I en artikel i Svenska Dagbladet är den juridiskt ansvarige för vapen hos polisen bekymrad över att vissa av Jägareförbundets samarbetspartners får tillgång till förbundets medlemsregister. Det är olyckligt att uppgifter om vapenägare sprids till utomstående, säger han. Ett ickeproblem, enligt min mening. För hur svårt är det att få kännedom om vapenägare, egentligen?

Är det någon som minns hur EU-kommissionens förslag till ett nytt vapendirektiv såg ut när det först läckte ut?

Vi har strax under 500 myndigheter i det här landet och många av dem hanterar jaktfrågor. Jag ska inte generalisera och dra alla myndighetstjänstemän över en kam, det vore oförskämt. Men jag tycker mig se att en del av dem drivs av egna agendor och bortser från våra folkvaldas fattade beslut.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet varnar fyra forskare i dag för farorna kring när vetenskap förnekas. Men när man försöker maskera opinionsbildning som ”forskning” i vargfrågan driver de själva på utvecklingen i den riktning de varnar för.

Det går väldigt bra för vargstammen. Vi har just nu fler vargar i Skandinavien än vad vi haft på ungefär 150 år. Det är viktigt att komma ihåg. För det är lätt att tro något annat när man ser larm från olika vargvärnarorganisationer, storstadsmedier eller – som nu senast – ett pressmeddelande från Naturvårdsverket.

Under veckan har en annorlunda debatt ägt rum. Debatten har sitt ursprung i artiklar som publicerats i Svensk Jakts aprilnummer. Den som har invändningar mot en specifik tidnings publiceringar brukar vanligen debattera det i samma tidning. Dock inte den här gången.

Hur kan det komma sig att det rycker ut 30 poliser vid ett misstänkt jaktbrott på varg när det inte kommer en enda polis när någon till exempel anmäler ett misstänkt rattfylleri? Diskussionen är livlig om detta, både lokalt i södra Hälsingland och på sociala medier.

Det är i en upplyst liten byalokal en vårvinterkväll i Norrbottens inland man verkligen får känslan av gemenskapen som jakten ger.

Veckans stora nyhet på naturområdet handlade om gräsänder. Sveriges Radio har letat fram en sex år gammal utredning där det föreslås att utsatt fågel ska omfattas av djurskyddslagen.

”That's the trouble with government: Fixing things that aren't broken and not fixing things that are broken.”

Tror du att du hjälper någon som drabbats av näthat genom att hata någon annan? I så fall hoppas jag du kan ta dig tid att tänka ett varv till.

Djurförsäkringsbolaget Agria har försatt sig i en riktig rävsax. Efter att initialt ha varit involverade som sponsor av Stövarklubbens arrangemang Räv-SM, har man nu backat ur samarbetet – efter att ha gett vika för påtryckningar från djurrättsrörelsen.

Om vargen ska ha en framtid i Sverige, så måste vi ha vargjakt.

Efter tusentals arbetstimmar i spårlöpor efter lodjur, i mötesförhandlingar i viltförvaltningsdelegationerna och dessutom kryddat med mustiga politikerlöften kom så de Mellansvenska länsstyrelsernas beslut om licensjakt på lodjur. Det blev ännu en pinsam historia för både ”En hållbar rovdjurspolitik” och myndigheterna själva.

UPPDATERAD TEXT Varför bryr sig inte Rovdjursföreningen, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden om illegal jakt på varg? Den frågan ställer jag efter att organisationerna inte dykt upp vid ett symposium som syftade till att bekämpa den illegala jakten.

Djursjukhus har köpts upp, det ena efter det andra, av två stora koncerner. Evidensia och Anicura. Djurägare protesterar mot priserna på vården, allt mer högljutt i takt med prishöjningarna, och upplever att djur behandlas i onödan.

Vi har sett det många gånger förut, bland annat ifråga om vargjakten, hur enskilda tjänstemän och byråkrater inom statsförvaltningen obstruerat mot politiska beslut som inte följt den väg de själva stakat ut.

Först Brexit. Sedan Trump. 2016 blev året när de bortglömda och föraktade reste sig i protest. När den förbisedda landsbygden gav fingret till storstadens etablissemang.

Är det någon som fortfarande tror att vi når en samsyn i vargfrågan genom dialog? När till och med en tilldelning på 24 vargar anses vara för stor av så kallade värnarorganisationer. Finns det någon politiker som pekar med hela handen och ser till att vi går i takt med de beslut som riksdagen fattat?