Att på nytt utreda hur EU:s vapendirektiv ska implementeras i svensk rätt är huvudsaken i den utredning regeringen nyligen tillsatt. Vid de tidigare försöken som gjorts har riksdagsmajoriteten sagt nej, med tillägget att något annat än en implementering på miniminivå inte kommer att accepteras.

Kanske är det mot bakgrund av det man ska se instruktionerna i kommittédirektivet till den nye utredaren:

”En utgångspunkt för uppdraget ska dock vara att genomförandet av ändringsdirektivet ska ske på absolut miniminivå.”

Utredare ska se över vapenlagstiftningen

Skeptisk moderat

Riksdagsledamot Sten Bergheden (M).

Utredaren, tidigare lagmannen Stefan Strömberg, ska bistås av en parlamentarisk sammansatt referensgrupp där bland andra Moderaternas talesperson i vapenfrågor, Sten Bergheden, ska ingå. I den del som handlar om vapendirektivet ska utredaren vara färdig med ett förslag redan i november i år.

– Utredningen om hur vi ska få direktivet på plats är det absolut viktigaste. Sverige har blivit stämd inför EU-domstolen för att inte ha implementerat direktivet, och det är mycket svagt av regeringen att inte ha lyckats med detta. Att man nu använder orden ”absolut miniminivå” är positivt. I övrigt ser jag det mest som ett sätt för regeringen att begrava vapenfrågorna i en utredning för att slippa prata om dem i valrörelsen, säger Sten Bergheden.

Enklare vid vapenbyte

Utöver vapendirektivet ska Stefan Strömberg lämna förslag angående flera av de tillkännagivanden som riksdagen avlossat i vapenfrågor. I det fallet har utredaren längre tid på sig, till den 10 november 2023.

Riksdagen pressar regeringen i vapenfrågor

Bland det som särskilt nämns i direktiven är att göra en generell översyn av vapenlagstiftningen, med utgångspunkt från de tillkännagivanden riksdagen lämnat på området.

Det kan handla om att processen vid vapenbyte kan förenklas, för att på så sätt korta handläggningstiderna vid licensansökan, samt om kravet på synnerliga skäl för innehav av helautomatiska vapen samt enhandsvapen kan förtydligas.

Överskådlig lag

Utredaren ska enligt direktivet komma med förslag som gör vapenlagstiftningen mer överskådlig och lättillgänglig samt undersöka om reglerna för tillstånd och innehav av vapen behöver ändras för att inte vara onödigt betungande för legala vapenägare.

Utredningen ska också se över de straffrättsliga bestämmelserna i vapenlagstiftningen. Det vill säga om en tydligare skillnad kan göras mellan legala vapenägares vapenhantering (till exempel slarv) och straff som utdöms då det handlar om kriminellas illegala vapeninnehav.

Utökad garderob

Jägareförbundets jurist Ola Wälimaa.

Svenska Jägareförbundet har länge drivit frågan om en utökad vapengarderob, mot bakgrund av att jägarnas normalbehov av vapen har ökat i takt med viltstammarnas förändring.

I dag består vapengarderoben av fyra vapen med option på ytterligare två, om sådana behov kan visas av den sökande. Den jägare som vill ha tillstånd till fler vapen än så måste visa att det finns ett mycket kvalificerat behov.

Nu ska utredningen ta ställning till om det finns behov av att utöka vapengarderoben med fler vapen eller vapendelar, och på Jägareförbundet är juristen Ola Wälimaa nöjd.

– Att man särskilt nämner vårt förslag i utredningsdirektivet är förstås positivt. Det är också bra att flera andra av de tillkännagivanden riksdagen har gjort finns med i utredningen. Sedan får vi se vad utredaren kommer fram till, säger Ola Wälimaa.

Synpunkter från förbundet

Jägareförbundet kan få möjlighet att lämna synpunkter under utredningens gång. I direktiven sägs att utredaren, om han finner det lämpligt, kan hålla möten med Svenska Jägareförbundet, Jägarnas riksförbund samt flera sportskytteförbund.

Utöver det ska synpunkter tas in från en lång rad myndigheter, som Polisen och Naturvårdsverket.

De sistnämnda kommer säkert att ha synpunkter på den del i utredningen som handlar om vilka vapen som är lämpliga att använda vid jakt. I utredningsdirektiven sägs:

”Kritik har riktats mot att Polismyndigheten har för stort tolkningsutrymme när det gäller att avgöra om ett visst vapen är lämpat för sitt ändamål. Riksdagen har tillkännagett för regeringen att reglerna behöver förtydligas för att minska risken för att lika fall behandlas olika och för att jägare felaktigt nekas tillstånd att inneha vapen.”

Skarp tidsgräns

Annat som vapenutredaren ska titta närmare på och lämna förslag om är handläggningen av femårslicenser kan effektiviseras. Som exempel nämns om flera femårslicenser ska kunna omprövas gemensamt, för att underlätta för vapenägaren.

Stefan Strömberg ska också undersöka om servicegarantier eller en skarp tidsgräns ska införas för att få ner de långa handläggningstiderna för vapenlicenser.

Vidare ska han lämna förslag som minskar kravet på antalet transaktioner som måste göras för att en vapenhandlare ska få behålla sitt tillstånd. Krav som med nuvarande utformning kan leda till att seriösa vapenhandlare måste stänga sin verksamhet.