De jaktlag som fortfarande menar att de känner sin älgstam – ibland på individnivå – får i praktiken lämna över sin tilldelning till andra. Lokal kunskap väger lätt mot centralt uppsatta mål, skriver debattören. Foto: Olle Olsson
Att älgen hamnar på rödlistan är inte någon olyckshändelse eller ett resultat av klimatpåverkan. Det är resultatet av ett långvarigt och målmedvetet arbete inom den älgförvaltning som bedrivits i landet sedan 2012.
I stora delar av landet har älgstammen under senare år minskat kraftigt, och på många håll rapporteras både lägre täthet och sjunkande slaktvikter. Trots detta har styrningen av förvaltningen i hög grad fokuserat på att nå uppsatta avskjutningsmål.
Inledningsvis gick det trögt. Vissa jaktlag och skötselområden höll fast vid uppfattningen att lokal kunskap och selektiv avskjutning är avgörande för en långsiktigt hållbar och kvalitativ älgstam. Den uppfattningen har nu, med viss möda, fått stå tillbaka.
Problemet var länge att avskjutningsmålen inte uppfylldes. Lösningen blev införandet av avlysningsjakt och ett system som i praktiken missgynnar selektiv jakt.
Resultatet är tydligt: i många områden gynnas de som skjuter det som råkar komma i pass, medan de som försöker bedriva en mer genomtänkt förvaltning får svårt att nyttja sin tilldelning. Incitamenten har därmed förskjutits från kvalitet till kvantitet.
Detta är inte en bieffekt. Det är en konsekvens.
De jaktlag som fortfarande menar att de känner sin älgstam – ibland på individnivå – får i praktiken lämna över sin tilldelning till andra. Lokal kunskap väger lätt mot centralt uppsatta mål.
På sikt innebär detta också en viss lättnad i det praktiska arbetet: färre och mindre älgar i skogen kräver mindre arbete – ett resultat som förvaltningen, konsekvent nog, faktiskt levererar.
Tomas Börjesson
Delta i debatten
- Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
- Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
- Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
- Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
- Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
- Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
- Debattartiklar som skrivs i organisationers, myndigheters, politiska partiers, etc, namn måste också undertecknas av en företrädare.
Exempel:
Fransbygdens jaktvårdsförening
genom ordförande Kalle Karlsson
