Publicerad 21 januari 2021 - 20:50

Naturvårdsverket får mer makt över jägarna och jägarnas pengar. Gunilla Skotnicka Ewing, biträdande avdelningschef på Naturavdelningen, menar att det är ett utmanade uppdrag. Foto: Martin Källberg, Mostphotos och Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket: Alla får söka bidrag ur Viltvårdsfonden – även Rovdjursföreningen

Regeringen valde att inte skapa en ny Viltmyndighet. I stället får Naturvårdsverket mer makt över jägarna och jägarnas pengar. Gunilla Skotnicka Ewing, biträdande avdelningschef på Naturavdelningen, menar att det är ett tufft och utmanade uppdrag.

Den 7 januari tog regeringen ett historiskt beslut som i praktiken innebär en avveckling av Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag. En 83-årig konstruktion som nu mer eller mindre går i graven.
I stället får nu Naturvårdsverket i uppdrag att främja landets viltvård. Myndigheten ska från och med 1 januari 2022 ansvara för upphandlingen av viltövervakning, trafikeftersök och klövviltsförvaltning. Tre områden som i dag sköts av Jägareförbundet via Viltvårdsfonden, som i sin tur finansieras av det statliga jaktkortet.

 

Landsbygdsministern: Ingen ny viltmyndighet om Jägareförbundet ska ha en särställning

Vidare beslutade regeringen om en ny förordning som gör att ideella rikstäckande organisationer kan söka organisations- eller verksamhetsbidrag för att utföra åtgärder som främjar viltvården enligt jaktlagens definitioner. Naturvårdsverket blir ansvarig myndighet och kommer att besluta om bidragen.

 

Lågt förtroende

Samtidigt är förtroendet för Naturvårdsverket lågt i jägarleden. Detta efter en rad incidenter som drabbat jägarna, bland annat felräkningen i underlaget inför licensjakten på varg. Dessutom lyckades en uttalad jaktmotståndare få tillgång till Naturvårdsverkets hemliga register över rovdjursjägare. Något som medförde en förtroendekris för myndigheten, enligt Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger.
Svensk Jakt har efterfrågat en intervju med Björn Risinger om det uppdrag som Naturvårdsverket nu fått av regeringen. Pressavdelningen meddelar dock att det är Gunilla Skotnicka Ewing, biträdande avdelningschef på Naturavdelningen, som är insatt i frågan.
Så här följer en intervju med henne, och inte med generaldirektören.

 

Generaldirektören: En förtroendekris för Naturvårdsverket

Kommer det vara möjligt för till exempel Rovdjursföreningen att få bidrag ur Viltvårdsfonden för att jobba med viltvård?
– Jag skulle säga så här: Det är bra att det finns en förordning där ramar och kriterier framgår. Det innebär också att flera föreningar kommer att kunna söka bidrag och sedan får vi bedöma de ansökningar som kommer in. Det är för tidigt att nu säga vilka föreningar som kommer att få bidrag och vilka som inte kommer att få bidrag. Det blir en bedömning av inkomna ansökningar utifrån de kriterier som finns; som handlar mycket om viltvård och det är det som kommer bedömas. En prioritering ska även göras över de som uppfyller syftena med viltvård och jaktlagstiftningen bäst. Men man säger aldrig på förhand vilka som kommer få bidrag eller inte, då föregår man den bedömning som ska göras.

 

Men ni utesluter heller inte att exempelvis Rovdjursföreningen kan komma att få bidrag ur Viltvårdsfonden?
– Alla får ju ansöka, sedan får man bedöma ansökningarna, säger Gunilla Skotnicka Ewing.

 

Hur ser ni på det uppdrag som Naturvårdsverket nu fått av regeringen, att Naturvårdsverket ska främja landets viltvård?
– Det blir en förändrad ordning. Det är ett tufft uppdrag. Det är mycket som ganska snabbt ska komma på plats. Men det finns också intressanta möjligheter, säger Gunilla Skotnicka Ewing.
Hon nämner även komplexiteten i att ansvara för att åtgärder som rör viltövervakning, trafikeftersök och klövviltsförvaltning utförs, samtidigt som upphandlingsreglerna ska följas.
– Nu hamnar ansvaret under Naturvårdsverket som är styrda av en rad regler vad som får och inte får göras. Vi har möjlighet att utföra uppdraget som regeringen gett oss men det blir en utmaning.

 

Vad lägger ni i begreppet ”främja landets viltvård”?
– Det är intressant att man uttrycker det på det sättet. Ett främjandeuppdrag har diskuterats under ett antal år, men det är inte jättetydligt vad det innebär och vad det kommer innebära på sikt men det är intressant att formuleringen finns med och vi följer frågan, säger Gunilla Skotnicka Ewing.
Regeringen konstaterar i ett pressmeddelande att Svenska Jägareförbundets fortsatt kommer att utföra ett helt avgörande arbete när det gäller det rikstäckande ansvaret för landets viltvård. Och att Jägareförbundet ska behålla sin unika roll och få ett mer renodlat organisationsbidrag.

