Granskningar är bra.
Dagens avsnitt av P1:s Kaliber sätter fokus på Svenska Jägareförbundets Allmänna uppdrag, och lyckas delvis förklara för en bredare allmänhet vad denna konstruktion är.
Programmet tydliggör också att tidningen Svensk Jakt inte har något med Allmänna uppdraget att göra.

När kartan och verkligheten inte stämmer överens – är det då kartan eller verkligheten det är fel på?

UPPDATERAD Vargvännerna missar inga chanser att kräva att jägarorganisationerna tar avstånd från illegal jakt. När ska vargvärnarna ta avstånd från det hat, hot och våld som riktats mot eftersöksjägaren Mattias Heed, för att denne avlivat en trafikskadad varg?

Svenska Naturskyddsföreningen, är en stor och välmående lobbyorganisation med större inflytande i myndighetssverige än man vill ge sken av.
Då är det bättre vara underdog – särskilt när pengarna ska håvas in från medlemmar och andra som stöttar organisationen.

Idag skulle det varit vargjaktspremiär i fem svenska län. Men trots många år av politikerlöften om vargjakt, otaliga utredningar och internationella jurygrupper, förlåt forskargrupper, är vargjakten inställd i tre av dem. Igen.
De ledande politikerna – som stått för löftena – ses plötsligt inte till. 
Jag skäms å deras vägnar.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) levererade idag sitt avgörande i frågan om jaktbeslut ska kunna överklagas till domstol. Svaret: Den nuvarande ordningen, att Naturvårdsverket är sista överprövningsinstans, håller inte. Konsekvensen: Vargjakten som skulle inledas den 2 januari kommer sannolikt att stoppas.

Jakten på terrorister pågår över hela Europa. I Paris skjuter polisen 5.000 skott för att inta en terroristcells konspirativa lägenhet. Fotbollsarenor utryms efter bombhot, flygterminaler likaså och flygplan på väg från USA till Europa tvingas ner på marken efter hot om sabotage. Och här hemma har säkerhetspolisen just uppgraderat risken för en terrorattack till nivå fyra på en femgradig skala.

”Det är självklart så att vi ska ha licensjakt och vi ska ha skyddsjakt – det är inget snack om den saken.”
Orden är Stefan Löfvens.

Svensk Jakts film när jämthundstiken Klara angrips av två vargar blev en nyhet över hela världen. Medier från norska TV2 till Playboy (!) har visat hela eller delar av filmen, som hittills visats 3.560.845 gånger på Youtube.
För mig är filmen det slutgiltiga kvittot på en galenskap som aldrig tycks ta slut.

Politikens, rättsväsendets och naturvårdsbyråkratins kvarnar mal vidare i vargfrågan. Långsamt, så långsamt. Under tiden, i väntan på en fungerande vargförvaltning, tvingas många betala ett högt pris. Senast i raden är jämthundstiken Klara och hennes husse Tommy.

I maj 2014 var miniminivån 270 vargar för gynnsam bevarandestatus resultatet av ”vinklade rapporter”, enligt Miljöpartiets språkrör Åsa Romson. Dagens forskarrapport sätter nivån vid 300 djur.

På 1970- och 1980-talen då älgstammen var som störst och dessutom i växande var det närmast självklart att inte skjuta kons enda eller sista kalv. Gjordes det tappade jägarna kontrollen, och den fina älgkon kunde senare bedömas vara kviga och…

Rennäringsdelegationen i Jämtland sänkte i smyg dygnskvoten på ripa från åtta till fem. Beslutet fattades i våras på tvärs med vetenskapliga fakta.

”Pelle, Pelle. Jag kommer till dig nu. Jag fixar inte det här, det här är för mycket för mig.”
Orden kommer från en björnjägare mitt under pågående jakt.

För drygt ett år sedan började jag ge mina hundar färskfoder, eller rå, fryst hundmat, i stället för torrfoder som jag utfodrat med under runda slängar 40 år. Jag har inte varit missnöjd med torrfodermärkena jag gett, särskilt taxarna har fungerat alldeles utmärkt på dem.

Sveriges Televisions webbredaktion har idag givit god draghjälp åt jaktfientliga organisationen Djurens rätt, när man i en artikel tar sig an ämnet predatorjakt – och sprider felaktigheter. Syftet? Att svartmåla jakten och jägarna, kan man misstänka.

Är Vänsterpartiet riksdagens mest jaktfientliga parti? Det intrycket förstärktes i helgen, när partiets jaktpolitiska talesperson Jens Holm äntrade scenen som Wolf Association Sweden, WAS, byggt på Medborgarplatsen i Stockholm.

Det är lätt att vara frikostig med andras pengar. Jägarnas pengar i Viltvårdsfonden utgör därvidlag inget undantag. Tvärt om.

”Vi i Naturskyddsföreningen vill vara med och skapa berättelsen där även landsbygden är vinnare”, skriver organisationens ordförande Johanna Sandahl och generalsekreterare Svante Axelsson i senaste numret av tidskriften Sveriges Natur, under rubriken ”Tid för en ny berättelse”.