måndag 20 september

Publicerad 5 juli 2021 - 11:10

Att rapphönan har tjockt fjolårsgräs att lägga sitt bo i och att kycklingarna kan ramla rakt ut bland växter där det kryllar av insekter är två förutsättningar som måste uppfyllas för att jägaren ska få häckande rapphöns på sina marker. Foto: Jan Henricson

Fem punkter för rapphönans bästa

Premium

Från att ha varit en talrik fågel i jordbrukslandskapet har rapphönan trängts tillbaka. På senare år har emellertid intresset för fältvilt i allmänhet och rapphönan i synnerhet ökat. Bland annat på Öland där Ölands fågelhundsklubb i fredags genomförde en välbesökt exkursion i rapphönsmarkerna.

Viltvårdaren Carl von Essen spänner ögonen i exkursionsdeltagarna:

– Det krävs att fem punkter är uppfyllda för att vi ska ha vilda rapphöns på våra marker. Häckningsbiotopen med gammalt gräs, kycklingbiotopen med insekter måste ligga alldeles intill, rapphönsen måste hitta skydd och föda på vintern, predatorer måste hållas efter, och i vissa fall krävs också en klokt genomförd stödutfodring.

Han har inte särskilt svårt att visa vad han menar. I varje fall inte vad gäller de första två punkterna. På Kungliga jaktklubbens rapphönsmarker på Öland har man inspirerade av engelsmännen och genom överenskommelser med lantbrukarna anlagt blommande remsor intill produktionsåkrarna. Då det också finns tjockt fjolårsgräs finns här förutsättningar för lyckade föryngringar.

 

Carl von Essen arbetar idogt med att förbättra förutsättningarna för rapphönan i vårt land. Som här, på Kungliga jaktklubbens marker på Öland. Han vill också inspirera andra att dra sitt strå till stacken. Foto: Jan Henricson

Små åtgärder

De första blomsterremsorna anlades 2013. Nu har man genom avtal med åtta olika markägare 26 sådana remsor som tillsammans sträcker sig över en och en halv mil.

– Vi kan aldrig få det som det en gång var, men rapphönan kan med små åtgärder få betydligt bättre förutsättningar, säger Carl von Essen och beskriver hur rapphönsen blivit fler på de kungliga jaktmarkerna.

Ställ det väl för rapphönan och du får fasaner och fältharar på köpet, är en annan sanning. Plus nyttan dessa blommande remsor ger för den biologiska mångfalden. Nyttoinsekter som kan innebära att mängden kemikalier i den odlade grödan kan minska, insektsätande och fröätande småfåglar som hittar föda i remsorna.

– Om höstarna när fåglarna sträcker söderut har jag sett enorma flockar med bofink och bergfink som hittar mat här, säger Carl von Essen som ett exempel.

 

Insektsprofessorn Geoffrey Lemdahl från Linnéuniversitetet, med en insektsfälla, berättade om den dramatiska skillnanden i mängden insekter mellan blomremsan och längre ut i produktionsgrödan. I bakgrunden Mats Halling från Hushållningssällskapet som informerade om det öländska jordbruket förr och nu. Foto: Jan Henricson

Mängder av insekter

Geoffrey Lemdahl, professor från Linnéuniversitetet och insektsexpert, berättar under dagen om den forskning som gjorts i de öländska blomsterremsorna.

Insektsfällor placerades ut i remsorna och, som jämförelse, längre ut på produktionsåkern.

– Blomsterremsornas biodiversitet spiller över till intilliggande åkermark, men sätts fällorna längre ut i vetet eller majsen är resultatet tydligt, där är betydligt mindre med insekter, säger Geoffrey Lemdahl som gärna skulle se mer forskning på området.

– Blomsterremsorna fångar upp en väldigt stor mångfald av insekter, spindeldjur och andra organismer. Vi pratar om rapphöns i dag, men detta är till mycket större nytta än så.

 

Intresset var stort när Ölands fågelhundsklubb arrangerade exkursion kring rapphönan. Transporten över åkrar och ängar löstes av tjänstvilliga lantbrukare. Foto: Jan Henricson

Under tak

Efter att ha konsulterat lokala väderspåmän i form av öländska lantbrukare, samt väderappen Yr, lyckas Per Olsson från organiserande Ölands fågelhundsklubb få deltagarna under tak för en något tidigarelagd lunch, samtidigt som himlens portar öppnar sig och regnet vräker ner.

Som på beställning hade de mörka molnen dragit vidare när det var dags för uppsittning, för färd till nya objekt att studera och intressanta föreläsare att lyssna till.

