torsdag 28 mars

Hund

Krönika: Bättre taxryggar – men allt är relativt

Diskbråcken hos tax har blivit färre, sägs det. Och det stämmer. Men antalet taxar har också blivit färre och för den rasvariant som är vanligast hos jägare, strävhårig normaltax, har diskbråcken inte minskat särskilt mycket, relativt sett.

På 20 år, mellan 1995 och 2015, har diskbråcken hos tax minskat med 75 procent. De diskbråcksdrabbade taxarna var alltså bara en fjärdedel så många 2015 som 1995, enligt statistik från Agria, som försäkrar närmare hälften av landets hundar.

Samtidigt har registreringssiffrorna för tax drygt halverats, med 56 procent. Det betyder att diskbråcken har minskat betydligt, sett över alla de nio rasvarianterna, även satt i relation till hur antalet registreringar gått ner.

 

Hur ser det då ut för jaktvarianterna strävhårig- respektive korthårig normaltax?

För strävhåren har registreringarna minskat från 2.251 till 583 motsvarande år, en minskning med 74 procent.

Diskbråcken har gått ner något mer än registreringarna, med 80 procent.

Strävhårstaxarna är alltså en fjärdedel så många, men får relativt sett fortfarande nästan lika ofta diskbråck som för 20 år sedan.

 

För korthårig normaltax ser det bättre ut. Registreringarna har gått ner från 413 till 269, en minskning med en dryg tredjedel, eller 35 procent. Diskbråcken har minskat med ungefär två tredjedelar, 68 procent, men alltså inte riktigt lika mycket som när man ser till samtliga varianter (där minskningen av diskbråcken alltså är 75 procent).

Men korthåren får inte diskbråck i alls samma utsträckning längre, som för 20 år sedan.

 

Jämför man med en taxvariant som är vanligare som sällskapshund, långhårig normaltax, är diskbråcksläget mycket bättre. Registreringarna har minskat med nära hälften, 42 procent, men diskbråckshundarna har minskat mycket mer, med 86,5 procent, mellan 1995 och 2015. Det är alltså bättre än rasgenomsnittet.

 

Givetvis är det inte samma taxar som registreras ett år, som får diskbråck. Vanligen drabbar sjukdomen taxar i sexårsåldern, men kan även komma tidigare eller något senare.

Ökad medvetenhet om hälsofrågor, kännedom om linjer med diskbråcksproblem och riskerna med matadoravel kan antas vara några orsaker bakom den generella minskningen av diskbråck hos taxar.

 

Kan man säga att sällskapshundsuppfödarna har blivit duktigare på att få ner diskbråcken än jakthundsuppfödarna? Eller är det andra parametrar inblandade, som den ansträngning en jakthund utsätts för och kanske leder till större risk för diskbråck?

I så fall borde det rimligen inte vara så stor skillnad mellan korthår och strävhår, om inte korthåren har bättre utgångsstatus på sina ryggar. Det är något som ryggröntgen skulle kunna ge svar på.

 

Registreringar i SKK – strävhårig normaltax

År Antal
1995  2.251
2000  1.378
2005  1.092
2010  733
2015  583

År 2002 registrerades exakt lika många taxar totalt, som enbart strävhårig normaltax år 1995, det vill säga 2.251 stycken.

 

Registreringar i SKK – korthårig normaltax

År Antal
1995  413
2000  374
2005  307
2010  330
2015  269

Korthårig normaltax har inte minskat lika mycket som strävhår i antal, men diskbråcken har blivit markant färre i relation till registreringarna.

Ryggröntgen

Ryggröntgenprogram för tax har funnits i våra grannländer Norge, Danmark och Finland sedan 2000-talets början.

Totalt fanns det i Norden vid senaste årsskiftet ryggröntgenresultat från cirka 3.900 taxar. I Sverige kan taxägare som låter röntga sina hundar få plåtarna avlästa på Veterinärhögskolan i Oslo. Röntgen ska göras mellan 24 och 48 månaders ålder.

Syftet är att kontrollera hur många förkalkningar hundarna har i ryggraden. Få eller inga förkalkningar innebär lägre risk för att senare utveckla diskbråck än om hunden har många förkalkningar.

Metoden är inte ”idiotsäker” men på populationsnivå anses den kunna bidra till att få ner frekvensen av diskbråck, eftersom det är ärftligt om och hur många förkalkningar en tax får.

Enligt en dansk studie från 2014 var det elva gånger större risk för taxar med fem eller fler förkalkningar att få diskbråck, än taxar med färre än fem förkalkningar.

 

Delta i debatten

Skriv en insändare – högst 3 000 tecken inklusive mellanslag – och mejla den till
debatt@svenskjakt.se

Tänk på att uppge namn och adress, oavsett hur du signerar insändaren.

Svensk Jakt publicerar normalt sett inte debattinlägg som publicerats av andra tidningar.

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.