fredag 29 mars

Opinion

Contortaplantagerna i norra Sverige är ett storskaligt fiasko som har förändrat landskapsbilden från vackra tallskogar till ogenomträngliga bråthögar, anser skribenten. Foto: Jan Henricson

Debatt: ”Skogschef är ensam om contortans lovsång”

Att endast en enda höjdare försvarar fiaskot med contortan i skogen är hedervärt och visar samtidigt att en öm tå blivit trampad. Det är också folk från när och fjärran som har ringt och mailat till mig. Alla med samma mening: Äntligen någon som tar upp idiotin i skogsbruket.

Av folk som vistas i skogen i norra Sverige har egentligen inte en enda någon positiv åsikt om contortan, och det är väl därför den avvecklas. Kanske är SCA Skogs vd Jonas Mårtensson med debattartikeln Contortan är skogsbrukets succé klokare än de med en annan åsikt. Han är dock än så länge ensam om den, vad jag vet.

Många har faktiskt undrat hur jag törs vara så kritisk mot skogsbruket, då jag arrenderar älgjakt på bolagsmark.

Är det så illa att folk som har jakt på bolagsmarker känner att de sitter i samma båt som vd:n, och inte vågar säga vad de tycker och tänker?

Aktieägarna, staten och andra finansiärer och myndigheter undanhåller att låta allmänheten ta del av hur skogsbruket misshandlar stora produktiva skogsarealer, med tillhörande djurstammar. Det är pinsamt hur det lagstadgade åtagandet att återbeskoga tusentals hektar avverkade produktiva skogsmarker lämnas helt utan påföljd, med contortafiaskot.

 

Hoppas på större insikt

Jag önskar och tror att övriga tjänstemän på SCA Skog har större insikt och kunskap i denna fråga än vad deras chef har, märkligt vore det annars. Lämpligt vore för Jonas Mårtensson att besöka alla contortaplantager i exempelvis Gällivare och Överkalix kommuner och därefter tala om vilka av dem som är bra.

Nu benämns planteringarna av någon anledning fortfarande varande tre­–fem meter höga, när de i själva verket består av avbrutna, omkullfallna, ogenomträngliga bråthögar, vilka täcker en svart och steril backe.

Det som Mårtensson kallar för högproduktiv skog står för noll i produktion, alltså ingen förräntning på 30–40 år.

 

Ökade älginkomster kompenserar

Kan det vara som så att den alltmer sinande sågtimmerproduktionen (skogen), måste rättfärdigas med ökade älginkomster (för tillfället), samtidigt som alla tätortsnära rekreationsområden är hotade av avverkning i jakten på vuxna träd.

Vi har aldrig haft så mycket skog sägs det. Men hurdan skog har vi, vilket läge i dimension, omloppstid? Eller är det antalet stammar som är den myckna skogen?

Den procentuella tillväxten är också större än någonsin, sägs det. Och ja, en planta på 10 centimeter som växer 3–5 centimeter på en sommar har ju 50 procent i tillväxt.

Att sedan jämföra contortans ”succé” med potatisens betydelse för Norrlandslänens befolkning visar på desperation. Förädlingen, den långsiktiga nyttan och varaktigheten hos potatis lär nog slå contortan på fingrarna under långliga tider.

Det är inte många potatisland där man kapar blasten när den kommit upp en tredjedel mitt i sommarn och avslutar produktionen, för att den är så otroligt bra och produktiv.

 

Lövet saknas

Jonas Mårtensson har rätt i en sak – att älgen är ett fantastiskt djur.

Men att jägarna har blivit de skyldiga i älgdebatten är obegripligt. Licenser som bara är siffror måste fyllas, trots att älgarna inte finns på marken under jakttid.

Att spara produktiva värdefulla djur är en omöjlighet med dagens ”hotbild” mot betalande sanerare av skogens konung.

Kalytorna är stora och de rätta lövinslagen i den skog som finns kvar är så utarmad att älgarna måste söka sig till andra vinterbeten.

60–100 älgar på liten yta är katastrof på vintern, de förstår alla. Kylen för älgarna är i en viss höjd på vintern och av skogsbolagen fylld med en sorts mat.

Efter vårvandring till enorma barmarksområden är dessa vintermarker älgtomma. Inkomsten på alla veckoarrenden, med samma tilldelning, vecka efter vecka oavsett förekomst av djur, verkar dock vara välkommen.

 

Sivert Öderyd

Koskullskulle

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.