Skogsstyrelsen kommer inte att dra tillbaka sin hårt kritiserade rapport om viltskadornas kostnader, förklarar representanter för myndigheten i en debattartikel. Foto: Lars-Henrik Andersson
Svenska Jägareförbundet riktar häftig kritik mot Skogsstyrelsens rapport till regeringen om viltskadornas kostnader i skogen, främst betesskadorna, och kräver att rapporten dras tillbaka. Det kommer vi inte att göra, skriver tre företrädare för myndigheten.
Svenska Jägareförbundet väljer att läsa rapporten selektivt och kritiserar några valda delar, men avstår från att göra en helhetsbedömning. Detta försvårar en seriös diskussion om en av de svåraste skadorna som belastar svenskt skogsbruk.
Jägareförbundet hävdar bland annat att det virke som går förlorat till följd av viltskador i stället kan importeras och att det därför inte uppstår så höga samhällsekonomiska kostnader som våra beräkningar visar. Skogsstyrelsen motsätter sig ett sådant resonemang.
Jägareförbundet sågar Skogsstyrelsens rapport om vad viltet kostar
Svensk skogspolitik handlar om att ta tillvara skogens potential i Sverige. Skogsnäringen gynnas av att markägare i vårt avlånga land är skickliga på att producera mycket skog av hög kvalitet. Vår inhemska skogsproduktion ska inte ersättas med import bara för att vi inte kan få bukt med oacceptabla viltskador.
Skogsstyrelsen kritiseras för att vi inte har räknat på viltets ekonomiska värden. Detta beror helt enkelt på att regeringen gav oss i uppdrag att beräkna kostnaderna. Detta står i rapporten på de första raderna i förordet.
Jägareförbundet anser att Skogsstyrelsen överskattat kostnaderna eftersom vi har utgått från att markägare i södra Sverige föryngrar med tall där det är lämpligt. Det skulle innebära fler tallar i ungskogen än i dag och därmed något mindre skador än vad vi har räknat med i modellen.
Detta kan stämma under förutsättning att viltstammarna inte ökar. Även om älgstammen skulle vara oförändrad så skulle det innebära en relativt liten sänkning av kostnaderna. Vi har i stället valt att ligga kvar på dagens skadenivå.
Jägareförbundet gör en stor sak av att vår beräkning inte tar hänsyn till att skogsavverkningar måste jämnas ut under vissa perioder eftersom industrin har begränsad kapacitet. Vi vill förtydliga att beräkningarna baseras på ett genomsnitt över 100 år vilket gör att effekterna jämnas ut och endast påverkar kostnaden på marginalen.
Jägareförbundet kritiserar utöver det en rad andra delar i rapporten där man anser sig kunna göra en tolkning som skulle innebära mindre kostnader. Samtidigt glider man med tystnad förbi skador som vi inte kunnat räkna på eftersom vi saknar underlag, men som vi vet innebär svåra kostnader för många skogsägare. Det handlar till exempel om barkgnag på medelålders skog och bete på plantskog.
Om vi som nation ska kunna utveckla skogsbruket för att möta kraven på en utökad bioekonomi, som regeringen uttryckt i det nationella skogsprogrammet, måste viltskadorna minskas.
Precis som vi skriver i rapporten är beräkningarna inte fullständiga, det vet vi. Den exakta siffran kommer vi aldrig att få, men kostnaderna som drabbar skogssektorn är bortom rimliga proportioner.
Därmed vet vi också att något måste göras.
Jonas Bergqvist, skogsskötselspecialist
Christer Kalén, viltspecialist
Stefan Karlsson, utredare
Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.
Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.
Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.
Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.
