I det pågående målet där fyra samebyar vill ha ensamrätt till småviltsjakt och fiske medger nu staten – företrädd av Justitiekanslern, JK – att konkurrensen om markanvändningen på aktuella områden varit förhållandevis begränsad.

Dessutom: staten menar att målet kan avgöras utan muntlig förberedelse eller huvudförhandling.

Bakgrund

I spåren av Girjasdomen stämde Talma sameby staten 2022. Talma hoppas att få ensamrätt att upplåta inte bara småviltsjakten och fisket, utan även älgjakten inom samebyns område på statens mark ovan odlingsgränsen.

I maj 2024 stämde ytterligare fyra samebyar staten, som företräds av Justitiekanslern, JK. Det är samebyarna Sirges, Ran, Baste Čearru och Unna Tjerusj som vill ha ensamrätt till småviltsjakten och fisket på sina åretruntmarker.

Rapport om markanvändning

Gudrun Norstedt, skogshistoriker som forskar om samisk användning av mark och resurser i äldre tid, har anlitats som sakkunnig av de totalt fem samebyar som stämt staten. Hon har på uppdrag av samebyarna gjort en rapport om konkurrerande markanvändning inom samebyarnas nuvarande byområde ovan odlingsgränsen före 1750.

Gudrun Norstedt skriver i sin rapport som nu lämnats in till domstolen bland annat följande:

”Min samlade bedömning är att den konkurrerande markanvändningen, särskilt när det gäller jakt och fiske, av andra än lokala samer varit av obetydlig omfattning före 1750. JK:s bild av markanvändningen i lappmarkerna före 1750 är en helt annan.”

Staten menar att konkurrerande markanvändning – som nybyggen, kyrklig verksamhet och gruvdrift – förekommit i området. Samebyn hävdar att dessa inslag varit begränsade och har med stöd av en historisk rapport bemött invändningarna. Parterna är också oense om betydelsen av att viss mark numera är privatägd.

Avgörs utan förhandling?

Det som nu fått flera jägare och ortsbor som är engagerade i frågan att reagera är att staten anser att målet kan avgöras utan huvudförhandling.

I ett nytt yttrande till Gällivare tingsrätt, som inkom dagen före midsommarafton, menar staten att domstolen kan avgöra ärendet utan muntlig huvudförhandling.

För jägarkåren och ortsbefolkningen väcker detta farhågor.

I fallet med Talma sameby, där staten bekostat en omfattande historisk utredning, framkommer att det funnits konkurrerande markanvändning av större omfattning än i de fyra samebyar som i fjol stämde staten.

Tvisten

När nu JK i sitt nya svar till domstolen säger att målet kan avgöras på de handlingar som lämnats in, är sannolikheten stor att en dom gällande de fyra samebyarna kommer att levereras innan ett avgörande kommer i Talmamålet.

I och med att staten även påpekar att den konkurrens som finns i dessa fyra samebyars områden är begränsad, torde vinstchansen i tvisten vara högre för samebyarna än för JK och staten.

Makten över jakten

Många jägare, men även lokalbefolkning, befarar att ett domslut till de fyra samebyarnas fördel kan komma att inskränka allmänhetens jakt- och fiskemöjligheter i fjällvärlden, och få politikerna att så småningom att ta beslut som ger samtliga samebyar i fjällen makten över jakten.

Staten står som sagt visserligen fast vid sitt bestridande, men visar nu ett ökat utrymme för rättigheter till förmån för samebyn.

JK avslutar sitt yttrande till tingsrätten med att staten vidhåller sitt bestridande men överlämnar till tingsrätten att bedöma om samebyn har visat att den har upparbetat en på urminnes hävd grundad ensamrätt till fiske och småviltsjakt på området.