 

Foto: Lars-Henrik Andersson

Hur tänker ni säkerställa regeringens beslut att Jägareförbundet ska behålla sin unika roll?
– Regeringen syftar nog på att Jägareförbundet ska fortsätta att jobba med information och kunskapsförmedling till jägarna, det som förbundet nu kommer få ett organisationsbidrag för att kunna genomföra. Regeringen tycker också det är viktigt med samverkan och dialog med berörda aktörer och det kommer vi att ha med Jägareförbundet och andra aktörer inom viltområdet, och vi har redan påbörjat den dialogen, säger Gunilla Skotnicka Ewing som berättar att regeringen inte preciserat innebörden i formuleringen ”främja” utöver det som framgår av uppdraget.

 

Är det upp till Naturvårdsverket att tolka vad regeringen menar?
– Just nu handlar det om att vi ska genomföra det här uppdraget. Det är nog det som regeringen menar i första hand.

 

Hur tänker ni agera för att vinna tillbaka jägarnas förtroende för Naturvårdsverket?
– Det är något som vi jobbar med hela tiden. Exempelvis när de här forskarna hade räknat på fel sätt i underlaget inför licensjakten på varg, så gick vi snabbt ut med information om det. Det handlar även om att se över föreskrifter så de blir mer moderna och enklare att tillämpa. Vi jobbar för en bättre viltförvaltning, och att ha en bra service till jägarna i samband med betalning av jaktkortet. Vi digitaliserar jägarexamens teoriprov. Det är mycket vi gör som jakt- och viltmyndighet som vi hoppas leder till ett ökat förtroende för oss, säger Gunilla Skotnicka Ewing.

 

Hur ser betalningsviljan ut i dag vad gäller det statliga jaktkortet och hur ser ni på den frågan i framtiden?
– Det är en väldigt viktig fråga. Det är i grunden ett lagkrav att ha jaktkort när man jagar. Så egentligen handlar det inte om att vilja eller inte vilja betala, det behöver vi vara tydliga med och att det kan ske tillsyn av att man har löst jaktkort. Vi har jobbat med frågan under lång tid och vi ser nu att antalet jaktkortslösare har gått upp det senaste året. Vi har också gjort undersökningar för att ta reda på vad som kan påverka hur många som löser jaktkort: Det handlar inte i någon stor utsträckning om protester utan det verkar mer handla om praktiska saker. Vi har därför satt in åtgärder som vi nu ser har fått effekt.

 

Antalet jaktkortslösare fortsätter att öka

Vad tror du nyckeln är till att ni ska lyckas med det nya uppdrag som ni fått – att främja viltvården?
– Att vi jobbar intensivt med uppdraget och har en god dialog med regeringskansliet och naturligtvis en god dialog med berörda aktörer och intressenter, samt att vi har en god, nyanserad debatt och lyssnar till varandra inom viltförvaltningen i Sverige.

 

Vilka är intressenterna?
– Svenska Jägareförbundet, Jägarnas riksförbund, LRF, skogsnäringen och föreningar på bevarandesida. Sedan har vi ju även andra myndigheter som länsstyrelserna och Jordbruksverket. Vi har redan i dag ett par möten per år med dessa intressenter. Det finns en samverkan i dag och vi kommer även utveckla samverkan inom ramen för det här nya uppdraget.

 

Kom det som en överraskning det nya uppdraget?
– Frågeställningen kring upphandlingsreglerna har varit känt ett antal år. När regeringskansliet bereder förslag så lyssnar man på och ställer frågor till myndigheter inför ett sådant beslut. Det har regeringskansliet även gjort i det här fallet, säger Gunilla Skotnicka Ewing.

 

Krav på en organisation som söker bidrag

Ur förordning om vissa bidrag ur viltvårdsfonden:

5 § Bidrag får ges endast till en ideell organisation som:
1. är en juridisk person vars verksamhet syftar till att främja viltvården eller andra liknande ändamål som är förenliga med jaktlagen (1987:259),

2. är riksomfattande med:

a) ett lokalt eller regionalt förankrat föreningsliv i minst fem län, eller

b) en verksamhet som är av intresse för hela samhället och inte endast lokalt,

3. har bedrivit verksamhet under minst tre år före ansökan om bidrag,
4. är självständig och demokratiskt uppbyggd,
5. i sin verksamhet respekterar demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering,
6. i fråga om medlemskap är öppen för alla människor, och
7. har uppfyllt kravet på sådan redovisning som avses i 20 § om bidrag har getts tidigare år.

Skribent

Lars-Henrik Andersson

lars-henrik.andersson@svenskjakt.se

Kommentera artikeln

Vad tycker du? Här kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver skapa ett konto och logga in först.
Tänk på att hålla god ton, inte byta ämne och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.
Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort.
Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Svenskjakt.se.

Visa kommentarer

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram