Debatter om älgen som skogens parasit är inget nytt. Påhoppen poppar upp med åtta–tio års mellanrum, med samma avsändare, Skogsstyrelsen.

Hur kan en åklagare på ett opartisk och objektivt sätt leda en förundersökning när hon redan från början ser oss jägare som några presumtiva brottslingar?

Det diskuteras ständigt om hur stor den illegala jakten på varg är. Siffror på 60–80 individer per år har nämnts, liksom att hälften av alla vargar som dör är illegalt dödade. Jag beslöt mig för att kolla upp vad man vet och lämnar vad man tror därhän.

Fokus måste ligga på att bekämpa de illegala vapnen, inte de legala, skrev socialdemokraterna Morgan Johansson, då ordförande i justitieutskottet, och
Sven-Erik Bucht, då regionpolitisk talesman, i debattartikeln ”Regeringen fokuserar på fel vapen” den 18 mars 2014 på svenskjakt.se.

Är måluppfyllnad av avskjutning ett bättre styrmedel än spillningsinventeringen inom den adaptiva älgförvaltningen? Det frågade Carl Dahlöf i debattartikeln ”Realistiskt intervall bättre för älgförvaltningen”.

Vi hör ofta i debatten från regering och riksdag att förvaltningen av vilt ska handhas så nära invånarna som möjligt. Vi uppfattar dessutom att det råder ganska stor enighet om detta bland de politiska partierna. Men hur fungerar det i praktiken?

Vårda inte din skog. Då uppnår du biologisk mångfald och riskerar expropriering av din skog. Så känns det i dag för många privata skogsägare.

I går meddelades att riksåklagaren ska avgöra om inte bara åklagaren i Västmanlandsfallet, utan också tingsrättdomaren som tog beslutet om illegal telefonavlyssning, ska utredas för tjänstefel. Ett välkommet besked. Det handlar ytterst om tilltron till rättsväsendet

Med mer eller mindre uttalat stöd från regeringen tillåts tjänstemän inom Polisen att skapa sina egna regler för när ett vapen ska godkännas. Och skulle man hindras från det, hittar man nya vägar för att runda regelverket. Tjänstemannaaktivism med politiskt beskydd är ett hot mot demokratin.