Vilka ska utföra eftersök på trafikskadat vilt om inte vi jägare gör det? Miljöpartiet som utropar upphandlingen av den servicen till samhället som en seger, har tydligen en lösning.

Det har kommit stora mängder snö i Västernorrland och Jämtland. Rådjuren svälter i snömassorna och Jägareförbundets länsförening avsätter därför 100.000 kronor i bidrag för stödutfodring av vårt minsta hjortdjur.

I dagarna har arbetet med att bygga en ny ekodukt över E6 vid Hallandsåsen inletts. Utöver att minska den barriäreffekt den hårt trafikerade motorvägen har på viltet, räknar man på Trafikverket med att viltolyckorna minskar.

Stefan Hallnor utanför Arjeplog började utfodra vandringsälgarna med hö för att hindra dem från att korsa de svaga isarna. Nu säger han att inte en enda älg drunknat sedan han startade utfodringen och isarna är nu så pass starka att älgarna kan passera vattendragen.

Då viltkött är en resurs som bör komma hela svenska folket till del, så anser jag att staten i varje kommun bör anordna och sköta viltmottagningsstationer. Med sköta menar jag ta emot, trikintesta och veterinärbesikta allt viltkött. Något som dessutom skulle skapa arbetstillfällen.

Till alla djurrättsaktivister: Vilka är ni att sätta olika värden på liv?

Genom att använda jägarna som gästar Dagsnäs säteri vid Hornborgarsjön har jag i höst lyckats sätta hundratals hästkastanjer på markerna. Förhoppningsvis blir det några träd av de planterade nötterna.

Den 27 november arrangerar Sveriges Vildnad ett webbseminarium vilka samhällsnyttor jakt och viltvård ger – och vilka utmaningar som måste hanteras för att jakt även i framtiden ska accepteras av allmänheten.

Utfodring av vilt minskar svält och lidande, samtidigt som viltet lättare överlever vintern. Det gäller dock att utfodra med rätt foder på rätt plats. Särskilt viktigt är det att inte utfodra nära trafikerade vägar. Annars kan man orsaka faror både för trafikanter och för viltet.

Den som tänkt fånga mård i vinter gör klokt i att sätta ut fällorna ­redan under förhösten. Tiden fram till starten av fångstsäsongen kan då ­utnyttjas för att åtla in mården. Det vill säga lära den att hämta mat i själva fälltunneln eller den låda där slagmekanismen sitter inbyggd.

I Värnäs och Ljusnästorps viltvårdsområden i Klarälvdalen har några markägare tecknat avtal med nätägaren Ellevio och övertagit skötseln av kraftledningsgatan som löper genom deras marker. Syftet är att den ska användas för produktion av viltfoder.

Att älgen förvaltas över ägogränserna är närmast självklart. Att gå samman kring gemensamma insatser för småviltet är mer ovanligt. Men runt Mörarp i nordvästra Skåne satsar jägare och lantbrukare tillsammans på viltvård som gynnar rapphöns, fasan och hare.

Här kommer ett lika enkelt som bra läsartips från jägaren Leif Persson.

Vår- och sommarvärme ger perfekta förutsättningar för att förbättra skyttetekniken. Svensk Jakts Christian Larsson visar här hur du bygger ett rörligt skjutmål för luftgevär. Ritningar och film på hur du bygger hittar du här.

Den, ur viltvårdssynpunkt, viktigaste beskattningen av kråkor är fångst inom häckningsreviren under våren. Men glöm för all del inte ­skatorna. De tar också för sig av andras ägg och ungar.

Kajprojekt Gotland har fått sin modifiering av Norsk kråkfälla godkänd för fångst av kaja. Naturvårdsverket meddelade sitt beslut den 14 februari.

Saltstenar sätts för det mesta upp åt älg. De hamnar därför en och en halv meter över marken och ibland högre än så. Det finns goda skäl att sänka ­saltstenarna till förmån för andra viltarter.

Jägare i Edefors revirjaktförening sträcker ut en hand till Sveaskog och föreslår ett alternativ till skyddsjakt.

Det räcker inte bara med att skjuta eller fånga en räv eller mård. Att ta tillvara pälsviltet på rätt sätt är också en viktig jägarkunskap.