På tisdagsmorgonen publicerades SLU Artdatabanken den nya rödlistan. Listan uppdateras vart femte år och redan förra gången var det det nära att älgen skulle hamna på listan. Den gången var nedgången i stammen inte tillräckligt stor för att älgen skulle hamna på rödlistan, men nu är läget alltså annorlunda.

Rödlistningen görs eftersom älgstammen har minskat kraftigt till följd, av omfattande avskjutning. Artdatabanken poängterar att eftersom orsaken till nedgången i älgstammen är en följd av förvaltningsmål så finns det ingen anledning att tro att nedgången fortsätter över längre tid.

Rödlistning innebär att en art bedöms utifrån kriterier som populationstrender, populationsstorlek och livsmiljöns status.

Inget jaktstopp

En rödlistning innebär inte att det automatiskt införs något jaktstopp på arten. Flera arter i Sverige, inklusive jaktbara djur, finns med på rödlistan.

– Att älgen hamnar på rödlistan kommer inte att hindra eller påverka älgjakten över huvud taget. Rödlistan tar i älgens fall inte hänsyn till hur många älgar som finns, utan enbart till att den minskat i antal, säger Anders Nilsson, riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet.

Naturvårdsverket använder rödlistan som en indikator på arters tillstånd och populationsutveckling. När en art hamnar på listan analyseras orsakerna till minskningen och eventuella åtgärder övervägs. För exempelvis älgen innebär detta att det är viktigt att noga följa reproduktionens utveckling och andra faktorer som påverkar stammen.

Rovdjuren finns på rödlistan

Samtliga stora rovdjur finns som tidigare med på rödlistan. För rovdjuren är illegal jakt det största problemet som behöver åtgärdas, menar Artdatabanken.

Skogshare är som tidigare med på listan och den hotas av klimatförändringar och konkurrens med den införda fältharen. Även om det finns åtgärdsbehov kan det vara svårt att hitta åtgärder som förväntas ha verklig effekt, anser Artdatabanken.