torsdag 29 september

Publicerad 12 februari 2021 - 18:59

Två kandidater till ordförandeposten bäddar för strid

Premium

Henry Sténson, ledamot av Svenska Jägareförbundets styrelse, föreslås av flera länsföreningar som förbundets nya ordförande.

I januari lanserade ett antal länsföreningar nuvarande styrelseledamoten Henry Sténson som sitt val till ny ordförande i förbundet. Under veckan presenterade valberedningens ordförande Jan-Olov Ragnarsson de personer man nominerat till uppdrag i förbundsstyrelsen, och där är Per Klingbjer valberedningens förslag till ny ordförande.

Han föreslås bli Svenska Jägareförbundets nya ordförande

Det finns alltså två kandidater till ordförandeposten, vilket bäddar för en intern strid i förbundet. Redan under den kommande helgens ordförandekonferens i Jägareförbundet lär de två kandidaterna leda till interna diskussioner. Henry Sténson är väl medveten om situationen.

 

Hur bedömer du dina chanser att bli vald?

– Ja du, det är en svår fråga att svara på. Men jag blev glatt överraskad över att så många olika länsföreningar där ute har visat mig sitt stöd som en kandidat till ordförandeposten. Det är det som gjort att jag tackat ja, oavsett vad valberedningen lägger fram som sitt förslag.

 

Har valberedningen haft kontakt med dig?

– Man frågade mig för exakt ett år sedan, och då var jag tveksam, men när jag insåg vilket stöd som finns insåg jag att jag får ta det på allvar. I augusti var valberedningen återigen i kontakt med mig, men därefter gjorde man ett annat val.

 

Vad betyder det att flera länsföreningar stöttar dig?

– Låt mig börja med att säga att jag tycker att jakt är otroligt roligt, och att jag vill bidra för att vi fortsatt ska ha acceptans för den svenska jakten. Jag vill bidra och jag hade inte varit kandidat om jag inte känt ett stort stöd. Det är det stödet som får mig att ställa upp.

 

Henry Sténson

Henry Sténson har ofta varit på Öster Malma, han tycker att det ger så mycket mer när man kan sitta ner och prata tillsammans. Foto: Lars Nilsson

Du har suttit i förbundets styrelse i två år. Vad har varit dina ansvarsområden?

– 2,5 år faktiskt. Jag har jobbat med förbundets marknadsföring och kommunikation, men också haft synpunkter i andra sammanhang. Vi pratar förstås om allt i en styrelse, och jag har varit väldigt ofta på Öster Malma för jag tycker verkligen att det ger så mycket mer om man kan sitta ner och prata tillsammans för att göra saker bättre. Det första jag fick jobba med i styrelsen var att, tillsammans med en antal medarbetare, se till förbundet fick en kommunikationsstrategi. Då lärde jag mig mycket om Jägareförbundet som organisation.

 

För medlemmarna kan du säkert, trots ditt nuvarande uppdrag i styrelsen, upplevas som tämligen anonym. Vem är Henry Sténson i styrelsen?

– Som ledamot kan jag vara den som många gånger ifrågasätter. Vad vill ledningen göra? Man måste vara lyhörd för vad som görs, men måste också ifrågasätta. Det kan uppfattas som att jag är kritisk, men rollen är många gånger att ifrågasätta för att säkra att det blir bra. Jag har nog tagit den rollen. Alla har kanske inte uppskattat det, men det är nödvändigt. Ordförandens roll är en annan, det vet jag.

 

Vilka andra uppdrag har du?

– Jag sitter i fyra bolagsstyrelser, en som ordförande i ett vårdföretag. Om det blir aktuellt med ett uppdrag som ordförande så kommer jag att lämna minst hälften av mina uppdrag.

 

Har du tid med ett så omfattande uppdrag som att vara ordförande i Svenska Jägareförbundet?

– Jag är pensionär nu och jag har förstått hur mycket nuvarande ordförande Torbjörn Larsson har jobbat under de här åren. En ordförande måste vara beredd att jobba minst halvtid och också förstå att det ibland händer mycket med kort varsel, och jag bedömer att min tid ska räcka för uppdraget. Sedan finns det saker som jag vill utveckla, bland annat att jag i dag upplever Jägareförbundet som två organisationer.

