Jägareförbundet Norrbotten anser att politikerna nu måste agera i fjälljaktsfrågan. I samband med helgens årsstämma gjordes ett uttalande där Jägareförbundet varnar för att renmarksutredningens slutsatser kan skapa segregation och osämja bland människor som levt sida vid sida i generationer.

Parlamentarikerna i Renmarkskommittén har fjälljaktens öde i sina händer. Det är de som ska tycka till om Eric M Runessons förslag.
Nu ska expertgruppen i kommittén granska förslaget innan politikerna sätter ner foten i frågan.

Håkan Jonsson, ordförande för Jakt- och fiskesamerna, menar att alla samer, inte bara samebyarna, ska omfattas av urminnes hävd.

Riksorganisationen Svenska Tornedalingars riksförbund – Tornionlaaksolaiset, STR-T, och föreningen Svenska Kväner – Lantalaiset, SK-LT, tar nu efter två års strid plats i Renmarkskommittén. Verksamhetsledare Eva Kvist ser det som ett stort erkännande och riktar samtidigt kritik mot den historiebeskrivning som görs i både Girjasdomen och kommitténs promemorior.

Politikerna i Renmarkskommittén är inte eniga om hur Eric M Runessons förslag ska tacklas. Kristdemokraterna och Moderaterna är dock ytterst tveksamma till förslaget.

Tobias Indén, docent i rättsvetenskap vid Umeå universitet, har ifrågasatt Girjasdomens prejudikatvärde. Han menar att om bara den demokratiskt stiftade rennäringslagen följs så är det glasklart att det är staten som ska upplåta jakten.

Ny forskning och arkeologiska fynd visar att historien om norra Sverige delvis kan ses i ett annat ljus.

Begreppet urminnes hävd hamnade i centrum i Girjasmålet. Men det är ett komplicerat begrepp som inte är entydigt. Det framgår av en bok utgiven av Riksantikvarieämbetet.

Anders-Erling Fjällås är vice ordförande i Renmarkskommitténs sakkunniggrupp. Han är även vice ordförande i Svenska samernas riksförbund, SSR. Han menar att fjällen inte kommer stängas för jakt om samebyarna tar över ansvaret för upplåtelserna.

Under två dagar har Renmarkskommitténs parlamentariker haft möte tillsammans med ordförande Eric M Runesson om innehållet i delbetänkandet, som ska presenteras 31 augusti.
Förslaget som han lagt fram handlar om att ge samtliga samebyar i Lappland ensamrätt att upplåta småviltsjakten. Enligt Jägareförbundet är oron stor i jägarleden.

Judit Malmgren, doktorand i historia vid Luleå tekniska universitet, arbetar nu på Justitiekanslerns uppdrag med att ta fram ett underlag över hur markanvändningen har sett ut genom århundrandena.

Renmarkskommiténs ordförande Eric M Runesson är säker: Forskningen visar att samerna var först och därmed har samebyarna rätt att bestämma över jakten och fisket i Lappland. Andra forskare är inte lika säkra på den saken.
Svensk Jakt har träffat Jonny Hjelm, professor i historia vid Umeå universitet. Enligt honom är det omöjligt att säga vilken etnicitet som bodde i området under tiden som är avgörande för den så kallade ”urminnes hävd”. Han hänvisar till de kulturmöten mellan olika människor som ägt rum under de senaste 500-1.000 åren, där individer och sociala gruppers kulturer flätats ihop på ett komplicerat sätt.

På kammen av det nära 900 meter höga fjället sitter två fjällripor. Jägaren Ulf Westerlund har fångat fåglarna i kikaren. Frågan är om han hinner ta sig fram innan fjälltoppen försvinner i de låga, gråa molnen som nu sveper in från öst. Frågan är också om han kommer ha samma tillgång till sina fjäll i framtiden?

Svenska Kennelklubben är mycket oroad över Renmarksutredningens arbete. I en hemställan till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) riktas krav på att utredningsdirektivet ändras.

Fem månader har förflutit sedan riksdagsvalet 2022. Ett val som många småviltsjägare betraktade som ett ödesval för den framtida möjligheten till jakt på statens mark på renbetesfjäll.

Utredaren i Renmarkskommittén Eric M Runesson bedriver ingen oberoende utredning. Genom att med breda penseldrag göra Girjasdomen till schablon för nästan halva Sveriges yta görs villkoren i ett särområde till norm. Resultatet: ett Sverige med apartheid.

Kritiken växer mot renmarksutredningen. Nu höjs röster för en omstart av utredningen som bland annat ska titta på vem som har jakträtt på statens marker ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen.

Ruvhten sijte sameby ska betala omkring en miljon kronor i uteblivna arrendeavgifter till ett stort antal markägare i Härjedalen. Detta efter en dom i Tingrätten i Östersund. Samebyn ska även betala markägarnas rättegångskostnader på 583.162 kronor.

Norrbottens Kommuner oroas över brister i Renmarkskommitténs arbete.
– Det är viktigt att det slutgiltiga förslaget även säkrar allmänhetens tillgång till jakt och fiske på statens mark, säger Claes Nordmark, ordförande Norrbottens Kommuner och kommunalråd Boden.