Johan Åberg och Angelica Edberg. Foto: Privat
”Skyddsjakten på varg fungerar inte”
I flera års tid har en vargtik med jämna mellanrum gått genom byn Mo i Gästrikland. Nu är vargen mer närgången än någonsin tidigare. Den är dessutom skadad och går på tre ben. Att ta bort vargen skulle ge oroliga bybor en tryggare tillvaro. Men någon skyddsjakt är det inte tal om.
Vid fem tillfällen under hösten har det ansökts om skyddsjakt på den närgångna vargen som dessutom har dödat en drever och en katt intill byn. Men någon skyddsjakt blir det alltså inte.
– Vi har inte givit upp, men vi vet inte vilken väg vi ska gå för att driva det här vidare, säger Angelica Edberg som med sin sambo Johan Åberg bor i Mo strax norr om Ockelbo.
– Att varg är ett hett ämne är ju ingen nyhet. Vi hade en fundering på att gå ut med fingerade namn på grund av risken för hot och trakasserier, det är bedrövligt att man ens ska behöva tänka så, konstaterar Angelica.
”Vi hade en fundering på att gå ut med fingerade namn på grund av risken för hot och trakasserier.”
Angelica Edberg
Vargrevir förra inventeringssäsongen.
I Ockelbo kommun har det funnits varg i mer än 20 år. Under senare år har vargarna blivit allt fler, vargproblemen har eskalerat och i dagsläget berörs kommunen av flera olika vargrevir. Även Mo berörs av ett antal olika vargar från olika revir (se bild). Men mest bekymmer har de med en vargtik benämnd G218-17 på inventeringssajten Rovbase. Vargtiken kommer från det närbelägna Ryssjöreviret.
– I flera års tid har tiken gått genom byn med jämna mellanrum. Och nu är hon mer närgången än någonsin. Hon springer ofta bland husen och är inte skygg för människor, berättar Johan.
”Tryggheten jag tidigare känt här på landsbygden är borta”
Johan Åberg
Johan och Angelica berättar att de och andra boende i byn hela tiden tvingas anpassa sina liv till följd av vargen.
– Landsbygdens idyll är borta. Dottern vill oftast inte gå själv till stallet. Barnen har mindre än tre kilometer till skolbussen och då menar kommunen att de ska promenera. Bra kan jag tycka, för då får de röra på sig! Men det har blivit så att vi skjutsar dem. Känns inte bra att låta dem gå, allra helst inte de mörka årstiderna, säger Angelica.
– Varje gång vi kommer hem så räknar vi hästarna i hagen. Som ”månskensbönder” fyller vi inte kriterierna för bidrag till rovdjursstängsel, fortsätter hon.
– De dagliga hundpromenaderna är inte lika trevliga som de var förut. Att släppa en hund på jakt är inte längre lika självklart. Tryggheten jag tidigare känt här på landsbygden är borta, konstaterar Johan.
Inte oskygg
Enligt Viltskadecenters kriterier är dock vargen inte speciellt oskygg. Den anses heller inte vara särskilt skadebenägen då ”bara” en hund dödats. Det var en drever som angreps under pågående rådjursjakt 300 meter från byn.
– Jag anser att vi ska ha varg i begränsad mängd och utspridda över landet. Men vi ska inte ha vargar som springer omkring inne i samhällen och jagar rådjur inne bland trädgårdarna. Vargen måste jagas för att bli skygg och hålla sig undan människor, och vargar som är skadade ska definitivt inte behöva lida som de gör, säger Johan.
Demokratin satt ur spel?
För Johan Åberg och Angelica Edberg har det gått så långt att de nu ställer sig frågan om huruvida demokratin har satts ur spel.
– För mig är det samspelet mellan förtroendevalda och invånare. I vargfrågan fungerar det inte alls utan då är det riktlinjer från Grimsö som väger tyngst, menar Johan.
– Sedan kan man ju ifrågasätta deras forskning. När man läser deras rekommendationer och relaterar dem till verkliga livet. Då börjar man fundera, säger Angelica.
– Alla människor från Ystad-Haparanda har rätt till trygghet där de bor och lösningar på problem som dessa borde avhandlas på kommunal nivå, menar Johan.
Mycket kritiska
Först om en människa angrips av varg rekommenderar Viltskadecenter skyddsjakt som förstahandsåtgärd. Det är Johan och Angelica mycket kritiska till.
”En varg som under en längre tid vistas nära människor kan bli farlig för människor”, säger Jens Frank, forskare på Viltskadecenter, i en artikel i Stockholms lokaltidning Mitt I, daterad 13 december 2017. Ska vi då fortsätta att vänja vargen med människor?
– Varför ska det behöva hända att en människa angrips av varg innan den får skjutas? Det är helt sjukt. Det bör snarast införas tjänstemannaansvar så att någon kan ställas till svars om något händer, säger Johan.
Haltade rejält
För några veckor sedan såg Johan vargtiken när han var på väg hem i bil efter jakt.
– Hon haltade rejält på vänster framben och jag hade bössan i baksätet men vågade ändå inte skjuta. Det känns fel att låta ett djur lida men jag vågade inte ta risken. Vad hade hänt om det vid en undersökning skulle visa sig att vargens skada skulle ha läkt ut av sig själv, frågar han sig.
Verket om skyddsjakt på varg ”Andra frågor har prioriterats högre”
Men problemet finns kvar. För vargen haltar allt jämnt vidare i Mo. Angelica och Johan har inte givit upp, men de vet inte hur de ska driva fallet vidare för några skäl för skyddsjakt verkar inte finnas.
– Vi har regelbunden kontakt med andra bybor och funderar på hur vi ska komma framåt. Vi har också en dialog med Ockelbo kommun i hopp att få stöd av dem, säger Angelica.
”Det känns fel att låta ett djur lida men jag vågade inte ta risken. Vad hade hänt om det vid en undersökning skulle visa sig att vargens skada skulle ha läkt ut av sig själv?”
Johan Åberg
• Det har sagts att skyddsjakten på varg ska vara ett viktigt verktyg i förvaltningen. Hur tycker ni att den fungerar?
– Vi vet att den inte fungerar över huvud taget för det är nästan omöjligt att få skyddsjakt på varg beviljad där det inte finns renar. Det räcker ju som sagt inte med slagna hundar, då ska man upp i tre eller fyra i antal. Vem vill släppa de sista hundarna? undrar Johan.
– Att folk mår dåligt psykiskt verkar inte heller vara ett av kriterierna, då blir man nästan hånad. Om man känner sig hotad ska man enligt länsstyrelsen ringa polisen. Det har vi provat. De vill inte gärna ta i ärendet. Och vad ska de skriva för brottsrubricering? säger Angelica.
”Att folk mår dåligt psykiskt verkar inte heller vara ett av kriterierna, då blir man nästan hånad.”
Angelica Edberg
• Hur skulle ni då vilja att skyddsjakten skulle fungera?
– Varg som springer i byar ska få skjutas. Och efter ett hundangrepp ska man få skyddsjakt. Vargen måste jagas för att bli skygg mot människor. Det är ett oerhört stressmoment att alltid behöva känna att man måste ha koll på var dessa djur befinner sig för att kunna leva och verka som vi gjort tidigare. Det är fel att vi som bor på landsbygden ska behöva anpassa hela vårt liv efter ett djur. Vargen ska anpassa sig efter oss, säger Johan Åberg.
– Min summering av det hela är att det nog måste till ett maktskifte vad gäller regeringen och sen är jag helt övertygad om att Naturvårdsverket och dess sätt att arbeta måste granskas. Det är den felande länken, enligt min uppfattning. Något är ju allvarligt tokigt när man inte ens får spåra och skjuta en varg som släpar bakdelen efter sig. Den måste enligt lagen ”anträffas”. Och först då får den skjutas. Sjukt!, säger Angelica.
– Vargar gör vargar, populationen ökar fort nu. Att avliva skadade djur skadar knappast stammen eftersom de inte är det minsta utrotningshotade. Det verkar inte som att någon tänker på framtiden. Snart är det vår igen och det föds nya valpar, avslutar Angelica Edberg.
Läs mer
Samtliga artiklar i Svensk Jakts granskning av skyddsjakt på varg
Detta har hänt
Den 5 oktober 2019 dödades en drever av varg 300 meter från Mo by. Kort därefter lämnades fyra separata skyddsjaktansökningar på vargen in till länsstyrelsen i Gävleborgs län.
• Mo viltvårdsområde ansökte om skyddsjakt då vargen försvårar möjligheten att uppnå den älgavskjutning som planeras.
• Två tamdjursägare i Mo ansökte om skyddsjakt. De ser båda en uppenbar risk för att vargen letar sig närmare djuren.
• Den ene sökanden har dessutom hästar som hon rider på i skogen. Något hon känner allt större obehag att göra när vargen befinner sig i området.
• En fjärde skyddsjaktansökan lämnades in från en boende i Mo som känner oro för sina barns säkerhet och att han uppger vidare vargen styr deras liv.
Inget av dessa argument räcker för skyddsjakt, anser länsstyrelsen. Då överklagade en privatperson de fyra skyddsjakts-avslagen till Förvaltningsrätten i Luleå.
Domstolen svarade med vändande post att länsstyrelsen gjorde rätt som avslog skyddsjaktansökningarna.
Men vargen finns och kvar och dessutom har flera personer sett att den på senare tid börjat att halta på vänster framben. Något som även finns dokumenterat på film.
Därför lämnades även en femte skyddsjaktansökan på varg in, den här gången från Norrbygdens viltvårdsområde. I ansökan framhålls, förutom tidigare angivna skäl, att vargen är skadad.
Efter 14 dagars handläggning kom länsstyrelsen i Gävleborgs svar. Avslag även en femte gång.
Andra läser också
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.
