Publicerad 19 maj 2019 - 18:03

Svensk Jakt har ställt fyra frågor om jakt till partiernas toppkandidater. Foto: Jorisvo/Mostphotos

Svensk Jakt har ställt fyra frågor om jakt till partiernas toppkandidater. Foto: Jorisvo/Mostphotos

Fyra frågor till nio listettor i EU-valet

Premium

För att hjälpa jägare som går i valet och kvalet inför valet till EU-parlamentet den 26 maj har Svensk Jakt ställt fyra jaktrelaterade frågor till partiernas toppkandidater.

Frågorna har skickats till toppnamnen på listorna för samtliga svenska partier, som idag är invalda i parlamentet. Av dem har alla utom Feministiskt initiativ beredvilligt svarat på frågorna. Soraya Post (FI) avstod med hänvisning till att hon inte hade tid, trots att kandidaterna fick två veckor på sig att formulera sina svar.

 

Likartade svar

Vid en jämförelse av svaren är det inte så mycket som sticker ut. Svaren skiljer sig åt i längd och i den version som publiceras i magasinet Svensk Jakt har redaktionen varit tvungen att korta vissa av dem. På svenskjakt.se publiceras emellertid samtligas svar på frågorna i sin helhet.

På frågan om vad de ska göra för att driva på EU-kommissionen för att arter som uppnått gynnsam bevarandestatus ska få ändrad skyddsstatus är SD, M, KD, S, L och C inne på att rovviltet förvaltas bäst på nationell nivå, utan att EU ska lägga sig i. V och MP går istället in i ett resonemang om att vargen minskar i Sverige och att man därför motsätter sig vargjakt.

 

Nationellt och internationellt

På frågan om vad politikerna kan och vill göra för att gynna fältviltet inom ramen för EU:s jordbrukspolitik är samtliga kritiska till hur nuvarande jordbruksstöd är utformat. Istället förespråkar man ett miljömässigt hållbart jordbruk där stöden som betalas ut tar större hänsyn till fauna och flora.

Med variationer i sina argument, men ändå samstämmigt svarar samtliga toppkandidater utom Miljöpartiets att djurskyddsregler för vilda djur ska förbli en nationell angelägenhet. Alice Bah Kuhnke tror att internationella överenskommelser om djurskydd för vilda djur och regler för jakt stärker skyddet för vilt.

 

Vissa skillnader

Samtliga toppkandidater anser att frågor om jakt och viltförvaltning ska beslutas nationellt eller regionalt. Så nära de som berörs som möjligt, är ett uttryck som används.

Svaren innehåller emellertid vissa skillnader. Till exempel anser Sverigedemokraternas Peter Lundgren att hela makten över rovdjursförvaltningen måste flyttas hem till Sverige, medan Kristdemokraternas Sara Skyttedal svara att sådana frågor ”i första hand ska beslutas på nationell nivå”.

 

Svensk Jakts frågor till partiernas toppnamn

  1. Europaparlamentet har uppmanat kommissionen att ändra skyddsstatusen för arter som uppnått gynnsam bevarandestatus, vargen nämns särskilt. Vad kommer du att göra för att kommissionen ska följa parlamentets vilja?
  2. En stor del av EU:s jordbruksstöd går till brukningsmetoder som inte gynnar biologisk mångfald. Vad kommer du att göra för att EU:s jordbrukspolitik ska ta större hänsyn till fauna och flora, i synnerhet fältviltet?

  3. EU lagstiftar inte gällande djurskydd för vilt, i Sverige regleras det i jaktlagstiftningen. Är du för eller emot att djurskyddsregler för vilda djur förblir en nationell angelägenhet?

  4. Var anser du att frågor om jakt, viltförvaltning och rovdjursförvaltning ska beslutas inom EU?

 

Heléne Fritzon (S)

Heléne Fritzon (S).

Heléne Fritzon (S).

1. I art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet, som tillsammans kan kallas för EU:s naturdirektiv, finns ett stort antal regelverk som Sverige följer. Direktiven styr hur vi förvaltar de stora rovdjuren liksom möjligheten att jaga vissa snabbt ökande fågelarter. I direktiven finns möjlighet för nationerna att göra undantag, något som flera av EU:s medlemsstater utnyttjar i olika sammanhang.

EU-kommissionen har nyligen genomfört en granskning av art- och habitatdirektivet och kommit fram till att det inte behövs några större ändringar. Vi vill säkerställa att regelverket inte försämras så att vi kan fortsätta nyttja de undantag som finns, genom att vi har jakt på ett stort antal arter som på EU-nivå anses hotade. Både i form av licensjakt på varg, björn, lo men även när det gäller en art som tjäder.

