Med dagens rovdjurspolitik bevaras inte gråvargen som en utrotningshotad art. Istället skapas en ny art, en ny predator, i den svenska naturen.

Landsbygdspartiet oberoende vill inte ha någon frilevande varg i Sverige. På förekommen anledning kommer här ett förtydligande av vårt partiprogram.

Naturvården i Sverige har en del av sina rötter i lokala jaktvårdsföreningarnas arbete med att bevara jaktbart vilt. Svenska Naturskyddsföreningen bildades år 1909, men redan år 1825 hade hovjägmästaren Herman Falk lyckats genomdriva ett tioårigt förbud mot älgjakt. Kanske har vi honom att tacka för att älgen finns i Sverige.

Med anledning av att Rikspolisstyrelsen skyller de långa handläggningstiderna för licensärenden på jägare och sportskyttar.

I flera år har Jägareförbundet utbildat viltundersökare, jägare som ska kunna göra en grundläggande undersökning av fällt vilt. Men hur många vet vad en viltundersökare är och gör? Varför marknadsför inte förbundet sin verksamhet?

Den utveckling som beskrivs i artikeln ”150.000 kronor för en björn” på svenskjakt.se är i själva verket en dödsstöt mot den svenska jakten som vi känner den. En annan siffra är 10.000 kronor för ett dygns älgjakt.

I ett öppet brev till Länsstyrelsen i Västerbotten kritiserar Jägareförbundet och två fågelhundsklubbar förändringarna av småviltjakten.

Allt eftersom vargstammen växer blir inventeringarna sämre och sämre. Forskarna hade från början kontroll på i stort sett samtliga individer. Anslagen har sedan släpat efter. Men det finns lösningar på problemet.

Efter många om och men och med sju års misslyckanden i bagaget fick så regeringen igenom sin proposition om en ny rovdjurspolitik. ”Fritt fram för vargjakt”, sa en glad talesman för Alliansen.

Jag har länge tänkt skriva ett positivt inlägg om jakten, vad den betyder för mig och vad den betyder för samhället. Tyvärr har det kommit en hel del vargcirkus av det mer absurda slaget emellan, men nu har det blivit dags.

Det krävs att vi ändrar lagar och arbetssätt för att till exempel bättre dra nytta av kött från vildsvinen. Det skriver två M-politiker i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Men har de verkligen tänkt klart här, undrar Thomas Ekberg. Vi…

Viltforskaren Carl-Gustaf Thulins artikel om att låta viltet bli en faktor i arealbidragen verkar bra och det ställer jag gärna upp på. Men tyvärr verkar han inte ha följt med de senaste årens händelser, vad som hänt med våra växtätande vilda djur.

Samtidigt som viltet är en utmaning för lantbruket, finns det en koppling mellan stora växtätare och ett variationsrikt landskap med stor biologisk mångfald. För att öka acceptansen för vilda djur kan en viltindex-reglering av arealbidraget vara en väg att gå, skriver viltforskaren Carl-Gustaf Thulin.

Den gillrade fällan som Alliansen satte ut för att fånga jägarorganisationerna har slagit igen. Fabrikatet på fällan var rovdjurspropositionen, betet var licensjakt på varg.

Behoven är stora, ändå missas hela målet. Det handlar om att justitieminister Beatrice Asks utredare föreslår skärpta straff för vapenbrott. Utredarens förslag är närmast helt inriktat mot laglydiga jägare och skyttar, som inte har någon betydelse för de verkliga problemen.

När regeringen nu vill skärpa vapenlagen är syftet att komma åt de illegala vapnen. Från Jägareförbundet Dalarnas sida så välkomnar vi naturligtvis ambitionen med arbetet att få bort dessa vapen från gatorna, och som används frekvent vid olika typer av brott.

Lycksele jaktvårdskrets var tidigare en part i älgförvaltningen genom det samrådsförfarande som länsstyrelsen ansvarade för mellan jägare och markägare. Fram till 2009 var båda parter ense om tilldelningen efter genomförda samråd. Nu är situationen en annan.

Svensk Jakt har granskat Naturvårdsverkets bidrag till Naturskyddsföreningen och funnit att myndigheten beviljar projektbidrag på miljontals kronor. Pengarna ska bland annat gå till att ”pröva lagligheten av licensjakt på varg” och finansierar delvis naturskyddsföreningens jurister. Det är minst sagt anmärkningsvärt.…

Svenska jaktfilmer speglar vanligtvis jakten på ett bra sätt ur etisk synpunkt. Men det finns undantag, och det är viktigt att filmare, både amatörer och proffs, inte tar med scener som är etiskt tveksamma.