Bildandet av nya Färna älgskötselområde gynnar alla jakt- och naturintresserade i och omkring Färna i Västmanland. Det skriver styrgruppen för området i en replik på tidigare debattartikel där i första hand Sveaskogs agerande kritiserades.

Älg-obsen efter första älgjaktsveckan visar det många befarade. Dålig kalvsättning i de södra norrlandslänen och en vikande älgstam längst i norr.

49 licensområden i Västra Götaland får ingen tilldelning till årets jakt. Det innebär att 53 vuxna älgar och 80 kalvar inte delas ut. Länsstyrelsen sätter genom detta press på de jaktlag som inte slutredovisar jaktresultatet.

Att Skogsstyrelsen de senare åren åter dragit igång en kampanj emot älgen har väl inte undgått någon. Detta är heller inte något nytt, liknande kampanjer återkommer med cirka tio års mellanrum, med skilda motiv till varför älgen ska utrotas.

Skogsstyrelsen är överens med flera av problembeskrivningarna i Jägareförbundets kampanj Rädda älgen, men delar av kampanjen är för ensidig, skriver företrädare för myndighetens viltgrupp i den här debattartikeln.

Jag har några kommentarer till Jägareförbundets kampanj Rädda Älgen. Det finns fakta som jag tycker bör framgå i debatten.

Sveaskog har under 2019 slagit sönder den lokala förankringen när det gäller älgförvaltning i västra Västmanland. Utan att kontakta berörda älgskötselområden och utan att ta hänsyn till deras stadgar, har ett nytt älgskötselområde på cirka 60.000 hektar bildats, Färna äso, med i huvudsak Sveaskogs marker.

Varg påverkar jaktuttaget på älg, älgavskjutningen minskar i svenska och norska vargrevir men jägarna fäller fortsatt fler älgar än vad vargarna gör inom reviren.
Det här visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet och Høgskolan i Innlandet.

Varför lyckas vissa älgförvaltningsområden ha god samverkan och hög måluppfyllelse? Den frågan har forskare tittat närmare på och funnit vad som kännetecknar de goda exemplen.

Älgskötselområdet Nordvästra Gåsinge i Södermanland ställer in årets jakt. På ett möte som hölls i söndags kväll konstaterade jägarna att älgstammen är för liten för att en meningsfull jakt ska kunna bedrivas, med fortsatt ansvar för älgen.

En tilltagande hotbild, i form av myndigheters vilja att centralisera älgförvaltningen och skogsbrukets syn på älgen som skadedjur, får Jägareförbundet att agera. Detta i form av ”Rädda älgen” – en kampanj som sätter fokus på hoten mot vårt främsta vilt.

Finns det ovanligt få älgkalvar i år? Det finns i alla fall indikationer på det.
Därför vill Jägareförbundet ha jägarnas hjälp för att snabbt samla fakta.

Det finns idag ingen analysmetod som kan svara på om CWD hos älg uppkommit genom smitta eller om den uppkommit spontant.
Svenska myndigheter hoppas nu att genom den omfattande provtagning på älg som kommer ske i Arjeplog och Arvidsjaur kunna bevisa att det finns en åldersrelaterad, ej smittbar variant av CWD.

Södermanland har landets högsta fällavgifter och en allt glesare älgstam. Det kan leda till en sammanslagning av länets älgförvaltningsområden för att hantera stigande förvaltningskostnader.
– Med tre älgförvaltningsområden i stället för dagens nio skulle vi kunna sänka fällavgifterna, säger Johan Varenius, landsbygdsdirektör vid länsstyrelsen i Södermanlands län.

Länsstyrelsen i Västerbotten har inför hösten beslutat att utöka antalet älgjaktdagar på statens mark ovan odlingsgränsen. Något som fjällsamebyarna överklagat till regeringen.

En skogsägare med en mindre fastighet i Sala kommun får rätt till skyddsjakt på två älgar, trots att både älgskötselområdet och länsstyrelsen motsatt sig åtgärden. Naturvårdsverkets beslut gäller ett vuxet handjur och en års- eller fjolårskalv som får jagas fram till den 13 oktober i år.

Ted Rydh i Humplyckan utanför Mjölby har under flera kvällar haft en älgko med tre kalvar på besök utanför huset.

Två fall av avmagringssjukan CWD, Cronic Wasting Disease, hos älgkor i Arjeplog och Arvidsjaur får Jordbruksverket att utöka provtagningen i det berörda älgskötselområdet. Under höstens älgjakt ska alla älgar äldre än ett år undersökas.

Artdatabanken föreslår att den svenska älgen hamnar på den så kallade rödlistan. Enligt förslaget ska älgen i fortsättningen klassas som ”nära hotad” men tillägger att minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för den mer akuta kategorin ”sårbar”.