måndag 9 december

Opinion

Publicerad 12 februari 2019 - 11:50

Debatt

Skogsbruket betraktar älgen som en parasit som ska bekämpas med alla till buds stående medel, men säger inget om de egna misslyckanden som kostar mångdubbelt mer. Foto: Kenneth Johansson

Debatt: ”Skogens konung har blivit skogsbrukets parasit”

Älgen, skogens konung som idag fått stämpeln parasit i skogliga kretsar, har genom skogsbolagens försorg svårt att hävda sin existens. Om kostnaderna för skogsbrukets misslyckande, till exempel fiaskot med contortatall, talas det emellertid tyst om.

För några år sedan blev vi pådyvlade det viktiga i hur och vilka älgar som ska sparas och vilka som skall skjutas, allt för att ha en livskraftig älgstam med fina trofédjur.

Detta fick vi inpräntat genom olika skrifter och planscher av olika typer av älgfamiljer där vi skulle lära oss att skjuta rätt.

Jaktsätt, röda band, skjutprov, deltagarlistor, gästkort, jaktledarens betydelse samt etik under jakten var också i fokus.

Idag är största fokus att med alla till buds stående medel urskillningslöst skjuta bort vilka älgar som helst. Dessutom på vintern, med upp till en meter snö, med tvivelaktiga metoder och välplogade skogsvägar.

 

Etik har bytts mot nyord

Vinterjakt kallas numer jakttidsfönster. Att skjuta första älg som dyker upp kallas numer att skjuta enligt skogfallande. Vadan dessa fina ord?

Vart tog alla fina planscher och etiken och moralen vägen? Har de bytts mot en obehaglig hotbild som jägarna känner av, skjut mer eller…?

Tilldelningarna på många områden är en siffra omöjlig att fylla, annat än med nyord som jakttidsfönster och skogfallande avskjutning. Är det rätt sätt att förvalta en kraftig älgstam?

Denna nya avskjutningspolitik måste följas för att älgen förstör och kostar för mycket, trots att vi jägare svartjobbar som älgsanerare bra många dagar varje år. Dessutom betalar vi en rejäl slant för detta.

Betesskadorna på tall är tydligen enorma, lönsamheten för liten (när är den nog stor?) för den som är chef just idag. Älgen som parasit måste saneras, hand i hand med att contortatallen ogräsbekämpas?

 

Mindre än myrmarken

Följande vore intressant att veta: Jämförelsevis: vad har fiaskot med contortatallen kostat skogsbruket? Alla dessa ofantliga ytor som sedan slutet på 1970-talet enbart har kostat.

Dessa marker som på 30–40 år tillfört mindre än myrmarkerna, men kostat mer och duger inte ens som mat åt djuren, enbart skydd. Myrmarkerna har i alla fall gett bete åt djuren, hjortron åt flitiga bärplockare.

Vilka fina tallgallringar vi hade haft utan contortan, fina viltbiotoper med aptitligt lövinslag. Nu flisas contortan hejvilt till kalytor, för nyplantering.

 

Älgar utan val

Vad är månne prislappen för hantering av dessa marker som inte förräntat sig ett öre under denna tid, och har länge kvar till en första gallring, av förhoppningsvis nyplanterad svensk tall?

Vinterälgarna har på många ställen tvingats in på begränsade tallplanteringar för att överleva, områden omgärdade av oaptitliga, sterila contortaplantager eller kalytor.

Inte en enda problembild presenteras i medierna om contortan, skogsbrukets största misslyckande i modern tid.

Men skogens konung, det är en parasit! Det får alla veta.

 

Sivert Öderyd

Koskullskulle

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Delta i debatten

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till debatt@svenskjakt.se

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar

Senaste från Annonstorget