Redan 2015 fick Naturvårdsverket ett regeringsuppdrag som syftade till att verket skulle utreda hur skyddsjakten på varg kan utvecklas. I oktober samma år presenterade Naturvårdsverket sin 126-sidiga rapport med förslag.

Men därefter har ingenting hänt. Inte ett enda av de förslag som verket gav har blivit verklighet i förvaltningen. I stället är det fortfarande Viltskadecenters snart 20 år gamla tumregler som länsstyrelsernas handläggare tittar på när de ska fatta beslut i ärenden om skyddsjakt på varg.

”Andra frågor har prioriterats högre än förslagen om vägledning från regeringsuppdraget.”
– Gunilla Skotnicka

Faktum är att utredningen var så bortglömd att knappt någon kände till den när Svensk Jakt började ställa frågor om den i januari 2020.

– Andra frågor har prioriterats högre än förslagen om vägledning från regeringsuppdraget, svarade Gunilla Skotnicka, biträdande avdelningschef vid Naturvårdsverket, på frågan om varför ingenting hade hänt i en intervju med Svensk Jakt.

Verket om skyddsjakt på varg ”Andra frågor har prioriterats högre”

I maj förra året skickade Jägareförbundet och Svenska Kennelklubben en hemställan till Naturvårdsverket. De båda organisationerna vill att verket snarast ändrar i sin vägledning så att skyddsjakt på varg ska kunna beviljas redan efter ett vargangrepp på hund, i stället för efter fyra angrepp som nu är fallet.

– Det är självklart en väldigt viktig fråga och det här ger oss en anledning att titta närmare på det. Sedan får man se var det landar, sa Marcus Öhman, dåvarande chef för Naturvårdsverkets viltförvaltningsenhet, i en intervju med Svensk Jakt.

Naturvårdsverket ser över skyddsjakten på varg: ”En väldigt viktig fråga”

Därefter har nio månader gått utan att till synes någonting har hänt. Men nu lovar Naturvårdsverket att kriterierna för skyddsjakt på varg ska ses över. Arbetet påbörjas någon gång i höst.

Läs även

• Samtliga artiklar i Svensk Jakts granskning av skyddsjakten på varg

Naturvårdsverket kommer att göra arbetet tillsammans med intresseorganisationer, bland andra Jägareförbundet.

Sara Hommen.

– Vi har fått väldigt många synpunkter på att beslut om skyddsjakt tas utifrån Viltskadecenters gamla rekommendationer. Vi ser också att de riktlinjer som Naturvårdsverket har måste ses över, säger Sara Hommen, projektledare vid Naturvårdsverkets viltförvaltningsenhet.

– Under 2022 kommer vi att se ett resultat, fortsätter hon.

Juridisk prövning

Nu ska Naturvårdsverkets jurister titta på hur man definierar den juridiska tolkningen av allvarlig skada. I det arbetet ska juristerna även titta på hur man gör sina bedömningar i andra europeiska länder. Viltskadecenter ska hjälpa till i processen att se över riktlinjerna när det fattas beslut om skyddsjakt på varg.

”Knäckfrågan i det fortsatta arbetet är att definiera vad som egentligen är allvarlig skada.”
– Sara Hommen

De allra, allra flesta är överens om att det behövs en utvecklad skyddsjakt på varg. Men knäckfrågan i det fortsatta arbetet är att definiera vad som egentligen är allvarlig skada, menar Sara Hommen.

– Vad är egentligen allvarlig skada – den frågan kommer vi att sätta oss ner och diskutera tillsammans med berörda intresseorganisationer.

• I dag krävs det fyra angrepp på hund innan det kan bli aktuellt med skyddsjakt på varg. Få, om ens någon, släpper den fjärde hunden i ett område där varg redan attackerat hundar vid tre tillfällen. Därmed finns heller inget problem, enligt de kriterier vi har i dag.

Är det ett problem?

– Ja, det tycker jag. Vi har fått den synpunkten från LRF också, att man går strikt på det här att det krävs fyra hundangrepp eller ett flertal angrepp på tamdjur innan det blir tal om skyddsjakt på varg. Det är verkligen något vi måste plocka med in i den här revideringen av riktlinjerna, säger Sara Hommen.

• I praktiken är det svårare att få skyddsjakt i områden som har många vargar än i områden som har få vargar. Detta eftersom det kan vara svårt att peka ut skadegörande individer i vargtäta områden. Det här uppmärksammade och varnade också Naturvårdsverket för redan 2015 när verket utredde möjligheterna till att utveckla skyddsjakten på varg.

Hur ser Naturvårdsverket på det?

– Vi måste ta ett helhetsgrepp och då är det lämpligt att gå tillbaka och titta på den utredningen som vi gjorde till regeringen. Efter utredningen har det inte hänt någonting och Naturvårdsverket har inte fått något regeringsuppdrag eller liknade efter att den lämnades in. Men det är ett bra underlag att nu plocka upp igen.

Så vill Naturvårdsverket utveckla skyddsjakten på varg

• I Gävleborgs län finns ett uppmärksammat fall där Ovanåkers kommun har stridit med länsstyrelsen för att få skyddsjakt beviljad på närgångna vargar. Kommunen varnar för att vargarnas närhet kan leda till avflyttning, medan länsstyrelsen till synes har haft svårt att se problemet.

Hur ser Naturvårdsverket på en sådan fråga?

– Det finns en lucka i lagstiftningen där art- och habitatdirektivet inte ger utrymme för att bevilja skyddsjakt på grund av oro och rädsla på individnivå. Men det finns ändå utrymme i direktivet att man ska ta hänsyn till drabbade. Det är inte bra för vargstammen som helhet att enskilda individer är närgångna mot människor, anser Sara Hommen.

• Hur går ni vidare?

– Dels måste vi diskutera på nationell nivå i samband med revideringen. Men man måste fundera på det även på regional nivå. Vad är det, vad innebär det och vad kan man göra för att hantera närgångna vargindivider?

Efter fem vargattacker tvingas Tord sluta med får: ”Jag får ingen hjälp”

Den senaste hösten nekades en fårägare i Hälsingland skyddsjakt, trots fem vargangrepp i samma hage. Fårägaren hade inte stängsel runt hela hagen och därför beviljades inte skyddsjakt.

Samtidigt fanns flera fall i södra Sverige där fårägare fick skyddsjakt på varg, trots att inte heller de hade något stängsel. Domstol kom till sist fram till att det dessutom var rätt att bevilja skyddsjakt, trots att de sydliga fårägarna saknade stängsel.

• Det är samma land och samma lagstiftning länsstyrelserna har att förhålla sig till. Hur kan det skilja så mycket i deras bedömningar?

– Det är en väldigt bra fråga och det handlar om rättssäkerhet. Jag kan inte svara för varje enskild länsstyrelse, men lika förutsättningar i ett län ska ge samma utfall även i ett annat län. Även om det kan finnas en del regionala skillnader och förutsättningar. Men det är en stor och komplex fråga det här.

• Arbetet med en revidering av skyddsjaktskriterierna presenteras nästa år. Men frågan om skyddsjakt på varg är högaktuell. Vad kan göras för att få till en förändring nu?

– Länsstyrelserna kan vända sig till Naturvårdsverket och vi kan därefter ha en löpande dialog om vad som är möjligt nu på en gång, säger Sara Hommen.