I två dagar har parlamentarikerna i Renmarkskommittén fått information om Eric M Runessons förslag till delbetänkande som baseras i mångt och mycket på promemoria 18 där han gör bedömningen att samtliga samebyar på statlig mark i Lappland har samma rätt som Girjas sameby. Det vill säga en ensamrätt att upplåta småviltsjakten och fisket.
Själv vill inte Eric M Runesson kommentera innehållet i sitt lagförslag utan hänvisar till att expertgruppen i Renmarkskommittén nu ska gå igenom materialet.
– Jag vill inte föregripa expertgruppens granskning. Det ska först gå igenom alla instanser, säger han.

Han vill ge samebyarna ensamrätt till jakt och fiske: ”Stor oro i jägarkåren”

Eventuellt lagförslag

Eric M Runesson. Foto: Högsta domstolen

Tanken är att en justering av ett eventuellt lagförslag sker i juni och senast i slutet av augusti ska det överlämnas till regeringen.
– PM 18 säger att det är rätt sannolikt att samebyarna kan påvisa en ensamrätt. Det har funnits synpunkter på det men sekretariatet har inte gjort någon ny bedömning av PM 18. De juridiska förhållandena i Jämtland är dock mer komplicerade och där samebyarna sannolikt inte kommer kunna påvisa en ensamrätt.

Folkrätten spelar in

När Högsta domstolen konstaterade att Girjas sameby har en ensamrätt, så gällde domslutet endast förhållandena i Girjas. Nu vill även Talma sameby ha ensamrätt att upplåta jakten och fisket och samebyn har därför stämt staten och en första förhandling i målet väntas till hösten.
– Vi ska inte ha några som helst synpunkter på den rättsprocessen, säger Eric M Runesson.
Han säger också att frågan om folkrätten spelar in i frågan om samebyars rätt att upplåta jakt och fiske.
– Politiken har ett stort spelrum men det är också begränsat av grundlagen och grundlagens tolkning och tillämpning påverkas av Sveriges internationella åtaganden, säger Eric M Runesson.

Del 3: Hon har statens uppdrag att utreda markanvändningen i fjällområdena

Ingen politisk majoritet

Isak From (S).

Enligt vad Svensk Jakt erfar finns det i dagsläget ingen politisk majoritet som säger nej till Runessons förslag att ge samebyar ensamrätt att upplåta småviltsjakten och fisket.
– Vi har inte låst oss. Politiskt är vi överens om att expertgruppen ska få del av samtligt material samtidigt som vi lagt in två extra möten här under våren för att kunna ta del av expertgruppens synpunkter, säger Isak From (S).
Han berättar vidare att man i parlamentarikergruppen diskuterat frågeställningarna från en rad intresseorganisationer om att regeringen borde ändra direktiven och skjuta fram delbetänkandet.

Organisationer önskar ändringar

Svenska Jägareförbundet har tillsammans med Lantbrukarnas riksförbund, LRF, och Sportfiskarna skrivit en hemställan till näringsdepartementet där organisationerna kräver att regeringen gör ändringar i direktivet till Renmarkskommittén. Organisationerna vill också se en översyn av hela direktivet och att delbetänkandet flyttas fram och redovisas samtidigt som slutbetänkandet 2025. Även Svenska Kennelklubben har ställt sig bakom dessa krav.

– Det svar kommittén har fått av regeringen är att det ligget fast och då är det upp till Renmarkskommittén att hantera det, säger Isak From.

Möjlighet för svenskar

Kjell-Arne Ottosson (KD).

Kristdemokraternas Kjell-Arne Ottosson anser att alla svenskar ska ha möjlighet till jakt och fiske på statens mark ovan odlingsgränsen.
– Det har varit utgångspunkten, säger Isak From och fortsätter:
– Förutsättningarna har varit att en sameby fått ensamrätt, men egentligen är det oväsentligt utan det som är väsentligt är att Högsta domstolen har en uttalat en mycket tydlig dom som inte går att bortse ifrån. Sedan finns det andra intressenter som vill ha samma sak och då har vår ingång varit att staten som markägare måste säkerställa att någon upprätthåller statens ansvar för området, det gäller bland annat viltvården och den biologiska mångfalden.

Del 5: Ny forskning utmanar gamla sanningar

Hur ska staten upprätthålla det, anser du?
– I dag har ju staten lämnat det ifrån sig i fallet med Girjas. Det finns i dag en lucka i lagen sett utifrån Girjasdomen och hur staten ska upprätthålla sitt ansvar. Man behöver också belysa jakttidsförordningen och prissättningsbilden.
Isak From menar att det nu är viktigt se till så att allt material vad gäller Runessons förslag kommer expertgruppen till del och att det kommer med i ett eventuellt delbetänkande.
– Detta för att man ska kunna se att om man gör på ett visst sätt så får det vissa följder.

Kommer det bli ett delbetänkande?
– Regeringen har inte sagt att den vill flytta fram betänkandet utan att lagt kort ligger. Det har också framställts att älgjakten inte borde finnas med men regeringen säger att man inte kommer ändra på det och det kommer leda till ännu större diskussioner. I rennäringslagstiftningen ligger älgjakten med som en rättighet för en sameby. Kansliet har påtalat att det pågår en process där älgjakten omfattas (Talma sameby, reds. anmn.) och att det därför vore olämpligt att hantera det, men regeringen ansåg att man skulle fortsätta hantera det. Vi har inte fått några indikationer på att regeringen vill ändra direktiven. Det är egentligen bara KD och M som vill ändra direktiven. L och SD har inte sagt det, säger Isak From.

Del 6: Så kan fjälljaktsfrågan lösas juridiskt

Bristfällig lagstiftning

Han talar om en brist på lagstiftning, eller i vart fall ett behov av en modernisering av renskötsellagstiftningen.
Frågan är också om ett eventuellt delbetänkande kommer gå ut på remiss.
– Det kan hända att det läggs fram ett delbetänkande men där regeringen väljer att inte göra någonting och då kommer rättsprocesserna att rulla vidare, slutar Isak From.