Publicerad 9 december 2017 - 08:30

Arbetar Naturvårdsverket med vargförvaltningen i enlighet med det senaste riksdagsbeslutet?

Jaktpolitiker om Naturvårdsverkets arbete med varg

Med anledning att Förvaltningsdomstolen i Luleå har avvisat överklagandena vad gäller vinterns vargjakt, regeringens regleringsbrev till Naturvårdsverket samt EU-parlamentets ja till att justera i art- och habitatdirektivet har Svensk Jakt ställt tre frågor till riksdagspartiernas jaktpolitiska talespersoner.
Samtliga har svarat på enkäten. Nedan publiceras Svensk Jakts tredje fråga och svaren från politikerna på den. Den första publicerades i torsdags och den andra igår, fredag.

Naturvårdsverkets arbete styrs bland annat av årliga regleringsbrev från regeringen. I de regleringsbrev som regeringen utfärdat under åren 2015–2017 nämns inte ordet varg en enda gång.

 

Anser du och ditt parti att Naturvårdsverket arbetar med vargförvaltningen enligt de riktlinjer som drogs upp av riksdagen med beslutet ”En hållbar rovdjurspolitik”?

 

Isak From.

Isak From (S):

– Regeringen ska verkställa de beslut som riksdagen fattar. Myndigheterna styrs av regeringen. I Naturvårdsverkets instruktion står tydligt att verket ska ansvara för frågor som rör jakt och vilt vilket innefattar rovdjurspolitiken. Vi som parti har ingen anledning att tro att detta inte sker på ett bra sätt. Regeringens styrning av myndigheterna ska ske löpande och måste självklart hela tiden utvärderas. Naturvårdsverket har haft en ledande roll i att verkställa det som riksdagen beslutat om, att regionalisera besluten, ge länsstyrelserna beslutsrätt, att bygga upp viltförvaltningsdelegationer på länsstyrelserna samt att verkställa ”En hållbar rovdjurspolitik.”

 

Emma Nohrén.

Emma Nohrén (MP):

– Ja. Det finns dock en missuppfattning om att man i rovdjurspropositionen skulle ha beslutat att en gynnsam bevarandestatus för vargstammen var 170–270 vargar. Riksdagens beslut innebar att referensvärdet för en gynnsam bevarandestatus skulle vara någonstans i intervallet 170–270, men att det behövs en säkerhetsmarginal, det vill säga en population större än referensvärdet. Riksdagens beslut var dessutom dåligt underbyggt, eftersom man inte tog tillräcklig hänsyn till genetiken. Efter omfattande kritik mot riksdagsbeslutet – från miljöorganisationer, forskare och EU-kommissionen – gavs Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram ett bättre underlag. Genom nya analyser kom Naturvårdsverket då fram till att 300 vargar skulle kunna vara referensnivån för gynnsam bevarandestatus, men bara under förutsättning att minst en ny invandrare vart femte år bidrar med nya gener till vargstammen.

 

Jens Holm.

Jens Holm (V):

– Ja. Vi ska värna att arten har en gynnsam bevarandestatus.

 

 

 

 

 

 

 

Åsa Coenraads.

Åsa Coenraads (M):

– Den allt mer växande rovdjursstammen ser annorlunda ut idag än när beslutet i riksdagen togs 2013. Regeringen har även förändrat sammansättningen i viltförvaltningsdelegationerna till en mer obalanserad sådan. Att inte nämna vargen i regleringsbrevet är oansvarigt och inte i enlighet med beslutet i riksdagen om en vargnivå på 170–270 individer.

 

 

 

 

Eskil Erlandsson.

Eskil Erlandsson (C):

– Ett inrättande av den jaktmyndighet som riksdagen gjort tillkännagivande om skulle förbättra rovdjursförvaltningen, och vara ett bättre verktyg för att uppnå riksdagsbesluten i ”En hållbar rovdjurspolitik”.

 

 

 

 

Lars Tysklind.

Lars Tysklind (L):

– Regleringsbrev är viktiga men är inte heltäckande, och helt oberoende av aktuellt regleringsbrev förutsätter Liberalerna att Naturvårdsverket följer de riktlinjer som riksdagsbeslutet innebär.

 

 

 

 

 

Magnus Oscarsson.

Magnus Oscarsson (KD):

– Regeringen ansvarar för styrningen av myndigheterna. För att sätta fokus på att minska vargkoncentrationen i vissa områden bör därför regeringen skriva in detta i regleringsbreven. Detta är emellertid svårt med nuvarande regering. Vi i KD menar att det behövs mer engagemang i frågan och vår förhoppning är att det blir så efter valet.

 

 

 

Runar Filper.

Runar Filper (SD):

– Vi vill effektivisera genom att lägga jakt- och viltvården (även administrationen av vapenlicenser) på en egen myndighet, för att förbättra relationen mellan myndighet, landsbygdsbor och jägarorganisationer. Vi vill täta sprickan mellan land och stad.

 

 

 

 

Jan Henricson

Olle Olsson

Skribent

Svensk Jakt

webbredaktionen@svenskjakt.se

Kommentera artikeln

Vad tycker du? Här kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver skapa ett konto och logga in först.
Tänk på att hålla god ton, inte byta ämne och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.
Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort.
Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Svenskjakt.se.

Visa kommentarer

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram