Regeringen styr riket, slår regeringsformen fast. Det gör den vanligtvis genom att lägga förslag som riksdagen beslutar om. Men regeringen har också stor egen makt, där riksdagen inte har något inflytande.

Det gäller till exempel hur jägarnas pengar i Viltvårdsfonden ska användas. Ett annat exempel är att regeringen fastställer jakttiderna.

Därmed har regeringen, trots att den endast har dryga 32 procent av väljarna bakom sig, makten över jakten. Något som tydligt återspeglas i beslutet att avlöva Svenska Jägareförbundet på dess allmänna uppdrag, att sköta delar av jakten och viltvården i landet.

Fyra frågor

Men regeringar kommer och regeringar går. Vad kommer att hända med Viltvårdsfonden vid ett regeringsskifte efter nästa års val? Och har ett sådant någon betydelse för vilket förtroende Jägareförbundet ska få av staten i fortsättningen?

Svensk Jakt ställde fyra frågor till de troliga regeringsbildarna om det blir en ny regering efter valet 2022, Moderaternas partiledare Ulf Kristersson och Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch.

Ulf Kristersson (M). Foto: Jan Henricson

Ulf Kristersson, partiledare, Moderaterna

• Regeringen har gjort dramatiska förändringar av Jägareförbundets allmänna uppdrag där viktiga delar som klövviltförvaltningen ska handlas upp. Hur ser du på dessa förändringar av uppdraget?

– Vi anser att det allmänna uppdraget som Svenska Jägareförbundet haft under en lång tid har fungerat väl. Det är ett bra exempel på ett gott samarbete mellan det civila samhället och myndigheter. Uppdraget har inneburit att viltförvaltningen skötts av de som har bäst kunskap om hur det ska skötas, med gott resultat, och dessutom till en låg kostnad. Vi ställer oss frågande till vilket problem som regeringen anser att de löser med den här förändringen.
– Vi ser också förändringen som ytterligare ett exempel på centralisering av förvaltningsfrågor inom de gröna näringarna. Det är olyckligt. Förvaltning av såväl jordbruksmark, skogsmark och vilt bör ligga så nära de som brukar resurserna som möjligt.

• Naturvårdsverket tycks som det verkar i intervjuer, inte främmande för att dela ut pengar ur Viltvårdsfonden även till organisationer med uttalat jaktmotstånd. Hur ska jägarnas pengar användas, enligt din mening?

– Viltvårdsfonden finansieras av jägarna genom jaktkortet. Det är därför rimligt att anslagen ur fonden också går till aktörer som agerar för att främja jakt och god viltvård. Att tilldela medel till organisationer som motarbetar jakt ser vi inte som förenligt med detta.

• Naturvårdsverket ska på regeringens uppdrag lämna förslag till hur upphandlingen ska gå till. Det delförslag som lämnats innebär att Naturvårdsverket vill sköta mycket av det som ska upphandlas, inom myndigheten. Dessutom behöver de mer pengar. Hur ser du på Naturvårdsverkets förslag, och ska myndigheters verksamhet finansieras av intressegrupper, i det här fallet jägarna?

– I dag finns bäst möjligheter att klara av de här uppgifterna i det etablerade uppdrag som Svenska Jägareförbundet har. Vi ställer oss frågande till hur Naturvårdsverket på kort tid ska klara av att ta över uppgifterna. Myndigheten har redan signalerat behov av mer pengar och mer tid, vilket är oroväckande.

”Vårt alternativ till detta är att behålla Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag, samt att samla alla vilt- och jaktrelaterade frågor hos en ny myndighet, Viltmyndigheten.”
– Ulf Kristersson

– Vårt alternativ till detta är att behålla Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag, samt att samla alla vilt- och jaktrelaterade frågor hos en ny myndighet, Viltmyndigheten. Det finns en majoritet för ett sådant förslag i riksdagen, sedan fem år tillbaka. Trots det har regeringen inte agerat, utan förhalat genomförandet.

• Regeringen har på kort tid genomfört dramatiska förändringar av Jägareförbundets allmänna uppdrag. Dessutom har man beslutat om en avgiftshöjning för jaktkortet från 300 till 400 kronor. Kommer denna ordning att bestå eller kommer din regering att genomföra förändringar vid en valvinst 2022? Om ja, vilka?

– Vad gäller avgiften så är vår uppfattning framför allt, att det är viktigt att pengarna går till rätt saker, oavsett avgiftens storlek. Med den inriktning som regeringen tagit nu finns det uppenbar risk att så inte är fallet, säger Ulf Kristersson, partiledare för Moderaterna.

Ebba Busch (KD). Foto: Kristdemokraterna

Ebba Busch, partiledare, Kristdemokraterna

• Regeringen har gjort dramatiska förändringar av Jägareförbundets allmänna uppdrag där viktiga delar som klövviltförvaltningen ska handlas upp. Hur ser du på dessa förändringar av uppdraget?

– Vi ställer oss skeptiska till de förändringar som regeringen nu har gjort. Här har jakt- och viltvårdsuppdraget skötts bra av en väl initierad part sedan 1930-talet. Att helt sonika rycka bort detta kan ställa till oreda för många. Dock är kanske risken störst att det är klövviltstammarna som får ta mest stryk. Staten och dess myndigheter är inte alltid bäst skickade att sköta alla uppdrag, detta är ett av dem.

• Naturvårdsverket tycks som det verkar i intervjuer inte främmande för att dela ut pengar ur Viltvårdsfonden även till organisationer med uttalat jaktmotstånd. Hur ska jägarnas pengar användas, enligt din mening?

– Vi har sedan flera år i vår jakt- och viltvårdsmotion skrivit att organisationer som motverkar jägarnas intressen inte ska få ta del av medel ur Viltvårdsfonden. Det är för mig en självklarhet att de pengar som jägarna enligt lag måste betala in för att få jaga självklart ska komma jägarna själva tillgodo.

– Många betalar i dag statligt jaktkort med stolthet på grund av det viktiga arbete som Viltvårdsfonden bidrar till. Jägarnas pengar ska gå till jakten. Det riskerar vi att tappa nu. KD och jag kommer inte att medverka till det.

• Naturvårdsverket ska på regeringens uppdrag lämna förslag till hur upphandlingen ska gå till. Det delförslag som lämnats innebär att verket vill sköta mycket av det som ska upphandlas inom myndigheten. Dessutom behöver de mer pengar. Hur ser du på Naturvårdsverkets förslag, och ska myndigheters verksamhet finansieras av intressegrupper, i det här fallet jägarna?

– Vi ställer oss negativa till själva upphandlingen som sådan och ser att det är Miljöpartiet som tryckt på för att få igenom detta. Sedan skyller man på EU, men det kommer fram allt mer information nu som pekar på att EU bara är ett skynke man gömmer sig bakom. Skulden ska läggas på Miljöpartiet och regeringen, inte EU i det här fallet. I övrigt bör statliga uppdrag betalas med statliga medel, alltså skatt, inte en påtvingad avgift till jägarna.

• Regeringen har på kort tid genomfört dramatiska förändringar av Jägareförbundets allmänna uppdrag. Dessutom har man beslutat om en avgiftshöjning för jaktkortet från 300 till 400 kronor. Kommer denna ordning att bestå eller kommer er regering att genomföra förändringar vid en valvinst 2022? Om ja, vilka?

– För det första, vi står kvar vid beslutet om att en Viltmyndighet ska inrättas. Beslutet är taget och ska genomföras. Hur vi i övrigt kommer att agera kring jakt- och viltvårdsuppdraget återstår att se, men för oss är det en självklarhet att jägarna som har en väl uppbyggd kompetens också ska fortsätta handha uppdragen. Det är för mig en gåta att kompetensen i det här läget tydligen inte spelar någon roll, utan det är viktigare att en statlig myndighet får uppdraget så att man från regeringens håll kan peka mer med hela handen.

”Det är för mig en gåta att kompetensen i det här läget tydligen inte spelar någon roll, utan det är viktigare att en statlig myndighet får uppdraget så att man från regeringens håll kan peka mer med hela handen.”
– Ebba Busch

– Vi hade inte gjort så. Men det stora problemet här är primärt det misstroende som ökar när pengarna används till projekt som inte direkt gynnar jakt och viltvård, säger Ebba Busch, partiledare för Kristdemokraterna.