
Thomas Bull, justitiekansler. Foto: Pressbild & Per Jonson
Del 7: Staten förlorade mot Girjas – väljer ändå samma väg i nya förhandlingar
TEXTEN UPPDATERAD. Justitiekanslern Thomas Bull vill inte pröva svensk lagstiftning i målen där samebyar stämt staten om ensamrätten till jakten och fisket. Han tycker å ena sidan att det vore bra att domstolen en gång för alla prövar upplåtelseförbudet, att samebyar inte får upplåta jakten på statens mark. Å andra sidan tycker JK att det skulle ta för lång tid.
Thomas Bull tillträde som justitiekansler i mars i år. Han fick i sin roll som statens företrädare ta över stafettpinnen i målen där fem samebyar stämt staten med krav om ensamrätt till jakten och fisket.
Samtidigt höjs nu röster för att staten borde hävda lagstiftningen. Det vill säga bestrida samebyarnas krav och hänvisa till upplåtelseförbudet i rennäringslagens paragraf 31–34.
Thomas Bull har valt att inte hävda lagstiftningen, utan i stället att låta målet föras på samma grunder som i fallet med Girjas sameby. Det blir alltså en fråga om urminnes hävd.
Varför vill inte JK hävda upplåtelseförbudet i rennäringslagen?
– Det är ett övervägande som har gjorts för väldigt länge sedan när de här processerna började. Det har väl egentligen inte jag någon inblick i. Jag blev justitiekansler i mars i år, så jag var inte med och fattade de besluten hur man ville utforma sitt svaromål. Man har gått på linjen att det ska prövas på samma sätt som i Girjasmålet, som en fråga om urminnes hävd.
Men vad har vi lagstiftningen till om vi inte prövar den?
– Det kan jag inte riktigt svara på. Jag vet inte vilka överväganden som gjordes då. De här processerna har pågått i flera år. Att nu ändra statens inställning förefaller ganska godtyckligt. Man kan också fundera över varför staten skulle göra det. De pågående rättegångarna förs utifrån de här förutsättningarna, att staten inte argumenterar kring rennäringslagens regler, utan det är en fastighetsrättslig fråga utifrån perspektivet urminnes hävd, säger Thomas Bull.
Urminnes hävd
Högsta domstolen, HD, drog följande slutsatser i Girjasdomen:
Rennäringslagen ger inte samebyn rätt att upplåta jakt och fiske på det område där samebyn bedriver renskötsel, men att samebyn ändå har en ensamrätt att upplåta jakt och fiske som en följd av historiska omständigheter som gäller för det aktuella området: urminnes hävd.
I Skattefjällsdomen från 1981, skrev justitierådet Bengtsson, som var skiljaktig:
”Jag kommer alltså fram till att rennäringslagens bestämmelser om jakt- och fiskerätt i vart fall inte kan betraktas som uppenbart grundlagsstridiga och att de därför bör tillämpas i detta mål.”
HD kom i Skattefjällsmålet fram till att rennäringslagens paragrafer, som bland annat säger att en sameby inte får upplåta jakt och fiske, inte strider mot diskrimineringsförbudet. Lagen tillämpades också i målet.
Mycket har hänt
JK Thomas Bull säger att grundlagsfrågorna kommit in i skymundan eller i vart fall i bakgrunden av huvudfrågan.
Thomas Bull. Foto: Pressbild
– Skattefjällsmålet är ganska gammalt och där avgjordes frågan om diskriminering av samerna, där HD hade uppfattningen att lagen inte kunde ses som diskriminerande. Men jag tror att det har hänt mycket sen dess. Vi har kommit med i Europakonventionen och den har blivit svensk lag. Synen på diskriminering och den juridik som har med diskrimineringsfrågor att göra har utvecklats enormt på de här 45 åren. Jag kan inte svära på vad det innebär, men jag kan tänka mig att förra justitiekanslern gjorde bedömningen att det kanske inte blir samma resultat i dag vid en ny prövning av frågan som det blev 1981, säger Thomas Bull.
