tisdag 11 december

Publicerad 2 december 2018 - 15:30

Debatt

Jägareförbundets riksjaktvårdskonsulent svarar i en debattartikel Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist. Foto: Martin Källberg/Johnny Olsson

Debatt: ”En spade är en spade och en lögn är en lögn”

I ett blogginlägg på Skogsstyrelsens hemsida går myndighetens generaldirektör Herman Sundqvist till angrepp mot Svenska Jägareförbundet och dess inställning i frågan om viltbetesskador. Jägareförbundets riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné svarar i en debattartikel.

Skogsstyrelsens generaldirektör, Herman Sundqvist, har bloggat igen. Nu förundras han över det höga tonläget i älgdebatten och vill att vi ska kalla en spade för en spade. Det kan man tycka är hederligt och rejält, men när samma generaldirektör i samma blogg ljuger som en häst travar blir budskapen en smula dubbla.

Herman Sundqvist slår fast att Finland har mindre än hälften så mycket älg som Sverige. Det är en lögn. Finland skjuter marginellt färre älgar än Sverige per 1.000 hektar skogsmark. Norge, däremot, har mer älg än Sverige och drygt tio gånger mer kronvilt. Tar man dessutom hänsyn till att det saknas älg i stora delar av västra Norge blir tätheterna ännu högre. Vi har inte ett världsunikt betestryck i Sverige.

Älgavskjutning per 1.000 hektar skogsmark i Sverige, Norge och Finland. Källor: Finlands viltcentral, Statistisk Sentralbyrå, Hjortviltregistret, Svenska Jägareförbundet och länsstyrelserna.

Faktum är att vi skjuter mindre än hälften så mycket klövvilt som i mitten på 1990-talet. Jägarna har tagit ett stort ansvar och sänkt älgstammen sedan den nya älgförvaltningen infördes 2012.

 

Filterbubblans uppfinnare

Hur kan det komma sig att en generaldirektör far med så uppenbar osanning? Jo, det ska jag förklara. Han är nämligen jägmästare, liksom jag själv, och jägmästarna var de som för flera decennier sedan uppfann filterbubblor.

Det var inte sociala medier som skapade denna konstruktion för faktaresistens, det var jägmästarna.

Vi är omsorgsfullt fostrade i att stänga in oss i skrubbar och i grupp konstruera sanningar, samband och tingens ordning.

Det är det som föranleder detta farande med osanning och den rapport om ökad skogsproduktion som Skogsstyrelsen nyligen skickade ut på remiss.

En hel hög med jägmästare har suttit i grupp och önskat sig en massa saker samt hittat på samband befriande obundna av etablerad forskning och fakta.

 

Svagt samband

Tillgänglig forskning visar att sambandet mellan antalet älgar och mängden skador är jämförelsevis svagt, ibland inte ens statistiskt säkerställt, medan sambandet mellan mängden foder och skador däremot är starkt.

Därför är det helt avgörande för betesskadesituationen att vi föryngrar med rätt trädslag. Redan 2008 gjorde Skogsstyrelsen en skoglig konsekvensanalys som tydligt visade på en massiv förgraning av hela Sverige.

Nu tio år senare är situationen inte ett dugg bättre, mindre än hälften av den mark som det otvivelaktigt ska stå tallar på har föryngrats med tall.

Ett kapitalt misslyckande av den myndighet som bär ansvaret, Skogsstyrelsen.

 

Naturvården reserverar sig också

Herman förundras vidare över att naturvården inte höjer rösten över älgens ödeläggande av RASE (rönn, asp, sälg, ek) i våra skogar. Det kan jag också förklara.

Naturvården var på samma seminarium på SLU som jag härom veckan och fick med all önskvärd tydlighet klarlagt av forskarna att den viktigaste faktorn för mängden RASE i landskapet är skogsskötseln, inte mängden klövvilt.

Naturvården baserar sina åsikter på fakta och har därför också reserverat sig mot ovan nämnda rapport.

Att Skogsstyrelsen har valt att sätta mål för mängden RASE i sin viltpolicy, och inte i sin skogspolicy, säger mer om myndigheten än de faktiska sambanden.

 

Massiv antiälgpropaganda

Som skogsägare får jag Skogsstyrelsens tidning Skogseko i brevlådan. Jag har sedan sex år tillbaka roat mig med att räkna hur många sidor av tidningen som ägnas åt antiälgpropaganda. I exakt alla nummer under dessa år har den dykt upp. I senaste numret ägnas sju sidor åt att förklara varför älgarna måste dö.

I ljuset av detta tycker jag inte generaldirektören ska förundras över att många uppfattar myndighetens arbete som ett korståg. Det är heller inte konstigt att många inte tror på myndighetens älgbetesinventering, ÄBIN.

Att den kraftigt decentraliserade myndigheten Skogsstyrelsen som arbetar med ”frihet under ansvar” numera önskar sig kraftigt centraliserad och nationell viltförvaltning kan tyckas inkonsekvent.

Det är det dock inte om man betänker att de verkar i filterbubblornas förlovade land.

En spade är en spade och en lögn är en lögn.

 

Daniel Ligné

Riksjaktvårdskonsulent

Svenska Jägareförbundet

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Delta i debatten

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till debatt@svenskjakt.se

Senaste nytt

    Senaste från Annonstorget

    Mest läst

      Delta i debatten

      Delta i debatten

      Skriv en insändare – högst 3.000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till debatt@svenskjakt.se

      Samtidigt på JaktPlay

      Mina artiklar

      För att ta del av dina artiklar behöver du ett medlemskap med tidning hos Svenska Jägareförbundet

      Senaste från Annonstorget