2. Just nu arbetar EU för att utveckla jordbrukspolitiken. Det är efterlängtat eftersom den måste bli långt mer miljösmart. EU:s jordbrukspolitik måste också ta större hänsyn till flora och fauna, det skulle gynna fältviltet. Vi driver på för att utveckla stöden i en grön landsbygdsvänligare riktning, bland annat vill vi öppna upp fler hagmarker och att de svenska, lummiga betesmarkerna ska erkännas som betesmark av EU. Med andra ord ska till exempel lantbrukaren ha möjlighet till stöd för de miljö- och naturvårdsinsatser han eller hon gör, till exempel att sköta hagmarker.

3. Vilda djur hanteras bäst i jaktlagstiftningen och genom att följa artskyddsförordningen, alltså utanför djurskyddslagen.

4. Så länge vi i Sverige klarar att skydda hotade arter som vi kommit överens om inom FN och EU att göra, vilket ju regleras av EU:s naturvårdsdirektiv, så anser vi att beslut om jakt och viltvård ska tas av oss i Sverige, alltså så nära medborgarna som möjligt.

 

Alice Bah Kuhnke (MP)

Alice Bah Kuhnke (MP).

Alice Bah Kuhnke (MP).

1. Det är vår, Sveriges, skyldighet enligt lag att säkerställa att vargen som art bevaras. Samtidigt har vargstammen i Sverige minskat. EU-kommissionen har kritiserat Sveriges hantering av varg och Miljöpartiet vill att Sverige ska säkerställa att den svenska populationen av varg bevaras och når vad som brukar kallas gynnsam bevarandestatus. En stor utmaning är att skapa balans mellan olika aktörers intressen. I brukandet och förvaltandet av våra gemensamma naturresurser behöver särskilda hänsyn tas till främst renägares intressen, miljö- och naturskydd och till enskilda sakägare.

Miljöpartiet har länge arbetat för att minska och förebygga konflikter som handlar om rovdjur. Ett avgörande verktyg är ersättningen för den skada rovdjur åsamkar på bland annat ren. Vi har ökat anslagen till åtgärder som förebygger rovdjursangrepp på tamdjur och ersättning för skador när angrepp har inträffat. Ett arbete som behöver fortsätta.

Vi anser att licensjakt på varg inte ska tillåtas så länge vargstammen i Sverige inte har nått gynnsam bevarandestatus. Däremot bör skyddsjakt tillåtas för att avliva enskilda individer som orsakar problem.

2. Den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU är inte hållbar, därom är det få som tvistar. Den leder till storskaligt industrijordbruk, nedläggningar, miljöförstöring och minskning av biologisk mångfald. För att den gemensamma jordbrukspolitiken ska uppfylla sin potential att vara drivande för en social, ekologisk och miljömässig hållbar utveckling på landsbygden och samhället i stort krävs ett kraftfullt omtag som gör den lämplig för dagens utmaningar.

Miljöpartiet vill se en omfördelning av EU-medel och väsentligt öka främjandet av ekosystemtjänster, biologisk mångfald och hållbar markanvändning. Något vi vet kommer stimulera svenskt jordbruk. Detta kommer också främja fältviltet. Vi vill att EU:s pengar ska gå mer till miljö-och landsbygdsutveckling och mindre till gårds- och marknadsstöd. Ersättningar ska i mycket högre grad än idag knytas till åtgärder som ger miljö- och klimatnytta. Samtidigt vill vi se över definitionen av miljö- och klimatnytta, för att säkerställa att stödet får önskad effekt. Vi vill att det inom hela EU ska löna sig att ställa om från konventionellt till ekologiskt och fossilfritt jordbruk och att handla närproducerat.

3. Miljöpartiet vill att beslut ska fattas så nära medborgaren som möjligt och att förvaltningsbeslut bör ligga regionalt eller nationellt. Vi vet samtidigt att det i EU-länder finns behov av att förbjuda jaktformer som innebär risk för omfattande lidande hos djuren. Vi vill att EU ska driva på för stärkt djurskydd också internationellt, via FN och världshandelsorganisationen WTO. Vi tror att internationella överenskommelser om grundläggande regler för djurskydd för vilt och regler för jakt kan bidra till att stärka djurskyddet för vilda djur.

4. Miljöpartiet tycker att förvaltningsbeslut ska fattas på nationell eller regional nivå. EU har en betydande roll i att skydda biologisk mångfald. Gemensamma och övergripande regler som art- och habitatdirektivet behövs för att skydda arter i hela EU. EU har också en stor uppgift internationellt, för att skydda vilda djur och rovdjur, till exempel att driva internationella regelverk kring jakt och rovdjursförvaltning, eller EU:s egna villkor för handel och import. Inom EU är det också av betydelse att kunna ta hänsyn till varje medlemsstats specifika förutsättningar.