Men är det inte domstolen som ska ta ställning till om svensk lag eventuellt bryter mot regeringsformen? Ligger inte sådana beslut utanför ditt mandat som ombud?
– Justitiekanslern är statens ombud i de här frågorna och det blir inte som i brottsmål där domstolen bestämmer vilken juridik som ska tillämpas. I civilrättsliga mål, som det här, kan parterna i viss mån styra vad domstolen ska pröva eller inte pröva. Här valde man att inte föra en diskussion om rennäringslagens regler på djupet. Huruvida den är grundlagsenlig och om den står i överensstämmelse med Europakonventionen, det kommer man inte att behöva sätta ner foten i, och det valet gjorde JK för några år sedan. Jag har gjort bedömningen att det inte är rimligt att ändra statens sätt att föra den här talan.
Varför är inte det rimligt?
– Det skulle innebära ytterligare tid. De här rättegångarna har redan pågått väldigt länge och det är osäkert vad det skulle leda till i sak eftersom ingen har undersökt det, vare sig här på JK eller hos motparten. För att ta reda på vad det skulle innebära i sak skulle det behövas ytterligare rättsutredningar och mycket arbete, samtidigt som rättegångarna nu börjar komma in i slutfasen.
Men är det inte viktigt att gå till botten i frågan och se vad rennäringslagen egentligen är värd?
– Det kan man definitivt tycka. Skulle läget se annorlunda ut kan man tänka sig att JK skulle göra en annan bedömning av hur talan skulle föras, om den kom ny till oss. Men det här handlar om flera pågående mål som pågått i flera års tid. Det påverkar mitt sätt att se på tiden.
Kan regeringen ge JK direktiv att ni ska hävda rennäringslagens upplåtelseförbud?
– Ja, det antar jag att regeringen kan göra. Jag tror inte det finns några formella hinder för det. Men det finns heller inga formella garantier för att Justitiekanslern skulle anse att ett sådant påpekande skulle innebära en skyldighet för JK att göra på ett visst sätt. Vi lyder under processuella regler och grundlagens regler om hur vi ska bete oss. Vi kan väl i viss utsträckning ta instruktioner från regeringen, men det finns gränser för det också. Det har inte varit aktuellt än så länge och jag tror heller inte att det kommer bli aktuellt.
Vad grundar du det på?
– Det finns ingen som helst tradition i att regeringen skulle lägga sig i Justitiekanslerns processföring i enskilda mål. Det är väl en sorts ”armlängds princip” som har upprätthållits under mycket lång tid.
I målen där fyra samebyar stämt staten väljer du att låta domstolen avgöra målet utifrån handlingarna, alltså ingen huvudförhandling i tingsrätten. Varför då?
– Det är pågående mål där jag inte vill uttala mig i sak och detaljerna i det, men i korthet kan jag säga att en muntlig förhandling har man i huvudsak därför att det behövs för bevisningen och för att låta människor komma till tals. Vi menar att handlingarna ger en tillräckligt fyllig bild.
Kritiker menar att JK lägger sig platt i och med det ställningstagandet. Kommentar till det?
– Jag tycker det är en övertolkning av det hela. Det har ingenting att göra med JK:s inställning i sak. Vi ser inte att en muntlig förhandling skulle vara bättre. Det finns inte skäl. Det här sparar även tid och pengar för alla inblandade.
Har du fått någon styrning av regeringen vilken hållning JK ska ha i de här processerna?
– Nej, det har jag inte någon erfarenhet av, säger Thomas Bull.
Han vill också passa på att kommentera skrivelsen som ett nätverk har gjort till regeringen, där det påstås att JK inte velat undersöka de historiska förhållandena i de aktuella områdena.
– Det är helt fel. Vi har lagt ned resurser på att låta forskare titta på de här områdena.
Kul att du vill följa !
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.











