Riksdagens miljö- och jordbruksutskott klubbade i dag fyra tillkännagivanden till regeringen. Ett av dessa handlar om direktiven till den utredning som i spåren av Girjasdomen ska se över renskötsellagen.

Det var i januari 2020 som Högsta domstolen meddelade dom i det så kallade Girjasmålet mellan Girjas sameby och staten. Domen som i sitt beslut lutar sig mot urminnes hävd tilldelade Girjas sameby ensamrätt till småviltsjakten och fiske med ensam förfoganderätt inom samebyns område.

Domen skapade stor debatt och även en hel del frågor hos lokalbefolkningen och andra som i generationer jagat och fiskat i de områden som nu samebyn fått ensamrätt till.

Översyn av parlamentarisk kommitté

Nu ska en parlamentarisk kommitté tillsättas för att se över rennäringslagen.

Kjell-Arne Ottosson (KD). Foto: Olle Olsson

– Avgörandet i frågan om Girjas borde ha fattats på politisk nivå och inte av domstol eftersom frågan handlar om att väga olika intressen mot varandra, och lagstiftningen har varit otydlig i det avseendet. Vi anser att det behövs en inkluderande dialog där hänsyn tas till både samers rätt och till lokalbefolkningens och övriga boende i Sveriges rätt till småviltjakt och fiske, säger Kjell-Arne Ottsson (KD).

Tillsammans med Peter Helander (C), John Widegren (M) och Mats Nordberg (SD) fick han i miljö- och jordbruksutskottet igenom ett tillkännagivande till regeringen som innebär att direktiven kompletteras.

– Vi vill att utredningen tar fram förslag som tar hänsyn till samers rätt men också beaktar lokalbefolkningens och övriga svenskars tradition, intresse och behov av att jaga och fiska på det sätt som skett under lång tid. Vi vill även att det sker i en inkluderande dialog med berörda parter för att hitta en hållbar väg framåt, säger Kjell-Arne Ottosson.

Jakt borde vara en del

De fyra partierna som röstade för ett tillkännagivande anser även att möjligheten för övriga jägare i Sverige som önskar åka till fjällen för att jaga ripa borde vara en del av utredningens arbete. Direktivet bör också i större grad beakta annan näringsverksamhet såsom skogsbruk och turism, anser de fyra partierna.

Kjell-Arne Ottosson menar att direktiven till den parlamentariska kommittén är alltför svaga på dessa punkter.

– Lokalbefolkningen samt övriga boende i Sverige som också jagat och fiskat på dessa marker i generationer, nämns inte ens i direktiven och inte heller de organisationer som samlar jägare. Direktiven som de ser ut i dag ökar snarare de spänningar som finns än minskar dem, säger Kjell-Arne Ottosson.

Frågan kommer närmast att debatteras i riksdagens kammare på måndag, med beslut på tisdag.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser enligt en gemensam reservation att det inte behövs något tillkännagivande till regeringen om kompletterande direktiv till utredningen om ny renskötsellag.

Inte heller Liberalerna tycker att ett tillkännagivande om kompletterande direktiv behövs i nuläget. Partiet anser att arbetet med utredningen bör avvaktas.

Tillkännagivanden om Viltvårdsfonden

Det blev även klubbat fler tillkännagivanden under utskottets sammanträde i dag, enligt Kjell-Arne Ottosson:

• Det ska göras en utvärdering under nästa mandatperiod av lagändringarnas konsekvenser när det gäller utfodringsfrågan. Det var i april som regeringen beslutade om en proposition som innehåller förslag till ändringar i jaktlagen som ger länsstyrelserna möjlighet att i enskilda fall besluta om förbud mot eller villkor för utfodring av vilt som inte hålls i hägn. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2021.

– I den här frågan höll även Socialdemokraterna med oss om att det behövs en utvärdering, säger Kjell-Arne Ottosson.

• Beslut om finansiering av jakt- och viltvårdsuppdraget bör fattas för tre år i taget. Detta för att Svenska Jägareförbundet ska kunna få bättre framförhållning.

• Det bör göras en översyn av vilka organisationer som ska finansieras från Viltvårdsfonden.

– Ett tillkännagivande är en riksdagsmajoritet, en tydlig pekpinne men som regeringen kan ”begrava” i en utredning eller på annat sätt obstruera mot. Men då ska de tydligt påminnas om riksdagsbeslutet, säger Kjell-Arne Ottosson.