
Äbin är en stickprovsundersökning och det enda praktiska sättet att genomföra inventeringen på, skriver debattörerna. Foto: Lars-Henrik Andersson
I insändaren Äbin ger inte något rättvist resultat skriver signaturen Älgjägaren att vår älgbetesinventering Äbin inte fungerar som inventeringsmetod i områden där det finns få tallar, och att hela inventeringen därmed inte ger en rättvisande bild.
Först måste vi konstatera att inventeringen som Skogsstyrelsen gör årligen bygger på stickprov där vi använder oss av provytor. Precis som när opinionsinstitut mäter väljaropinionen så frågar man inte alla röstberättigade i landet, utan gör ett representativt urval.
Äbin är en stickprovsundersökning och det enda praktiska sättet att genomföra inventeringen på.
De 45 slumpmässigt utvalda, en gånger en kilometer stora inventeringsrutorna inom varje älgförvaltningsområde, ÄFO, ger en statistiskt säkerställd skattning av antalet tallar i hela området, men också en lika säkerställd skattning av antalet tallar som är skadade.
Något som även utvärderats och bedömts som statistiskt säkerställt av SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
Att vi inom ett ÄFO skulle hitta bara en enda tallstam är inte ett realistiskt scenario. Men signaturen Älgjägaren sätter ändå fingret på en viktig fråga och det är hur resultatet från områden som har låg andel tall hanteras.
Ett av de älgförvaltningsområden som finns i Halland (ÄFO 3) är ett sådant exempel. Där är antalet tallar lågt och det är också något vi varit tydliga med i vår redovisning, bland annat med en extra informationstext i samband med ÄFO:s resultat.
Vi är medvetna om problemet och hanterar det.
Vi visar andelar skadade tallar eftersom det är så de skogliga målen inom älgförvaltningen är definierade. Kompletterande information finns till exempel i Äbin Rapport som är tillgängligt på nätet, där bland annat skogens sammansättning framgår i kapitel 6.
Självklart finns det som i all användning av verktyg ett utrymme att förbättra och tydliggöra behoven.
Just därför har till exempel Naturvårdsverket uppdraget att analysera och tydliggöra viltförvaltningens behov av underlag när det gäller viltbetesskador, för att kunna fatta välgrundade beslut. Detta som en del i arbetet att ständigt utveckla och förbättra inventeringen.
Vi välkomnar frågor och funderingar om Äbin och uppmuntrar alla intresserade att gå Äbin-skolan som kommer att finnas på vår webb från och med mars nästa år.
Till dess går det att fördjupa sig i metoden och resultaten från Äbin på Skogsstyrelsens hemsida.
Ebba Henning Planck
Viltspecialist
Neil Cory
Dataanalytiker
Delta i debatten
- Skriv en debattartikel – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se
- Du måste bifoga dina kontaktuppgifter: namn, adress, telefonnummer. Detta eftersom redaktionen måste veta vem du är (kontaktuppgifter publiceras inte).
- Skribenter som skriver under med sitt riktiga namn prioriteras.
- Om du önskar skriva under signatur ska det tydligt framgå. Du får inte använda en signatur som är ett riktigt personnamn, men som du inte själv heter.
- Flera införanden av samma debattör i samma ämne är aktuella om det tillförs nya fakta eller argument i texten.
- Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.
- Debattartiklar som skrivs i organisationers, myndigheters, politiska partiers, etc, namn måste också undertecknas av en företrädare.
Exempel:
Fransbygdens jaktvårdsförening
genom ordförande Kalle Karlsson