Maten som serveras på kommunens skolor är närproducerad. Älgstammen förvaltas lokalt. Fina och positiva ord, men det är svårt att veta vad som menas.

Undertecknad har under många år förvånats över att så många gått på myten om att vargen är en utrotningshotad art, som kan räddas genom att man återintroducerar den i de svenska skogarna. EU:s art- och habitatdirektiv, som kommit till för skyddandet av utrotningshotade djurarter, används som påtryckningsmedel för Projekt varg.

De senaste åren har de vilda djuren fått ansvaret får att trafikolyckorna ökat. Detta finner jag mycket märkligt. Djuren har ingen väjningsplikt när dom går över en väg, det har trafiken. Det är ingen rättighet att framföra ett fordon.

Ett inslag i Sveriges Radio P4 Barnradion där jägare beskrevs som onda ledde till omfattande kritik. 22 personer anmälde inslaget till Granskningsnämnden. Programmen frias av nämnden med hänvisning till att det var uppläsning av en bok.

Menar staten verkligen allvar med målsättningen med att hålla ihop hela landet? Det sticker i ögonen på mig och säkert många andra när vi människor på landsbygden hindras från att genomföra det man har laglig rätt till. Vi ser det bland annat när jägare utsätts för hot och sabotage.

Dagens inventeringsmetoder av älg har så stora brister att de inte kan användas för att ta fram tillförlitliga skötselplaner på regional och lokal nivå. Tillsätt en nationell expertgrupp för att stötta förvaltnings- och skötselområden och låt oberoende bolag utföra flyginventeringar för att få ett bättre underlag.

Diskbråcken hos tax har blivit färre, sägs det. Och det stämmer. Men antalet taxar har också blivit färre och för den rasvariant som är vanligast hos jägare, strävhårig normaltax, har diskbråcken inte minskat särskilt mycket, relativt sett.

I debattartikeln ”Skjut inte skabbvargarna – låt naturen ha sin gång” framför skribenten åsikten att jägarna ska låta drabbade djur vara och inte ingripa om de får möjlighet. Jag är av annan åsikt.

Naturen innebär en ständigt pågående kamp för individens och för artens överlevnad. Så, bästa jägarkollegor, sluta skjuta skabbvargar. Låt naturen få bestämma!

I en artikel i Svenska Dagbladet är den juridiskt ansvarige för vapen hos polisen bekymrad över att vissa av Jägareförbundets samarbetspartners får tillgång till förbundets medlemsregister. Det är olyckligt att uppgifter om vapenägare sprids till utomstående, säger han. Ett ickeproblem, enligt min mening. För hur svårt är det att få kännedom om vapenägare, egentligen?

Är det någon som minns hur EU-kommissionens förslag till ett nytt vapendirektiv såg ut när det först läckte ut?

När jag läser tidningar och hör på radio där forskarna beskriver det ena vargprojektet efter det andra blir jag förvånad över att ingen ifrågasätter detta meningslösa slöseri med skattemedel.

Kvaliteten i den teoretiska utbildningen i jägarskolan varierar av olika skäl kraftigt mellan olika utbildningsplatser. Jag föreslår tre åtgärder som enkelt kan genomföras av Naturvårdsverket för att förbättra utbildningen för blivande jägare.

Om vi vill se till att antalet jägare inte minskar har vi ett ansvar för att rekrytera nya jägare. Ett sätt kan vara att bli mentor och ta sig an en adept, som på så sätt får lära sig om den praktiska jakten och viltvården. Och det ger mycket tillbaka till mentorn.

Snart börjar 2018 års vargjakt. Det blir jakt på 22 vargar och det innebär en minskning i jämförelse med förra årets tilldelning. Sverige kommer inte att nå riksdagens mål om en vargpopulation på mellan 170 och 270 individer i år heller.

Ingen har väl missat att vargens utbredning ökar med såväl nya revir, antal individer och med en stark föryngring. Utifrån detta är det inte rimligt att skolelever i varglänen ska behöva gå upp till tre kilometer till och från den plats där skolskjutsen möter upp eller släpper av.

Från och med årsskiftet råder allmän jakt på kronkalvar och dovkalvar i det närmaste året om. Det är vad den allmänna skyddsjakten på kalv i praktiken innebär.

I förra veckan debatterade riksdagen hur och om förändringar i vapenlagen ska komma åt den kriminella användningen av illegala skjutvapen. Sådana initiativ är lovvärda. Det gäller dock att förslag är genomtänkta och inte skapar problem för dem som vill följa lagen.

En lång rad länder i EU diskuterar en mjuk implementering av EU:s vapendirektiv i den nationella lagstiftningen. Hur det blir i Sverige vet vi inte, men jag hoppas att regeringens vapenutredare Kazimir Åberg följer intentionerna att inte försvåra för legala vapenägare, skriver debattören Pia Clerté.