 

Malin Björk (V)

Malin Björk (V).

Malin Björk (V).

1. Någon uppmaning finns i skrivande stund (8 mars) inte från parlamentet. Det finns för närvarande ett förslag till resolution som inte är antaget än. Vi anser att den ger en snedvriden syn på skyddslagstiftningens inverkan på landsbygden och ekologin. I Sverige visar den officiella viltskadestatistiken på att problemen med varg minskat kraftigt. Vi motsätter oss resolutionen.

2. Vi vill genomföra ett antal åtgärder för att jordbruket ska bli ekologiskt hållbart och för att främja biologiska mångfalden i jordbruksmark. Vi vill avskaffa EU:s jordbrukspolitik och låta medlemsländerna själva bestämma över den. Fram tills att vi uppnått detta kommer vi verka för att jordbruksstöden i ökad utsträckning ska gå till åtgärder som främjar miljö, klimat, förbättrad djuromsorg och landsbygdsutveckling. Därför vill vi att stödet för miljö- och landsbygdsutveckling ökar kraftigt på bekostnad av  gårds-och marknadsstöd inom EU:s jordbruksstöd.

3. För.

4. Vi vill fortsatt ha en nationell jaktpolitik. Men det är också viktigt och nödvändigt att arter som rör sig över nationsgränser omfattas av ett gemensamt ansvar inom EU. Sverige ska leva upp till de åtaganden vi har globalt för att bromsa utarmningen av biologisk mångfald och värna hotade arter. Art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet har stor betydelse för att EU och Sverige ska leva upp till dessa åtaganden. Sverige ska enligt Vänsterpartiet ha en nationell jakt, vilt- och rovdjursförvaltning som lever upp till detta.

 

Soraya Post (Fi).

Soraya Post (Fi).

Soraya Post (Fi)

1. Hade inte tid att svara på frågan.

2. Hade inte tid att svara på frågan.

3. Hade inte tid att svara på frågan.

4. Hade inte tid att svara på frågan.

 

Fredrick Federley (C)

Fredrick Federley (C).

Fredrick Federley (C).

1. Vi behöver från parlamentets sida fortsätta driva på i frågan och bilda opinion. Jag och Centerpartiet har förutom att driva på i parlamentet också träffat ansvarig kommissionär i enskilda möten minst två gånger under mandatperioden. Vill man att de här frågorna fortsätter lyftas i Europaparlamentet så spelar det också roll hur man röstar i valet. Därför tar vi bland annat i vår igen upp frågan i en resolution. Under nästa mandatperiod kommer vi fortsatt att driva på för detta.

2. De kommande åren kommer medlemsstaterna av allt att döma ges större möjlighet att påverka jordbruksstödet, och det är viktigt att vi från svensk sida tar den chansen. Till det hör också att det behöver finnas en dialog mellan lantbrukare och jägare så att vi hittar en rimlig balans. Vi vill se större fokus på klimat- och miljönytta i jordbrukspolitiken och de gemensamma regler vi har inom EU behöver ta hänsyn till den miljönytta som jordbruket levererar. Jag är nu i slutet av mandatperioden den enda svenska europaparlamentariker som sitter i jordbruksutskottet och på allvar är med när de konkreta förhandlingarna om nästa jordbrukspolitik sker. En plats i jordbruksutskottet är något som Centerpartiet kommer att prioritera under nästa mandatperiod.

3. Centerpartiet vill att beslut kring jaktfrågor ska fattas så nära de som berörs som möjligt. Därför verkar vi för att jaktfrågor ska beslutas nationellt, och inom nationen regionalt. Genom lokalt inflytande och en regional inventering/förvaltning kan rovdjurspolitiken anpassas till de verkliga förhållanden som råder runtom i landet.

4. Centerpartiet vill fortsatt att vi ska ha en regionaliserad rovdjursförvaltning där lokala och regionala hänsyn kan tas, inte minst till de människor som bor och verkar där. Därför ska vi använda de möjligheter till regional förvaltning som EU-rätten ger fullt ut.

 

Karin Karlsbro (L)

Karin Karlsbro (L).

Karin Karlsbro (L).

1. Det är rimligt att arternas skyddsstatus kontinuerligt ses över och för oss är det viktigt att den regionaliserade rovdjursförvaltningen fortsätter. Det behövs dialog och bred förankring, särskilt bland människor som lever i rovdjurstäta områden.

