Justitieombudsmannen, JO, går inte vidare med allmänningarnas anmälan mot Justitiekanslern, JK. Nu går allmänningarna vidare i frågan om markerna i fjällen och anmäler JK för tjänstefel till åklagare.

Justitiekanslern, JK, får skarp kritik för sin hantering av fjälljaktsmålen. Riksdagsledamoten Isak From (S) varnar för att staten abdikerar från sitt ansvar och låter samebyar ta över makten över jakten och fisket.

Flera allmänningsföreningar och samfälligheter i Kiruna och Gällivare har gått samman med en JO-anmälan mot Justitiekanslern, JK.

Flera allmänningar och samfälligheter anmäler nu Justitiekanslern, JK, till Justitieombudsmannen, JO. Anledningen: JK hävdar inte rennäringslagen i rättsprocesserna mot samebyarna.

TEXTEN UPPDATERAD. Justitiekanslern Thomas Bull vill inte pröva svensk lagstiftning i målen där samebyar stämt staten om ensamrätten till jakten och fisket. Han tycker å ena sidan att det vore bra att domstolen en gång för alla prövar upplåtelseförbudet, att samebyar inte får upplåta jakten på statens mark. Å andra sidan tycker JK att det skulle ta för lång tid.

Matti Blind Berg, ordförande i Svenska samernas riksförbund, SSR, anser att det figurerar felaktiga slutsatser och onyanserade diskussioner i spåren efter Girjasdomen. Han berättar också att det fanns långt gångna planer på att låta lokala jakt- och hundorganisationer sköta försäljning av jaktkort inom Girjas område – men att detta sköts i sank från centralt håll inom jägarorganisationerna.

UPPDATERAD TEXT. De första tre jaktveckorna är det stängt för småviltsjakt på fjället inom Girjas område. Dessutom är det bara norrbottningar som får lösa jaktkort. Kritiker menar att även andra samebyar kan komma att införa liknande system om de får ensamrätt att upplåta jakten på statens mark.

Kennelklubbens jakthundskommitté kallar nu ras- och specialklubbarna till ett möte om fjälljaktens framtid. Det berättar Gunnar Petersson, ordförande i kommittén, som också är förvånad över tystnaden i fjälljaktsfrågan.

Svenska kennelklubben agerar nu för att staten ska hävda lagen i striden om vem som i framtiden ska bestämma över jakten i fjällen. Kraftig kritik riktas mot Justitiekanslerns agerade.

UPPDATERAD TEXT. I morgon, den 25 augusti, är det ripjaktspremiär. Samtidigt pågår en historisk strid om fjällens framtid. Om staten förlorar riskerar jakten och fisket i stora delar av fjällkedjan att bli en exklusiv rättighet för samebyar – samtidigt som lokalbefolkning, jägare och icke-renägande samer stängs ute. Kritiken mot statens passivitet växer – och ett nätverk varnar nu för att regeringen håller på att släppa ifrån sig folkets rätt till fjällen.

Trots påtryckningar från både jägare och jurister vägrar Justitiekanslern, JK, att hävda lagstiftningen i de pågående processerna om rätten till jakten och fisket i fjällvärlden.

Frågan om vem som ska styra över jakten och fisket på statens mark i fjällen har tagit en dramatisk vändning, som kan få långtgående konsekvenser för jägarkåren.

Stockholms tingsrätt avvisar Karl Hedins stämning av staten för vad som drabbade honom under den mångåriga utredningen om misstänkt illegal vargjakt i Västmanland. Enligt tingsrätten uppvägs inte det intresse Hedin har av att föra sin talan, de olägenheter som staten i så fall måste genomgå.

Tvisten om urminnes hävd i Talma samebys område går vidare. Staten bestrider samebyns påstående om ensamrätt till jakt och fiske – och hänvisar till konkurrerande markanvändning av finskspråkig befolkning redan före 1750.

Staten erkänner inte att några fel begåtts mot industriledaren Karl Hedin under de fem år han var misstänkt för att ha jagat varg illegalt i Västmanland. I ett svar ställt till Stockholms tingsrätt anser Justitiekanslern, JK, att Hedins stämningsansökan ska avvisas.

I dag väntas fyra samebyar, tre i Norrbotten och en i Västerbotten, lämna in en stämningsansökan mot staten. Samebyarna vill likt Girjas sameby ha ensamrätt att upplåta småviltsjakten och fisket ovan odlingsgränsen.

Staten genom Justitiekanslern, JK, ersätter vargdebattören Karl Hedin med 31 000 kronor för det lidande han utsattes för under tiden i häkte. Det är långt ifrån de 8,3 miljoner kronor han krävde för skador som han och hans företag drabbats av under den långa rättsprocessen. Men för Karl Hedin är inte sista ordet sagt.

Vargdebattören Karl Hedin kräver 8,3 miljoner kronor i skadestånd av staten för det rättsövergrepp han och hans företag drabbats av. Pengarna avser han att skänka till stiftelsen Centrum för rättvisa.

Talma sameby har stämt staten och vill ha ensamrätt att upplåta all jakt och fiske inom samebyns område. Staten, som tagit hjälp av historiker, har en annan åsikt och menar att det funnits andra folkgrupper i området. Staten anser att dagens forskning på området bedrivits utifrån en politisk agenda.