Felskjutningar med mörkersikten har orsakat debatter – och togs upp i två motioner på Svenska Jägareförbundets årsstämma.

Att flera motioner om vårbockjakten skulle nå Svenska Jägareförbundets årsstämma kom knappast som någon överraskning.

I två motioner, från Kalmar respektive Kronobergs län, yrkades att möjligheten till vårbockjakt i södra Sverige bör tas bort.

Två, av Naturvårdsverket finansierade, sexåriga forskningsprojekt har avslutats.

I ett pressmeddelande från myndigheten sammanfattas resultaten som handlar om älgskador, samarbete och flerartsförvaltning.

Svenska Jägareförbundet bad sina medlemmar att svara på frågor om älgstammen. Då hörde storskogsbruket av sig – och krävde att få del av materialet.

– Jag tycker att det är en helt horribel reaktion, säger Daniel Ligné.

Äbin fyller sitt syfte och skadorna är för höga – men älgen kan inte ensam beskyllas för problemen. Dessutom kan mängden skador minska med flera åtgärder. Så kan intervjun med Skogsstyrelsens viltspecialist, Ebba Henning Planck, sammanfattas.

I gränslandet mellan Norge och Sverige har forskarna i projektet Grensevilt jämfört de båda ländernas älgförvaltning. Slutsatsen blev att samma älgstam förvaltas med olika synsätt, vilket ställer till problem.

Sverige och Norge står nära varandra i många frågor – men älgförvaltningen är ett tydligt undantag. När den svenska älgbetesinventeringen varnade för allvarliga skador på skogen, då tillät den norska motsvarigheten hårdare betestryck – på samma träd. I Norge växer nu frustrationen mot en allt för hård förvaltning – på svenska sidan.

Med hjälp av helikopter, gps-halsband och radiosändare lokaliseras en björnfamilj. Med tre välriktade bedövningspilar sövs lika många björnar – och ivriga forskare kan genomföra sina provtagningar. ”Nu fångar vi årligen mellan 60 och 70 björnar, framför allt på våren när de kommer ut ur idena”, säger David Ahlqvist från Skandinaviska björnforskningsprojektet.

Frågan om älgstammens utveckling är kanske nu hetare än någonsin. Jägarkåren är allvarligt oroad över utvecklingen. Samtidigt har flera myndigheter i uppdrag att se över förvaltningen. Nu kommenterar landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) den komplicerade och infekterade frågan.

Årets licensjakt räknades med sina 75 tilldelade vargar som den största i modern tid. Endast 57 fälldes.
Nu har landsbygdsministern haft möte med de berörda landshövdingarna, där det bland annat diskuterades varför inte fler fälldes.

Skarven har de senaste åren blivit allt vanligare längs med Gävleborgskusten, men relativt få är bekanta med jakt på arten. För att öka kunskapen bland de lokala jägarna bjöd Hudiksvall-Enånger jaktvårdskrets in till föreläsning, med den engagerade jägaren Urban Törnqvist.

Sedan det nya älgförvaltningssystem infördes har knappast frågan om skogens konung varit hetare – eller mer infekterad – än idag.
Kanske kan tillståndet kallas för kris. För allvarligt lär det åtminstone klassas som när regeringen begär en översyn av förvaltningen.
Men vad blir resultatet av det? Hos Naturvårdsverket är frågorna fler än svaren.

Ett av de i dagsläget viktigaste målen inom svensk älgförvaltning är mängden betesskador på skog. Ändå är det knappt något älgförvaltningsområde i landet som når målen för betesskador – trots vikande älgstammar.

På uppdrag av Naturvårdsverket har tre forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, undersökt sambandet mellan antalet älgar och skador på tallar.

Jägarna kallar till krismöte. Ordföranden vill fira med tårta.
När de skogliga målen är uppnådda vill den ena sidan fira att planen lyckats. Den andra anser att älgstammen är på väg mot utrotning.

Är det nu, när man närmar sig målen för skogsskadorna, som förvaltningsarbetet sätts på riktigt prov?

Dagens älgförvaltningssystem bygger på att besluten fattas lokalt, i älgförvaltningsgruppen av representanter från jägare- och markägarsidan. Tre av varje, men med ordförandeskap och utslagsröst till markägarsidans fördel.
Det är också här som systemets brister blir uppenbara. Besvärande och bekymmersamt, kallar Länsstyrelsen Gävleborgs enhetschef problemet efter att ha blivit varse situationen i Långvinds och Öster Ljusnan älgförvaltningsområden.

Länsstyrelsen har av jägare fått skarp kritik för att löpande godkänna felaktiga förvaltningsplaner för älg. Till och med jägarnas ”test-plan” godkändes.
Men chefen på den aktuella länsstyrelsen är rak i sina svar. De vet vad som sker, att planer som inte stämmer med verkligheten kan godkännas – eftersom de står utan verktyg att agera.
– Vi har fått smäll på fingrarna av Naturvårdsverket, säger Sandra Wahlund på Länsstyrelsen Gävleborg.

För att bevisa sin tes om att länsstyrelsen inte har tillräcklig kunskap att förvalta älgstammen hållbart lämnade jägarna in en ”överdriven” skötselplan. Trots att målen inte nåtts på flera år nära på dubblade de sitt eget avskjutningsmål. Men myndigheten godkände utan några större krusiduller.

Det är kris i älgskogen och jakten styrs mot utrotning. Men varken markägarrepresentanter eller myndigheter lyssnar, menar jägarna. I ett försök att få gehör kallade nyligen jägare i östra Hälsingland, länsstyrelsen till ett krismöte.

Skinnbranschen är kanske inte det område som inom näringslivet spåtts en lysande framtid. Men så helt plötsligt kunde en svensk uppköpare ana ett litet ljus i tunneln – kanske.
– Det fanns nog egentligen ingen gräns. De kunde nog ta emot nästan hur många skinn som helst, säger Fredrik Lundmark.