Bland dem Erica Lindquist, ordförande i Mörbylånga jaktvårdskrets, och numera i ledningen för Utökad predatorkontroll. Det som för snart 15 år sedan startade som ett Lonaprojekt, tack vare pådrivande Magnus Johansson, och som har varit till så stor nytta för det öländska fågellivet.

 

Per Olsson från Ölands fågelhundsklubb slog ett slag för rapphönan som jaktvilt. Foto: Jan Henricson

Många predatorer

Numera bedrivs det med ekonomiskt stöd från länsstyrelsen, av Mörbylånga jaktvårdskrets, men intresset från jägarna har inte minskat och fortfarande tas inom ramen för projektet i runda slänga 1.500 predatorer bort från de öländska markerna varje år.

– Projektet startade med rödspoven som signalart, och det har varit mycket lyckat för många rara arter. Allt fler måste acceptera fakta, att ta bort räv, mård, kråka och korp har stor betydelse för fågellivet. Rapphönan blir naturligtvis också en vinnare, säger Erica Lindquist.

– Målet är att predatorkontrollen ska bli ett legitimt verktyg för att gynna fågellivet, och fältviltet, fortsätter hon.

 

Erica Lindquist från Mörbylånga jaktvårdskrets berättade om de insatser jägarna gör inom projektet Utökad predatorkontroll som är till så stor nytta för det öländska fågellivet. Foto: Jan Henricson

Klövvilt och fältvilt

Seved Johansson, fältviltansvarig i Jägareförbundet Kalmar län, berättar tillsammans med Carl von Essen om hur fältviltsfrågan från att ha fört en undanskymd tillvaro, på senare år lyfts inom Svenska Jägareförbundets arbete.

– Bland annat genom de visningsgårdar för exkursioner och inspiration som anläggs runt om i landet, säger Carl von Essen.

– I Kalmar län har klövviltet och klövviltsjakten stått i centrum länge. Det kanske det fortsätter att göra, men det finns plats även för fältviltet och vi märker att det finns ett stort intresse bland jägarna för de här frågorna, säger Seved Johansson.

 

Hans Johansson i Alby på södra Öland är en av lantbrukarna som gör jobbet när de långa blomsterremsorna ska sås. Här med den vackra blomman malva. Foto: Jan Henricson

Sky av insekter

Vid det sista stoppet för dagen, på Hans Johanssons marker i Alby, berättar han om hur blomsterremsan vi står i har såtts om, då förstasådden inte gick bra på grund av den sena våren. Men nu börjar här blomma.

När Hans böjer sig ner och stryker handen genom blommor och blad lättar som en sky av flygande insekter av allehanda slag. Helt klart kan hungriga rapphönskycklingar hitta föda här.

Från Hushållningssällskapet påminner Robert Ekholm om att åkermarken i första hand är till för att producera mat åt människor, att den som finns i Sverige inte räcker, utan att vi måste importera.

Med det sagt informerar han om hur remsor utmed åkermarker kan sås med blomsterblandningar, för att utgöra en förutsättning för lantbrukaren att ta del av vissa av EU:s jordbruksstöd.

 

Tusen bollplaner

Emma Persson berättar om Hushållningssällskapets Hela Sverige blommar. Något som började i Skåne, men som nu spridits över landet med lyckat resultat.

– Vi har fått en bra respons. Många vill vara med. I år deltar 700 lantbrukare som tillsammans anlagt motsvarande 1.000 fotbollsplaner med blommor av många slag. Man kan säga att det är en billig investering för naturen och för framtiden, då många arter som är beroende av de här miljöerna är hotade, säger Emma Persson.

 

Ölands fågelhundsklubbs Per Olsson sammanfattar dagen efter att länsstyrelsens Karin Bergman betonat vilken nytta viltvården utgör för den biologiska mångfalden. Foto: Jan Henricson

Miljövård betonas

Innan det är tid för arrangören Per Olsson att runda av och tacka för visat intresse, säger Karin Bergman från Länsstyrelsen i Kalmar län att hon märker ett ökat intresse inom lantbruket för de här frågorna.

– Det gäller det vi pratat om i dag, men också vattenfrågorna som är högaktuella, inte minst här på Öland. Vi kommer att få ett större fokus på miljövård och biologisk mångfald i framtiden. Till exempel genom det nya landsbygdsprogrammet som lägger en större betoning på miljövårdande åtgärder.

Skribent

Jan Henricson

jan.henricson@svenskjakt.se

Kommentera artikeln

Vad tycker du? Här kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver skapa ett konto och logga in först.
Tänk på att hålla god ton, inte byta ämne och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.
Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort.
Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Svenskjakt.se.

Visa kommentarer

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram