Vissa myndighetsbeslut kan inte vem som helst överklaga. Det krävs så kallad talerätt. Beslut och domar som regleras genom miljöbalken får överklagas av en ideell förening eller en annan juridisk person om den har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen, inte är vinstdrivande, har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år, och har minst 100 medlemmar eller på annat sätt visar att verksamheten har allmänhetens stöd.

Utifrån denna paragraf i miljöbalken ska inte en utländsk förening, som inte bedrivit verksamhet i Sverige i minst tre år, kunna överklaga ett beslut om licensjakt på varg.

Men. Förvaltningsrätten i Luleå, som givit NOAH talerätt i överklagan av vinterns licensjakt på varg, kastar i sitt domslut fram argumentet att det är den så kallade Århuskonventionen som gäller. Och att organisationen i tidigare mål haft talerätt.

Gäller över andra lagar

Förbundsjurist Ola Wälimaa vid Svenska Jägareförbundet säger att Århuskonventionen trumfar miljöbalken och att domstolen gjort en så kallad fördragskonform tolkning, en juridisk princip där nationell lag ska tolkas i ljuset av Sveriges internationella åtaganden.

Ser över förutsättningarna

– Man tillämpar kriterierna i miljöbalken analogt, med det menas att de gäller inte formellt men man tillämpar dem ändå därför att man tycker det är en liknande situation när det gäller jaktbesluten. Det här är en av de frågor som kommer tas upp av jaktlagsutredningen som kommer att presenteras i närtid. Uppgiften för utredningen var att se över rättigheterna till överprövning, säger Ola Wälimaa.

Århuskonventionen har godkänts av Sverige och därmed har även lagstiftningen anpassats till konventionen. Och det är här som de juridiska abrovinkerna blir lite luddiga. 

Egna tolkningar

– Domstolarna har helt enkelt fått göra sina egna tolkningar. Här i Sverige vill vi helst ha tydliga lagtexter som medför att det inte behöver göras juridiska överkurstolkningar, analogier och föredragskonform tolkning. Den här juridiska cirkusen har hållit på i tio års tid, men nu verkar regeringen ha tagit tag i det här och vi får nu se vad jaktlagsutredningen har kommit fram till. Det ska bli intressant, säger Ola Wälimaa.

Samtliga omständigheter

Tidigare har till och med facebookgrupper fått talerätt.

På Naturvårdsverkets hemsida finns rapporter att läsa om hur Sverige genomför Århuskonventionen. 

I fjolårets rapport nämns att Högsta domstolen, HD, i ett mål 2012 fastställt att organisationer som uppfyller kriterierna i miljöbalken har rätt att överklaga.

Däremot, i de fall där en organisation inte svarar mot kriterierna ”…får det göras en bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet.” 

Generös bedömning

Enligt HD-domen får kriterierna aldrig ses isolerande från det bakomliggande syftet, att fastställa om organisationen är verksam på ett sådant sätt att den kan anses representera allmänheten, för att bevaka allmänna naturskydds- eller miljöskyddsintressen. 

Domstolen kom i målet fram till att en generös bedömning av miljöorganisationernas rätt att överklaga ska göras. Samtidigt avvisade HD en förenings överklagande (domen gällde en vindkraftsetablering) med hänvisning till att medlemsantalet var begränsat och därmed inte uppfyllde miljöbalkens krav för att få överklaga.

”Inte heller är föreningen berörd allmänhet enligt Århuskonventionen eftersom den inte uppfyller nationella krav i denna del.”

Bakomliggande syfte

Slutklämmen i HD-domen lyder:

”Om en organisation svarar mot de uppställda kriterierna i 16 kap. 13 §, har den rätt att överklaga. Om den däremot inte svarar mot kriterierna, får det göras en bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Kriterierna får alltså aldrig ses isolerade från det bakomliggande syftet, nämligen att fastställa om organisationen är verksam på ett sådant sätt att den kan anses representera allmänheten, närmast för att bevaka allmänna naturskydds- eller miljöskyddsintressen.”

HD menar att kriterierna inte ska ses som krav av självständig betydelse som i sig kan utesluta en rätt att överklaga.

Tillgång till prövning

HD konstaterar vidare att bestämmelserna i miljöbalken som reglerar vilka natur- och miljöföreningar som kan överklaga har utformats med ledning av den tolkning som EU-domstolen har gjort av de så kallade Århusreglerna. Reglerna utgår från den konvention som undertecknades i Århus 1998 och som handlar om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.

Ett övergripande syfte med Århusreglerna är att allmänheten ska ges en rätt att delta i beslutsprocesser som har inverkan på miljön.

Förmildrande omständigheter

I ett tidigare vargjaktsbeslut (2020) som överklagades, prövade förvaltningsrätten om den norska djurrättsorganisationen NOAH hade talerätt. Domstolen konstaterade att utländska organisationer kan ha talerätt, men att det kan krävas att de uppfyller samma villkor som nationella organisationer.

”Vid denna bedömning har förvaltningsrätten bedömt att kravet om verksamhet i Sverige, som möjligen inte är uppfyllt, inte utesluter talerätt”, skrev förvaltningsrätten i domslutet.

Gäller inte björn

För att krångla till det ytterligare så fick inte den norska miljöorganisationen Norges Naturvernforbund talerätt i samband med en överklagan av licensjakten på björn i Värmland 2024.

Förvaltningsrätten beslutade att avvisa överklagan och motiverade det med att föreningen inte varit part hos länsstyrelsen i det aktuella ärendet. Inte heller hade föreningen återkopplat med information om vad som kan styrka deras talerätt.