Svenska Jägareförbundets allmänna uppdrag har gamla anor. Redan 1938 beslutade riksdagen – samtidigt som en ny jaktlagstiftning antogs – att införa en jaktvårdsavgift. Upplysning och rådgivning skulle ske genom ett rikstäckande nät av jaktvårdskonsulenter, anställda av Jägareförbundet som blev ansvarig för den nya ordningen.

Systemet finansierades av jägarna genom årliga avgifter till en jaktvårdsfond, det som senare blev Viltvårdsfonden.

Regeringsbeslut: Delar av Jägareförbundets verksamhet ska upphandlas

Igen och igen

Jägareförbundet fick nytt förtroende av de folkvalda 1951, då riksdagen ånyo beslutade om det allmänna uppdraget, och så igen så sent som år 2000.

Riksdagsbeslutet från 2000 är mycket tydligt då man skriver:

”Regeringen anför att bakgrunden till Jägareförbundets särställning i det hänseendet är att förbundet genom riksdagsbeslut åren 1938 och 1951 anförtrotts ledningen av jakt- och viltvårdsarbetet i landet.”

Socialdemokraterna svek sitt vallöfte att inte förändra allmänna uppdraget

Avvisade försämringar

Under beredningen av den socialdemokratiska regeringens proposition Jaktens villkor, lämnades många motioner med bäring på Jägareförbundets allmänna uppdrag. I flera av dem föreslogs långtgående förändringar till det sämre, något som riksdagen avvisade.

Den utredning som låg till grund för propositionen år 2000 hade också föreslagit att Jägareförbundet inte längre skulle ha uppdrag att ansvara för ledningen av den praktiska viltvården och jakten.

Inte heller utredningens förslag gillades, vare sig av den S-märkta regeringen eller av riksdagen.

Striden om jägarnas pengar har pågått i omgångar

Behållas och utvecklas

Istället konstaterar man att det är praktiskt att lägga ansvaret på en enda organisation, och att Jägareförbundet med sina många medlemmar och sin landsomfattande folkrörelse har mycket erfarenhet av jakt och viltvård:

”Statens uppdrag till Jägareförbundet har prövats vid flera tillfällen men det har inte funnits anledning att vidta några större förändringar eftersom uppdraget ansetts fullgjort på ett tillfredsställande sätt.

Efter ett resonemang om hur medlen i Viltvårdsfonden ska fördelas, och hur krav på redovisning ska ställas på organisationer som tar del av dem, landar riksdagen i följande slutsats:

”Utskottet instämmer i regeringens förslag att statens uppdrag till Svenska Jägareförbundet att leda delar av viltvården och jakten bör behållas och utvecklas.”

På Rosenbad

Sten Bergheden (M).

Nuvarande regering har alltså gått ifrån riksdagsbeslutet. Att frånta Jägareförbundet ansvaret för klövviltförvaltning och viltövervakning kan knappast kallas för utveckling, och moderate riksdagsledamoten Sten Bergheden är mycket kritisk till regeringens agerande.

– Det allmänna uppdraget är en så viktig fråga att flera riksdagar har varit tydliga med att Jägareförbundet sköter det bra, och att det ska fortsätta. Mot bakgrund av det vore det vid förändringar helt naturligt att vända sig till riksdagen, och inte göra en ny konstruktion vid ett skrivbord på Rosenbad, säger Sten Bergheden.

Riksdagsbeslut gäller

Enligt Bergheden är det riksdagens beslut som gäller. Man skulle kunna tänka sig annat om regeringen i ett riksdagsbeslut någon gång fått delegation att göra förändringar i Jägareförbundets uppdrag, men att så har skett är inget som han känner till.

Sten Bergheden utgår från att hans parti tillsammans med andra oppositionspartier på något sätt kommer att agera för att lyfta frågan om hur regeringen hanterar allmänna uppdraget och Viltvårdsfonden.

– Det som hänt är långt ifrån acceptabelt. Något kommer att ske men exakt vad vågar jag inte uttala mig om för tillfället, säger Sten Bergheden.

Kan agera

Kjell-Arne Ottosson, KD.

Riksdagsledamot Kjell-Arne Ottosson arbetar med jakt- och viltvårdsfrågor för Kristdemokraternas räkning. Han känner inte till att riksdagen ska ha tagit något nytt beslut angående det allmänna uppdraget på senare år.

– Nej, det enda jag vet är de propåer som har kommit från Jägareförbundet och i motioner om att göra uppdraget flerårigt. Det har i varje fall varit en riksdagsfråga.

Kjell-Arne Ottosson tycker det är märkligt att en minister kan överpröva ett riksdagsbeslut på så sätt som har skett med allmänna uppdraget.

– Jag håller på att undersöka saken, och om landsbygdsministern tagit sig befogenheter hon inte har eller begått andra felaktigheter kommer vi att agera, säger Kjell-Arne Ottosson.

Naturvårdsverket: Alla får söka bidrag ur Viltvårdsfonden – även Rovdjursföreningen

Obesvarade frågor

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S).

Svensk Jakt ställde på måndagsförmiddagen frågor via mejl till landsbygdsminister Jennie Nilsson (S). Frågorna, som skickades både till hennes pressekreterare och till statssekreterare Per Callenberg, lyder:

Hur kan regeringen ändra i flera riksdagsbeslut, såsom man gjorde med beslut 7 januari 2021, utan att vända sig till riksdagen först?

Finns det andra riksdagsbeslut som en regering inte behöver följa eller ta hänsyn till?

Sent på måndag eftermiddag hade vi inte fått några svar.