Miljödepartementet har gett sin syn på den nya versionen av EU:s vägledning om hur det strikta skyddet av arter ska tolkas.

Besvikelsen är stor i Jägareförbundet där rovdjursansvarige Gunnar Glöersen anser att regeringen inte längre står upp för den svenska vargförvaltningen.

Det svänger onekligen friskt i frågan om hur vargen ska förvaltas, både i Sverige men även internationellt.

Finsk lösning

Högsta förvaltningsdomstolen i Finland har godkänt licensjakt på varg som en stamvårdande insats och EU-domstolen har också konstaterat att jakt kan rymmas inom regelverket som reglerar förvaltningen av varg.

EU-kommissionen har inväntat den domen och nu kommit med en ny vägledning som är döpt till ”Guidance document on the strict protection of species of community interest under the Habitats Directive”. I den tolkar EU-kommissionen den finska vargdomen striktare och på ett sätt som enligt Jägareförbundet hotar möjligheten till jakt som en viltvårdande åtgärd.

Dessutom väljer EU-kommissionen att inte ta hänsyn till socioekonomiska och kulturella effekter, lokala behov och hur social acceptans faktiskt kan vara en väg för bekämpa illegal jakt på varg.

EU-kommissionens strikta tolkning ett hot mot vargförvaltning

Regeringens inställning

Miljödepartmentet har nu gett sin syn på EU-kommissionens vägledning. Svaret är en stor besvikelse för Svenska Jägareförbundet.

– Regeringen står inte upp för svensk vargförvaltning. Regeringen säger inte det man sa förra gången: att det är viktigt se över bilagorna när en art uppnår gynnsam bevarandestatus. Vi var väldigt nöjda med det svaret och här har man plötsligt ändrat sig. Miljödepartementet har utelämnat de absolut viktigaste delarna i det här yttrandet. Även i jämförelse med andra länders svar är det svenska yttrandet mycket svagt, säger Gunnar Glöersen.

Fel signaler

I svaret till EU-kommissionen skriver miljödepartement att stängsel varit ett framgångsrikt koncept för att skydda tamdjur mot vargangrepp, att skadorna minskat och att knappt finns några problem orsakade av vargen i Sverige.

– Det är tyvärr den signalen som nu regeringen skickar till EU, konstaterar Gunnar Glöersen.

Han påpekar att yttrandet inte är juridiskt bindande.

– Kommer det till ett överträdelseärende, alltså att Sverige går emot kommissionen i en fråga, så tenderar EU-domstolen, som ska avgöra tvisten, att luta sig mot kommissionens uppfattning i sådana här frågor. Det finns också en uppenbar risk att även svenska myndigheter lutar sig mot kommissionens uppfattning, säger Gunnar Glöersen.

Ändrat inställning

Det som förbryllar Gunnar Glöersen är att Sverige i sitt tidigare svar till EU-kommissionen (november 2018) var tydlig med att bilagorna till art- och habitatdirektivet måste ändras om en art uppfyllt gynnsam bevarandestatus, såsom vargen gjort i Sverige. Naturvårdsverket tryckte även på för att detta skulle förtydligas i det rådgivande dokumentet.

– Miljödepartement ber nu naivt nog EU-kommissionen att ta fram råd hur ett land ska göra om en art uppnått gynnsam bevarandestatus utan att kräva att bilagorna ska ändras. I den delen kan man se det som att regeringen nu tagit ett steg tillbaka mot den position man tidigare förfäktade och lagt sig platt för EU-kommissionen. Det verkar även som om regeringen lagt sig platt för miljöpartiet i den här frågan.

I yttrandet som nu skickats från miljödepartementet till EU-kommissionen finns, enligt Jägareförbundet, ingen skarp skrivning vad gäller vikten av att ta hänsyn till socio-ekonomiska och kulturella behov och regionala och lokala särdrag när det gäller förvaltningen av varg.

– Återigen nöjer sig miljödepartementet med att be EU-kommissionen att komma med sin egen tolkning, trots att EU-Kommissionen redan visat var man står genom att stryka de tidigare referenserna på detta område, säger Gunnar Glöersen.

Inte konsekvent

Han konstaterar vidare att miljödepartementet inte tagit med slutsatserna från den finska vargdomen, trots att det är den domen som en stor del av översynen egentligen handlar om – exempelvis utelämnas: EU-domstolens klargörande att licensjakt kan tillämpas enligt undantag i populationsreglerande syfte för att komma tillrätta med illegal jakt.

EU-domstolens klargörande att en populations bevarandestatus kan uppskattas på gränsöverskridande nivå mellan EU-länder, exempelvis Sverige och Finland.

– Varför ger nu miljödepartementet signalen att Sverige tagit ett steg tillbaka vad gäller det tidigare kravet på att bilagorna ska ändras och att man ska kunna ”nedlista” en art som uppnått gynnsam bevarandestatus?