 

En ordförande måste vara beredd att jobba minst halvtid och också förstå att det ibland händer mycket med kort varsel, och jag bedömer att min tid ska räcka för uppdraget.

 

Vad menar du med två organisationer?

– På ena sidan har vi de anställda. På andra sidan de ideellt engagerade som vi många gånger lämnar åt sitt öde. Här finns en fantastisk kraft som går att få fram om vi engagerar oss på länsnivå, så att alla upplever att man även ute i länen får veta i tid vad som händer och känner att man är en del av organisationen. Det här är inte unikt för Jägareförbundet, men här finns en stor potential och en fantastisk kraft om vi kan öka transparensen i allt vi gör. Då kan också energinivån öka i alla delar av förbundet.

 

Du presenterades som en krisgeneral och konfliktlösare när du valdes till styrelsen. Har de kunskaperna kommit till nytta i styrelsearbetet?

– Ja, till och från. Exempelvis i det vi håller på med nu med allmänna uppdraget där jag sparrat mot Bosse Sköld, Jonas Paulsson, Mattias Olsson och Magnus Rydholm. Men det kunde varit med mera.

 

Hur ser du på det interna arbetet och den turbulens som varit i förbundsstyrelsen?

– Jag vill titta framåt. Styrelsen har haft ett enormt arbete för att inom styrelsen jobba med dessa frågor.

 

Har Axdorff-affären påverkat styrelsens arbete?

– Det påverkade inför, under och efter stämman, men jag hoppas att såren har läkt. Vi har jobbat med förtroendefrågan, under några veckor var det väldigt centralt i styrelsens arbete. Utifrån min horisont var det väldigt bra övningar, vi har ett bättre förtroende för varandra i dag och jag är övertygad om att det kommer att fungera bara vi pratar med varandra. Det är vanligt att man i styrelser och ledningsgrupper jobbar med att lära sig varandra och därmed bli tätare. Jag har upplevt det många gånger genom åren i alla företag jag jobbat i.

 

Efter två år i styrelsen. Vad skulle du förändra om då blir vald som ordförande?

– Jag har varit inne lite på det, ett närmare samarbete mellan förbundet och länsorganisationerna. Att förtydliga våra roller och ansvar mellan tjänstemän och förtroendevalda liksom mellan förtroendevalda. Att återbesöka planen med ”Jakten på framtiden” och att vi framför allt skaffar oss en plan för hur målen ska nås. I dag har vi en plan, men hur når vi målen som är uppsatta? Nu gäller det att lyfta blicken ytterligare. Vi måste också fortsätta jobba med att skapa en miljö där det är önskvärt med olika åsikter.

 

Vi kommer inte alla att ha samma åsikter, men när idéer bryts mot varandra utvecklas de och verksamheten utvecklas.

 

Tycker du att det är lågt i tak i dag?

– Vi kommer inte alla att ha samma åsikter, men när idéer bryts mot varandra utvecklas de och verksamheten utvecklas. Det kan bli stridigt, men det går inte att lägga locket på. Vi ska ha diskussioner och vid rätt tidpunkt bestämma oss för när man sätter ner foten och då får majoriteten bestämma. Då har olika åsikter som fått brytas mot varandra visat hur vi ska gå framåt.

 

Kan en intern strid om ordförandeposten skada Jägareförbundet?

– Det vet man inte, det beror på hur man använder den kraft som skapas. Det är bra att människor är engagerade och berättar om vem de vill ha som ordförande.

 

Vilka är de viktigaste framtidsfrågorna?

– Den viktigaste är att samlas kring verksamhetsplanen mot jubiléet 2030. Vi behöver återbesöka planen och förnya den. Hur ska vi nå målen? Vi ska öka förbundets synlighet i massmedia, vi kan jobba mer med synlighet som exempelvis förra sommarens turné där Torbjörn Larsson reste runt i landet och pratade med massmedia.