2. Liberalerna är skeptiska till hur jordbruksstöden i EU är utformade och anser att dessa både behöver skäras ner och riktas om för att gynna hållbart jordbruk och landskapsvård. Det behövs ett tydligare fokus på miljö och klimat och landsbygdsprogrammet behöver stärkas med fokus på miljöskydd och för att bevara öppna ängsmarker och biologisk mångfald.

3. Att vilda djur, likväl som tamdjur, inte utsätts för djurplågeri eller onödigt lidande är viktigt. Liberalerna anser dock att detta fortsatt bör hanteras på nationell nivå.

4. Vi ska leva upp till vårt åtagande som EU-medlemmar att skydda hotade djurstammar, och också behålla rovdjursförvaltningen på svensk nivå. Liberalerna vill ha en ekosystembaserad flerartsförvaltning, också när det gäller viltförvaltning. Våra viltstammar ska vara livskraftiga och rovdjurspolitiken måste värna biologisk mångfald och minska rovdjursskador. Vi vill att den regionaliserade rovdjursförvaltningen ska fortsätta. Det behövs en tydlig och bra balans mellan olika intressen och dialog med människor som berörs, särskilt de som lever i rovdjurstäta områden. Skyddsjakt och selektiv jakt ska vara möjlig för att förhindra oacceptabla rovdjursskador i tamdjurshållningen.

 

Sara Skyttedal (KD)

Sara Skyttedal (KD).

Sara Skyttedal (KD).

1. Kristdemokraterna anser att förvaltningen av viltstammarna I första hand ska beslutas på nationell nivå. Vi har krävt att det ska bli lättare att omklassa arter när deras hotstatus ändras. Jag välkomnar därför parlamentets ställningstagande. I och med att jag kommer ingå i parlamentets största partigrupp, EPP, finns det goda möjligheter att påverka politiken för den som har goda argument och kunskap. För mig kommer det därför vara viktigt att hålla fortsatt kontakt med bland annat jägare hemma i Sverige. Jag kommer att vara en vakthund som vakar över de svenska jägarnas och landsbygdens intressen.

2. EU:s jordbrukspolitik ska fokusera på ett modernt och miljömässigt hållbart jordbruk. De miljökrav som idag finns för att ta del av EU:s jordbruksstöd bör skärpas. Det är också viktigt att befintliga regler efterlevs. Insatser som förbättrar jordbrukets miljöpåverkan ska uppmuntras. Det vilda djurlivet ska främjas genom att bevara kantzoner, åkerholmar och annan grönstruktur i odlingslandskapet. Inte minst de betade hagmarkerna spelar en viktig roll för biologisk mångfald. Nordeuropeiska betesmarker är, näst efter den tropiska regnskogen, den mest artrika biotopen i världen.

3. Det ska förbli en nationell angelägenhet.

4. Frågor om jakt och viltförvaltning ska i första hand beslutas på nationell nivå.

 

Tomas Tobé (M).

Tomas Tobé (M).

Tomas Tobé (M)

1. Jag kommer att driva på för att förvaltningen av våra rovdjur sker så nära de som berörs som möjligt. Beslut om varg och andra rovdjur ska fattas i Sverige.

2. Vi måste stärka svenska lantbrukares konkurrenskraft och samtidigt se till att detta sker med hänsyn till miljön. Exempelvis genom att skapa bättre förutsättningar för vår flora och fauna.

3. Det ska även i framtiden regleras i Sverige. Vi vet bäst hur vi förvaltar den svenska viltstammen.

4. Generellt anser jag att detta är frågor som EU inte ska besluta om. Det kan ibland finnas fördelar med att samarbeta inom Europa för att motverka exempelvis spridningen av invasiva arter, men vilt- och rovdjursförvaltning ska överlämnas till medlemsstaterna att besluta om.

 

Peter Lundgren (SD)

Peter Lundgren (SD).

Peter Lundgren (SD).

1. Vi hade inte haft det här problemet om inte frågan låg på EU-nivå. En resolution ska röstas om inom kort i Europarlamentet och vi i SD och ECR har en bra linje som förhoppningsvis sätter lite press på kommissionen. Naturligtvis behöver de inte följa parlamentets linje men vi har sett på andra områden att det går ibland att påverka.

2. Stora reformer är nödvändiga och vi kan göra en del i Europaparlamentet. Vårt fokus kommer att vara att ta hem så mycket av makten som möjligt till Sverige igen. Det är steg ett och då kan vi ta hänsyn till svenska förhållanden vad gäller till exempel fältvilt.

3. Det ska vara en nationell fråga, helt solklart.

4. Vi vill ha ett större fokus på det regionala och som ett första steg för detta är att makten över jakt och rovdjursförvaltning tas hem till Sverige igen.

Skribent

Jan Henricson

jan.henricson@svenskjakt.se

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram