Efterfrågan på älgskinn är god, men betalningen dålig. Det beror på att uppköparna betalar ett lågt medelpris osett för alla råa, saltade älgskinn som jägarna levererar.

I det svenska skogslandskapet är 130-140 rödlistade arter knutna till aspen. Knappast något annat träd har så stor betydelse för den biologiska mångfalden. Aspens värde ökar med åldern, men riktigt gamla aspar är det ont om.

En enkelt ordnad viloplats för vattenfåglar är en timmerstock som förses med ankare så att den ligger kvar på stället. Om man dessutom länkar samman tre stockar till en triangel uppstår innanför ett lugnvatten, där plankton och vatteninsekter samlas och blir lättåtkomlig föda för andungarna.

Samarbetet som Jägareförbundet Blekinge har med länsstyrelsen om fågelskydd fortsätter, och har nu pågått i över tio år. Skräntärnan är en av de fåglar man jobbar med.

Från att ha varit en talrik fågel i jordbrukslandskapet har rapphönan trängts tillbaka. På senare år har emellertid intresset för fältvilt i allmänhet och rapphönan i synnerhet ökat. Bland annat på Öland där Ölands fågelhundsklubb i fredags genomförde en välbesökt exkursion i rapphönsmarkerna.

Grässkörden pågår för fullt, och därmed den återkommande diskussionen om vad som kan göras för att rädda rådjurskiden undan slåtterdöden. I Norge testar man drönare med värmekamera för att hitta de tryckande djuren, med så här långt lyckade resultat.

Att hjälpa gräsänder genom att skapa säkrare häckningsplatser är en rolig och nyttig viltvårdsåtgärd.
Gräsänderna vill gärna häcka skyddat från hotet av rovfåglar ovanifrån och andra predatorer underifrån. Om änderna lyser med sin frånvaro så kan det bero på det stora predatortrycket samt bristen på säkra häckningsplatser. Att experimentera med konstgjorda andbon kan vara lösningen – så här bygger du.

Ett bra sätt att få åtelmaterialet att räcka är att gjuta in det i isblock och bjuda räven på ”isglass”. Redskapsbodens Christian Larsson visar i vår webb-tv hur du gör för att tillverka den lille åteljägarens startpaket.

Genom att använda jägarna som gästar Dagsnäs säteri vid Hornborgarsjön har jag i höst lyckats sätta hundratals hästkastanjer på markerna. Förhoppningsvis blir det några träd av de planterade nötterna.

I Värnäs och Ljusnästorps viltvårdsområden i Klarälvdalen har några markägare tecknat avtal med nätägaren Ellevio och övertagit skötseln av kraftledningsgatan som löper genom deras marker. Syftet är att den ska användas för produktion av viltfoder.

Att älgen förvaltas över ägogränserna är närmast självklart. Att gå samman kring gemensamma insatser för småviltet är mer ovanligt. Men runt Mörarp i nordvästra Skåne satsar jägare och lantbrukare tillsammans på viltvård som gynnar rapphöns, fasan och hare.

Här kommer ett lika enkelt som bra läsartips från jägaren Leif Persson.

Saltstenar sätts för det mesta upp åt älg. De hamnar därför en och en halv meter över marken och ibland högre än så. Det finns goda skäl att sänka ­saltstenarna till förmån för andra viltarter.

Klövviltets och framför allt älgens betningsskador på skog är just nu mycket på tapeten. Däremot är det förvånansvärt glest med initiativ för att skapa viltbete. Och skogsbolagen, som gnäller mest, gör nästan ingenting.

Vi listar sex tips som kan rädda rådjurskiden från slåtterdöden.

Lingonris, blåbärsris och ljung har mycket stor betydelse som foder inte bara för älg utan också för andra hjortdjur. Bland annat därför kan förgraningen i södra Sverige vara en orsak till de sjunkande kalvvikterna. Det framkom när projektet Vild & Bortskämd genomförde ett seminarium på Jägareförbundets anläggning Skedhult utanför Eksjö.

Med en väl anlagd vall kan man både skapa bra foder för viltet och ­gynna biologisk mångfald.

I senaste numret av KTH-arkitektstudenternas tidning Skalan riktas särskilt fokus mot jakttorn som byggnadsfenomen.

För cirka 50 år sedan byggdes riksväg 27 mellan Borås och Gislaved. På vissa delsträckor sattes viltstaket upp, men tyvärr inte på alla.