Politikens, rättsväsendets och naturvårdsbyråkratins kvarnar mal vidare i vargfrågan. Långsamt, så långsamt. Under tiden, i väntan på en fungerande vargförvaltning, tvingas många betala ett högt pris. Senast i raden är jämthundstiken Klara och hennes husse Tommy.

I maj 2014 var miniminivån 270 vargar för gynnsam bevarandestatus resultatet av ”vinklade rapporter”, enligt Miljöpartiets språkrör Åsa Romson. Dagens forskarrapport sätter nivån vid 300 djur.

På 1970- och 1980-talen då älgstammen var som störst och dessutom i växande var det närmast självklart att inte skjuta kons enda eller sista kalv. Gjordes det tappade jägarna kontrollen, och den fina älgkon kunde senare bedömas vara kviga och…

Rennäringsdelegationen i Jämtland sänkte i smyg dygnskvoten på ripa från åtta till fem. Beslutet fattades i våras på tvärs med vetenskapliga fakta.

”Pelle, Pelle. Jag kommer till dig nu. Jag fixar inte det här, det här är för mycket för mig.”
Orden kommer från en björnjägare mitt under pågående jakt.

För drygt ett år sedan började jag ge mina hundar färskfoder, eller rå, fryst hundmat, i stället för torrfoder som jag utfodrat med under runda slängar 40 år. Jag har inte varit missnöjd med torrfodermärkena jag gett, särskilt taxarna har fungerat alldeles utmärkt på dem.

Sveriges Televisions webbredaktion har idag givit god draghjälp åt jaktfientliga organisationen Djurens rätt, när man i en artikel tar sig an ämnet predatorjakt – och sprider felaktigheter. Syftet? Att svartmåla jakten och jägarna, kan man misstänka.

Är Vänsterpartiet riksdagens mest jaktfientliga parti? Det intrycket förstärktes i helgen, när partiets jaktpolitiska talesperson Jens Holm äntrade scenen som Wolf Association Sweden, WAS, byggt på Medborgarplatsen i Stockholm.

Det är lätt att vara frikostig med andras pengar. Jägarnas pengar i Viltvårdsfonden utgör därvidlag inget undantag. Tvärt om.

”Vi i Naturskyddsföreningen vill vara med och skapa berättelsen där även landsbygden är vinnare”, skriver organisationens ordförande Johanna Sandahl och generalsekreterare Svante Axelsson i senaste numret av tidskriften Sveriges Natur, under rubriken ”Tid för en ny berättelse”.

En gråkall vintertristess omgärdar Rosenbad när jag i sedvanligt småstressat tillstånd anländer torsdagens pressträff med statsråden Romson och Bucht.
Två ministrar, från två olika partier, med två helt olika syn på vargen – som nu blivit överens?
Eller?

När Pandora i den grekiska mytologin av nyfikenhet öppnade asken hon fått av Hermes, flög dess innehåll – sjukdom, olycka och allmänt elände – ut över världen.
Därmed finns paralleller – om än inte fullt lika dödliga – med det avgörande Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) nu står inför.

Nyligen avslutade jag en granskning av djurrättsrörelsen i Europa. Om det kan ni läsa i senaste numret av Svensk Jakt. Under arbetet med reportagen upptäckte jag att det finns många mörka krafter bland djurrättsaktivisterna i Europa. De är beredda att gå ganska långt i sin kamp.

Vid vargjakten finns inga genvägar. Här är det hårt slit, bra organisation och precision vid det avgörande läget som ger resultat.

Blir det någon licensjakt på varg i år? Inom 24 timmar vet vi – kanske – svaret på den frågan.
Men redan nu vet jag att min tro på demokratin har fått en rejäl törn.

Vargjakten är stoppad. Igen.
Den juridiska cirkusen förstår sig knappast någon lekman på, och det kan ingen heller begära.
Nu handlar det om att rikta ilskan åt rätt håll – tillsammans.
Det är nog nu.

Få saker tycks vara svårare att åstadkomma i Sverige än legal jakt på varg. Jägarnas reaktioner på dagens besked från förvaltningsrätten i Karlstad talar sitt tydliga språk: Tilltron till samhällets förmåga att hantera grundläggande funktioner har fått en allvarlig knäck.

En jaktlagsutredning arbetar sedan lång tid med att förenkla jaktlagstiftningen och göra den mer kortfattad och begriplig. Det är ett stort och viktigt arbete; för jägarna kanske viktigaste som skett på flera decennier.
Ändå är det precis som på cirkus – det råder största möjliga tystnad. Inga förslag lanseras, ingen diskussion förs.

Så har då Naturvårdsverket kommit med ett väntat besked: Det blir ingen licensjakt på lodjur i vinter. Verket anser att lodjursstammen minskar – och som stöd till detta anger de förra vinterns lodjursinventering.