
Vargdebatten går vidare. Reduktion av vargstammen är det viktigaste, enligt skribenten. Foto: Olle Olsson
Debattreplik nr 2 från Roy Yven till Ingvar Hellquist:
Vad gäller faktiska förhållanden, beslut i riksdagen samt frågor om förvaltningen anser jag mig stå på trygg och kompentent grund. Jag noterar också att Ingvar Hellquist inte gått i svaromål på mina påpekanden.
Det är också glädjande att konstatera att vi är överens om att en reduktion av vargstammen är det viktigaste målet.
Det finns olika vägar att nå detta mål. Själv anser jag att det förslag som Moderaterna i Värmland och norska Höyre har lagt är den mest effektiva lösningen: stammen måste hanteras gemensamt och GYBS ska bygga på den gemensamma MVP vi redan har (100 djur i Skandinavien).
Tre mörka moln
Oavsett vilken lösning man förespråkar så driver det nu in tre stora moln som kan omintetgöra alla försök att få till stånd en lösning, oavsett hur denna ser ut. Problemen ligger i närtid och måste hanteras här och nu.
• Naturvårdsverkets kommande rapportering av GYBS till EU (under första hälften av 2019) måste med god marginal understiga 300. Om verket rapporterar 300 eller fler sitter vi obönhörligen fast i sex år.
• Planerna på att ändra omräkningsfaktorn för föryngringar x 10 till familjegrupper x 8 måste skrotas. Görs dessa ändringar så sänks stammen – på matematisk väg – med 20 procent. Tittar vi på hur många vargar det finns i revir med familjegrupper och ska täcka upp även för revirmarkerande par och strövargar, så borde faktorn i stället ökas till 12–14.
• Regeringen måste efterkomma verkets förfrågan om att slopa den länsvisa miniminivån.
En dyvåt filt
Dessa punkter är avgörande för vargförvaltning på kort och medellång sikt. Om inte de två första löses kommer det att lägga en långvarig och dyvåt filt över alla ansträngningar att få till stånd en vettig förvaltning.
För att en mer förutsägbar och långsiktig förvaltning ska komma till stånd, med hänsyn tagen till alla aspekter på frågan, så behövs en ny viltmyndighet.
Dagens hantering av frågan är under all kritik och riktar sig enbart in på ett överdrivet bevarande, styrt av forskare med egna agendor och fötterna djupt planterade i bevarandesidans läger.
Jag hoppas att Ingvar Hellquist kan lova medlemmarna och andra att detta är frågor som Svenska Jägareförbundet tar på största allvar, och att ni arbetar hårt för att hitta en lycklig lösning. Det vore också lugnande om Hellquist kunde berätta lite om vad förbundet gör i förhållande till dessa problemställningar.
Roy Yven
Ingvar Hellquists första inlägg i debatten kan du läsa här:
”Ett ljus i mörkret?”
Roy Yvens första replik finns att läsa här:
”Fokus på spridning blir helt fel”
Replik, Ingvar Hellquist:
”Så få vargar som möjligt”