Miljöpartisten Elin Söderberg har under hösten synts i flera debatter angående älgstammen och dess utveckling. Under torsdagens debatt passade hon på att ställa två frågor till landsbygdsminister Peter Kullgren. Dessa om såväl älgstammen som skogspolitiken.

Frågorna inleder hon med att skriva: ”Älgstammen i Sverige har minskat kraftigt, och vid årets jakt är det flera jaktlag som ställer in. Med nuvarande politik riskerar älgstammen att minska ytterligare.”

1.Anser ministern att älgstammen bör minska ytterligare och, om inte, vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta?

2. Anser ministern att åtgärder bör vidtas inom skogspolitiken för att stärka älgstammen?

Rätt balans

Peter Kullgren svarade att det på sikt, med bättre ståndortsanpassning av tall, kommer att bidra till ökande fodermängd och därmed en bättre balans mellan klövviltstammarnas storlek och fodermängd.

– Jag anser att det ska finnas plats för en livskraftig älgstam av hög kvalité, samtidigt som skadorna för skogsbruket måste vara hanterbara. Det totala vilttrycket måste tas med i beräkningen liksom tillgången på föda vid analyser av skador på skog.

Fokus på minskad stam

Elin Söderberg valde sedan att fokusera på den kraftigt minskade älgstammen, som inte resulterat i motsvarande minskning av betesskador.

–  Trots detta vill skogsindustrin driva på för en större avskjutning. Sveriges lantbruksuniversitet har i en rapport ifrågasatt om målet med max fem procents betesskador är förenligt med en livskraftig älgstam eller en älgstam över huvud taget, sa hon och påtalade att miljöpartiet vill se en skogspolitik för bland annat stärkt biologisk mångfald och klimatanpassning – och i det även en ökad älgstam.

– Frågan är, vad vill landsbygdsministern? För i ministerns svar nämns livskraftig älgstam av hög kvalité, men det är inte samma sak som fler älgar. Landsbygdsministern säger också balans mellan klövviltstammar och fodertillgång, men det är inte heller fler älgar. Landsbygdsministern nämner också myndigheternas förslag, men jag vill veta vad landsbygdsministerns och regeringens förslag.

Kullgren påtalade i sitt svar att förvaltningen ska vara lokal och adaptiv och att balans kan innebära fler älgar – men att frågan inte är enkel.

– Man kan inte ha ett ensidigt fokus på att minska älgstammen, men behöver även se på åtgärder som bidrar till ökad fodermängd. Det kan visst innebära en ökad älgstam, alltså fler älgar i skogen – en balans. Men allt handlar om att älgarna ska ha något att äta också. Det är just den balans man behöver eftersträva.

– Frågan om älgförvaltning och kopplingen till skogsskador är komplex. Den är också väldigt polariserad. Därför är det oerhört viktigt att man har ett samarbete mellan skogs- och jägarintressena, sa han och hänvisade till de möten han haft med jägar- och markägarrepresentanter.

Elin Söderberg instämde i att dialog är viktig, men gjorde fortsatt försök att få landsbygdsministern att svara på frågan om hur han och regeringen ser på älgstammens fortsatta utveckling.

– Samverkan och dialog är otroligt bra och jätteviktigt att landsbygdsministern jobbar med, men jag får inget svar på huruvida regeringen vill se en ökad älgstam.

– Balans kan innebära mer fodertillgång och fler älgar, men en balans kan också innebära färre älgar och mindre foder. Då är frågan, vad är det regeringen vill och ser framför sig? Är det så att man vill uppnå balans och styra mot målet om max fem procents betesskador som prioritet, eller finns det ett intresse från landsbygdministern att faktiskt se fler älgar, så att vi faktiskt får bättre förutsättningar för älgjakt, fortsatte Elin Söderberg.

Samma fråga

Debatten fortsatte därefter med att ungefär samma fråga ställdes om, och ungefär samma svar gavs. Att det handlar om en balans mellan foder och klövvilt – och att det jobbas med frågan.

Avslutningsvis belyste Peter Kullgren vikten av att förvaltningen är lokal och att det enligt honom är av största vikt att lyssna till de organisationer som berörs och finns representerade i älgförvaltningsområdena. Något han menade görs genom de möten han arrangerar.

– Vi har inget mål i Sverige om antalet älgar. Det kanske Miljöpartiet har, men jag tror inte att det är något annat parti som har det. Det handlar just om balansen. Finns det tillräckligt med mat, blir skogsskadorna hanterbara – ja då kan vi ha en större älgstam. Det är det som en adaptiv förvaltning handlar om, avslutade han.