När Jägareförbundet Västerbotten den 1 april arrangerade årsstämma stod två heta frågor på agendan, fjälljakten och älgförvaltning. Årsstämman enades också om ett uttalande.

Älgstammen i Blekinge är under hård press. I stora delar av länet har man inte längre en jaktbar stam, inom vissa områden är älgtätheten en älg per tusen hektar i vinterstam. Enligt Jägareförbundets länsansvariga konsulent är det hög tid för markägare och jägare att bestämma om det ska finnas älg i hela länet i framtiden.

LRF Skogsägarna och Skogsindustrierna har utvärderat de senaste tio åren av älgförvaltning i landet. Under ett seminarium i riksdagen presenterade de resultatet för intresserade ledamöter.

I år är det 20 år sedan forskare vid Statens lantbruksuniversitet, SLU, kom på att spåra älgar med gps, som med hjälp av mobilnätet sände positionsangivelser löpande. Något som kom att närmast revolutionera viltforskningen.

I den här artikeln har vi samlat några av veckans nyheter, reportage och debatter.
Klicka på respektive rubrik för att ta dig vidare till hela texten.

Med dagens älgjaktssystem där skogsbruket bestämmer ska alla älgar till varje pris skjutas. Men det finns vägar att gå för att rädda älgstammen.

När älgstammens storlek inte är i närheten av att uppnå målen i förvaltningsplanen ska man inte jaga älg över huvud taget.

Den som är lite skogskunnig inser att älgens födointag bara är en bråkdel av de verkliga tillväxtförlusterna i våra skogar, som ganska lätt skulle kunna åtgärdas.

I åtta artiklar har Svensk Jakt presenterat de förutsättningar och utmaningar som det svenska älgförvaltningssystemet står inför. Med misstroende mellan de inblandade, skilda målbilder och delade meningar om nuläget.

Med många röster synliggjorda genom artikelserien har engagemanget för älgförvaltningen och viljan att förbättra den visat sig vara stort.

Att det är betesskador på tall i norra Sverige beror på att det är väldigt stora områden som täcks av tallungskogar med väldigt lite lövträd.

Om de enorma arealerna kraftledningsgator utnyttjas för viltfoderproduktion minskar viltbetet i produktionsskogen samtidigt som vi kan hålla fler hjortvilt. Men nästan ingen gör något konkret.

Artikelserien om älgen på Svenskjakt.se visar på problem inom älgförvaltningen som finns i hela landet. Att rädda älgstammen är högprioriterat.

I den här artikeln har vi samlat några av veckans nyheter, reportage och debatter.
Klicka på respektive rubrik för att ta dig vidare till hela texten.

Anpassa jakttiden efter älgtillgången, avskaffa avlysningsjakten och bruka skogen med metoder som gynnar både vilt och ungskog. Titta på hur skogsbruket bedrevs för 50 år sedan, då vi hade mycket mer älg än nu.

Nu är älgjakten över och det börjar bli dags för älgförvaltningsgruppen att planera den fortsatta förvaltningen av vår nationalsymbol. Älgstammen fortsätter att minska kraftigt i de södra delarna av Härjedalen. Orsaken är ett för högt rovdjurstryck och en för stor avskjutning under en följd av år.

Med åtta artiklar har Svensk Jakt presenterat komplexiteten inom älgförvaltningen. Nu får du möjlighet att framföra din åsikt om hur förvaltningen kan utvecklas.

En älgstam i fritt fall. Områden där jakt på älg kanske inte kan genomföras kommande jaktår. Rödlistning. Rubrikerna har avlöst varandra sedan säsongens älgjakt avslutats.
Tio år efter införandet av ett nytt älgförvaltningssystem är misstron mellan parterna större än någonsin.
Hur kunde det bli så?

Sedan det nya älgförvaltningssystem infördes har knappast frågan om skogens konung varit hetare – eller mer infekterad – än idag.
Kanske kan tillståndet kallas för kris. För allvarligt lär det åtminstone klassas som när regeringen begär en översyn av förvaltningen.
Men vad blir resultatet av det? Hos Naturvårdsverket är frågorna fler än svaren.

Avskjutningen av älg har aldrig varit så långt från de uppsatta målen som nu sedan den nya älgförvaltningen togs i bruk jaktåret 2012-2013. Faktum är att inte ett enda län verkar nå målen det senaste jaktåret.