Miljöpartiet lämnar regeringen och många sociala medieflöden med jaktlig anknytning fylls med jublande inlägg. Att Miljöpartiet av många jägare betraktas som inbitna jaktmotståndare är knappast någon hemlighet.

Vad beror det på? Vad har partiet egentligen åstadkommit på det jaktliga området sedan Åsa Romson och Gustav Fridolin med flera tog plats i Stefan Löfvens första regeringsbildning hösten 2014?

Det finns ett antal tydliga exempel.

• Allmänna uppdraget

För det första är det väl känt att Miljöpartiet låg bakom beslutet att i början av detta år riva upp Jägareförbundets allmänna uppdrag, den konstruktion som sedan 1938 tjänat den svenska viltvården utomordentligt väl.

Det system som fram till dess förelåg var måhända inte perfekt, och hade förr eller senare krävt en reformering, men då brukar det vanliga tillvägagångssättet vara att först utreda, och efter remittering till berörda instanser sedan lägga fram ett förslag på förändring – och därefter besluta.

Jägarnas pengar upphandlas – Miljöpartiet: ”En seger”

Den här gången beslutade man att avveckla ett fungerande system utan att ha ett färdigt alternativ klart. I stället har man nu kastat ut involverade parter, främst Jägareförbundet och i någon mån även Naturvårdsverket, i ett gyckelspel där miljontals kronor – av jägarnas pengar, såklart – just nu eldas upp i byråkrati, i form av resursslukande upphandlingsprocesser.

Om målet med att riva upp allmänna uppdraget var att skada jägarna, så har man åtminstone delvis lyckats.

• Jakttiderna

Jakttiderna är en annan fråga där vi vet att Miljöpartiet spelat en roll. Åtminstone i det spel som kom att prägla perioden efter jakttidsbeslutet. Ni minns: Efter våldsamma protester mot den stoppade vinterjakten på ripa tvingades regeringen göra en kovändning i den frågan. Men för att få igenom den justeringen kände sig regeringen tvingad att plocka bort ejderjakten. Det är ingen vild gissning att MP hade ett finger med i det spelet.

Regeringen: Ingen jakt på ejder

• Fjälljakten

När direktiven till utredningen av rennäringslagen presenterades var det många som höjde på ögonbrynen. Nog för att tillsatta utredningar i direktiven brukar vara delvis styrda mot (beställarens) önskade mål, men den här gången hade man i utredningsdirektiven redan ett antal slutsatser klara.

Fjälljaktsfrågan: Styrd utredning med flera färdiga slutsatser

Anmärkningsvärt, för att uttrycka det försiktigt. Inte minst för att frågan är så extremt komplex. Här är det självklart att Miljöpartiet varit med och styrt. Kanske inte så konstigt, då man sedan länge (minns Alice Bah Kuhnkes ”alltid på urfolkets sida”-inlägg på Instagram) försökt profilera sig som ”samernas vänner”. Vilket, som alla med minsta insyn i frågan vet, är att göra det alldeles för enkelt för sig. Frågan har oändligt många fler nyanser än så. Det går helt enkelt inte att med bibehållen trovärdighet ta så ensidig ställning.

• Viltförvaltningsdelegationerna

2017 låg Miljöpartiet bakom förändringen av viltförvaltningsdelegationernas sammansättning.

”Vissa intressen är underrepresenterade”, fastslog dåvarande miljöminister Karolina Skog (MP) – och gav miljö- och naturvårdsintresset dubbelt så stort inflytande som jägarintresset i länsstyrelsernas viltförvaltningsdelegationer.

Då skulle det bli ”bättre balans”, enligt Skog.

• Stoppa, bromsa, förhala

Men det är förmodligen inte genom de faktiska besluten som Miljöpartiet under sin tid i regering åsamkat jakten störst skada. Den största skadan har MP åstadkommit genom att stoppa, bromsa och förhala i frågor som hade kunna utveckla jakten och viltvården – och förbättra för jägarna.

MP: Prioriterar vargens bevarande

Jag avser här förstås vargfrågan, men även skarven kommer då in i bilden. Här hade den svenska regeringen kunnat ta strid med EU och stått upp för den svenska viltförvaltningen. Det har man inte gjort – och det är till stor del på grund av Miljöpartiet.

Regeringen oense om ökad jakt på skarv

I frågan om licensjakt på säl har Miljöpartiet också fördröjt de beslut som varit nödvändiga för att skapa en rimlig förvaltning. Redan under Sven-Erik Buchts (S) tid som landsbygdsminister var frågan om att tillåta licensjakt på gråsäl uppe på regeringens dagordning, men MP stoppade det beslutet då.

Nu dröjde det ytterligare ett par år, helt i onödan, innan detta nödvändiga beslut slutligen fattades.

Miljöpartiets tid i regeringsställning är över. Min tro är att det kommer dröja en tid innan någon ”tar dem i båten” igen, men i det nuvarande politiska läget finns det ytterst få saker man kan vara helt säker på.

Jag scrollar vidare i flödet och noterar att en icke föraktlig del av den svenska väljarkåren önskar att MP tvingas lämna riksdagen efter nästa val.

Dagens beslut av Miljöpartiet, att lämna regeringen, ökar sannolikt partiets möjligheter att klara sig över riksdagsspärren den 11 september 2022.

Nu kan MP återgå till den roll i vilken de uppstod, som det aktivistiska oppositionspartiet. Att sitta i regering och tvingas ta ansvar för sina beslut har inte precis varit positivt för MP-väljarstödet.

Samtidigt är det otroligt märkligt att Miljöpartiet tagit rollen som jaktmotståndare. Det borde inte behöva vara så. Jag tänker exempelvis på tidigare språkröret Peter Eriksson, som i SVT:s Min sanning – efter att ha lämnat politiken – sade:

”– Vi har stött bort väldigt många på landsbygden. En rörelse om veganism och vegetarianism i storstäderna där man ser sig som bättre om man inte äter kött. Det har man inte kunnat känna igen sig i på landsbygden, bland människor som lever nära naturen, som är beroende av bilen.
– Att äta kött, att jaga, att vara en del av naturen och landsbygden, det kan inte vara ett problem i Miljöpartiet.”

När politiker avgått börjar de tala klarspråk

Precis som Peter Eriksson försökte påtala så BORDE Miljöpartiet vara ett jaktvänligt parti. Det handlar om landsbygd, gröna näringar, klimatsmart kött – och så vidare. Det är helt enkelt väldigt förbryllande.

I detta sammanhang är det också viktigt att påtala att Svensk Jakt, liksom vår ägare Svenska Jägareförbundet, är politiskt obundna. Vi tar inte partipolitisk ställning.

Men: Svensk Jakt kommer aldrig att sluta granska jaktfientlig politik – eftersom vi gör en jakttidning.

För jägare.

Då ligger det i våra läsares intresse att få veta vad olika politiska krafter vill göra i jaktfrågor.

Alltså berättar vi om det.

Hela havet stormar i politiken.

”Stojande värld! du mig plågar”, skrev Erik Gustaf Geijer.

Ibland är det extra skönt att ha jakten.

Om inte annat för att, om så bara för en stund, kunna koppla bort det där stojandet.