Igår riktade Svenska Jägareförbundet hård kritik mot Skogsstyrelsens rapport Skogsbrukets kostnader för viltskador, som överlämnades till regeringen i somras. Enligt förbundet har myndigheten gjort fel antaganden, dragit fel slutsatser och beskrivit en situation där viltskadorna orsakar orimligt höga kostnader för skogsnäringen.

Idag tillbakavisas kritiken av Skogsstyrelsen. Skogsskötselspecialist Jonas Bergquist som samordnat arbetet med rapporten, som utförts av flera av myndighetens experter, säger att han är förvånad över kravet att rapporten ska dras tillbaka och arbetas om.

– Vi är trygga med att vi har gjort en bra rapport utifrån det underlag som finns, och det finns ingen anledning att dra tillbaka den.

Teori och praktik

Jägareförbundets främsta invändning mot Skogsstyrelsens rapport gäller den del där man säger att viltskadorna orsakar kostnader på 4,2 miljarder kronor för samhället i uteblivet förädlingsvärde.

Enligt förbundet kan man inte dra den slutsatsen eftersom det inte råder någon brist på timmer och massaved på den internationella marknad som Sverige är en del av, och att industrin därför inte har någon råvarubrist.

Skogsskötselspecialist Jonas Bergquist. Foto: Skogsstyrelsen

– Rent teoretiskt kan man resonera på det sättet, men det fungerar inte så i praktiken. Både virkesmarknaden och skogsindustrin är nationella, med en relativt begränsad import av råvara, på marginalen. Kan vi öka avverkningen kommer industrin att bygga ut sin kapacitet. I princip kommer industrin att anpassa sig till den virkesvolym som finns nationellt, säger Jonas Bergquist.

Ser till hela landet

Förbundet riktar också kritik mot Skogsstyrelsens beräkningar av viltbetets omfattning, där utgångspunkten är att det enbart står tallar på tallmark i södra Sverige, när markerna i huvudsak är föryngrade med gran.

– Sedan har man utgått från skadenivåerna som är idag och räknat med att det procentuellt blir lika stora skador om det växer 100 procent tall på tallmarkerna. Knappast någon kan tro att skadorna skulle vara lika stora om viltet får mer att äta, sa biträdande jaktvårdskonsulent Anders Nilsson i Svensk Jakts artikel.

Jonas Bergquist på Skogsstyrelsen säger att han köper att det finns en sådan effekt.

– Om älgstammen är konstant kommer de genomsnittliga skadorna att minska ju mer tall som finns. Men om vi ser till hela landet är det inte så stora skillnader. Men att det har en liten effekt kan jag köpa.

Indirekta kostnader

På Skogsstyrelsen är man förvånad över sättet som kritiken från Jägareförbundet framförs på. Eftersom den är så allvarlig borde förbundet vänt sig till myndigheten först, innan man gick ut offentligt, anser Jonas Bergquist.

– Det handlar mer om att finna enstaka fel än att bedöma rapporten i sin helhet.

Jonas Bergquist säger att rapporten är mycket omfattande och att det finns många punkter som är intressanta att diskutera.

– Vi har indirekta kostnader för viltskador, som att skogsägarna i södra Sverige undvikit att plantera tall i ett par decennium. De bekymmer vi har med granbarkborrar redan idag kommer sannolikt att växa till långt större problem, som vi nu inte har möjlighet att överblicka.

Enligt Jonas Bergquist finns det också flera andra viltskador där det saknas underlag för att göra beräkningar av kostnaderna.

– Det handlar till exempel om kronhjortens barkgnag i granskog och hjortars och rådjurs betning av granplantor.

Så ni menar att summan 7,2 miljarder kronor som Jägareförbundet anser är kraftigt överdriven i själva verket är i underkant?

– Ja, sannolikt är den det. Men om summan är exakt rätt är inte viktigt. Det handlar om sådana enorma belopp att det är viktigare att konstatera att vi har ett stort problem att hantera än att diskutera decimaler, säger Jonas Bergquist.