Det råder inte brist på föda för växtätare i brandhärjade områden, det visar en ny studie från SLU och Sveaskog.

Forskarna har följt 51 älgar i de brandhärjade områdena med hjälp av GPS-sändare. Det är första gången någonsin som älgar i och omkring brandfält i Sverige studeras.

I tre av de största brandområdena Ängra, Nötberget och Enskogen brann cirka 8 400 hektar skogsmark, något som påverkade drygt 150 skogsägare.

Tvillingkalvar

– Några slutsatser från studien är att älgarna i området är vid god hälsa och att brandområdena är populära bland majoriteten av älgarna. Två tredjedelar av de sändarförsedda djuren visar sig använda dessa marker. Älgarna verkar trivas i området och har en bra reproduktion med en hög andel tvillingkalvar. Några kor valde också att kalva i själva brandområdet. Samtidigt finns det många rovdjur i området som påverkar älgarna, säger Wiebke Neumann, forskare vid SLU i ett pressmeddelande.

Ändrat rörelsemönster

Den höga förekomsten av stora rovdjur, främst brunbjörn, kunde man se tydliga effekter av i studien. 

Wiebke Neumann. Foto: SLU

Cirka 30 procent av årskalvarna överlevde fram till höstens jaktstart. 

De allra flesta kalvar som dog eller försvann under sommaren togs oftast under kalvarnas första två levnadsveckor av björn. 

Genom fynd i fält och förändrade rörelsemönster hos kon kunde forskarna konstatera detta. Med hjälp av GPS-sändarna har forskarna kunnat se hur älgkor med kalvar beter sig vid en rovdjursattack.

– Vid en björnattack ser vi att älgkon först springer rakt ut från platsen, ibland flera kilometer bort. Efter en stund springer hon tillbaka för att se om kalven är vid liv. Hon söker sig då till platsen där hon senast hade kontakt med kalven eller kalvarna och återvänder flera gånger för att se om någon överlevt. Vi har också sett tydliga spår där en del kor försökt försvara kalven eller kalvarna, säger Fredrik Stenbacka, forskningsingenjör vid SLU i pressmeddelandet.

Förespråkar förändringar

Nu kan en förändring av älgförvaltningen behövas enligt forskarna.

– Det höga rovdjurstrycket och en låg sommaröverlevnad betyder att det finns ett begränsat antal kalvar i området som kan uppnå vuxen ålder och i sin tur kan reproducera sig. Älgförvaltningen behöver därför noga balansera jaktuttaget för att undvika att antalet reproduktiva älgar blir för få, säger Wiebke Neumann.

Även ändring av gränsdragningar vad gäller förvaltningsområden förespråkas. 

– Vandringsälgarnas förflyttningar korsar ibland nuvarande gränsdragningar mellan olika älgförvaltningsområden, till exempel Ljusdal-Ramsjös älgförvaltningsområde och Bergs älgförvaltningsområde. För älgförvaltningen kan detta medföra ett behov av att se över nuvarande gränsdragningar i denna del av studieområdet, för att ha en bra samordnad förvaltning av områdets älgstam, säger Wiebke Neumann.

Projektet kommer att fortsätta till och med år 2026.