 

Där fick ni viss kritik för att Torbjörn Larsson inte hade tid för länsföreningarnas representanter, utan i stället ägnade tiden åt lokala media.

– Ja, det är sant. Samtidigt fick vi stort genomslag för förbundets åsikter, inte minst i vargfrågan. Vi måste framåt ha bättre sätt att genomföra kampanjer och en helt annan horisont så att fler kan bidra i tid.

 

Vilka frågor är viktiga för dig?

– Det är många frågor, inte minst riktade mot politiken. Men börjar vi internt i organisationen så vill jag se till dem som är förtroendevalda och vill vara aktiva. Vi ska krama om dem och se till att de får veta vad som är på gång i förbundet, så människor känner glädje och engagemang. Delaktigheten är viktig, det görs otroligt mycket bra i jägareförbundet, men vi är för dåliga på att låta våra aktiva förtroendevalda få veta vad som händer. Vi behöver en högre grad av umgänge mellan länsföreningarna och förbundet, och där skulle jag gärna se ett faddersystem där medlemmar i styrelsen får ansvar för kontakten med en eller flera länsföreningar. Då får vi en bättre närhet.

 

Vi är jägarnas främsta företrädare, en roll som är fantastiskt viktig.

 

Ge oss ett helikopterperspektiv. Hur ser andra, hur ser samhället, på Jägareförbundet?

– Vi är jägarnas främsta företrädare, en roll som är fantastiskt viktig. Vi är talespersoner för jägarna, vi är aktiva i EU där en hel del tokigheter dyker upp. Många gånger förstår nog inte jägarna hur viktigt det är att Jägareförbundet finns för att det i framtiden ska finnas en svensk jakttradition, den är hotad i dag.

 

Nyligen kom regeringens förslag till förändring av allmänna uppdraget vilket har lett till en upprörd stämning bland förbundets medlemmar och anställda. Hur ser du på hur förbundet hanterat frågan?

– När politiken säger sitt har vi inte så många val. Hade vi fått välja själva, så hade vi haft kvar uppdraget men ett flerårigt beslut. Ett år i taget som det har varit är en för kort tid där det inte är lätt att jobba långsiktigt. Vi hade gärna sett ett treårigt eller femårigt uppdrag, men det här har varit en sak som regeringen bestämt.

 

Andra frågor som är aktuella är fjälljakten, kravet från skogsnäringen på en minskad älgstam och ett utbrett missnöje med en ökad vildsvinsstam och inte minst vargfrågan. Dina tankar om det?

– Jag har själv varit skogsägare, har suttit på andra sidan, så jag har viss förståelse för frågan även ur ett skogsägarperspektiv. Sedan kan man alltid se till sättet att mäta betesskador och annat, men det grundläggande problemet är nog att vi inte förstår och respekterar våra olika ståndpunkter. Det brukar inte vara bra.

 

Vilken är din inställning?

– Vi måste fortsätta ha en dialog i alla de frågorna. Men när intressena går åt olika håll måste vi komma till gemensam syn. Det är Inte lätt när det finns låsningar. Ta två mycket viktiga frågor där den ena är fjälljakten. Där anser jag att samhället inte ser och förstår kraften i att stänga ute jägarna från fjälljakten. Där måste förbundet men också samhället vara vaksamma. Sker det som händer på ett objektivt sätt?

– Den andra frågan, minst lika viktig, är vargfrågan. Där måste vi hitta en väg så att politiken sätter ner foten, nu är allt tolkningar där politiken lämnat över frågan till myndigheter i Sverige. Det som händer då är att människor i glesbygd känner sig glömda och övergivna. Stadsbor berättar hur det ligger till och hur det ska vara. Nu reagerar även kommunpolitiker, och samhället måste ha respekt när folk känner sig övergivna av makten. En normal och tillgänglig fjälljakt och en kontrollerad vargpolitik som är brett accepterad är bland de viktigaste frågorna för förbundet.

 

En ny ordförande kommer att väljas. Vad händer om du inte får stämmans förtroende, kan du då sitta kvar i styrelsen?

– Jag är föreslagen av valberedningen på en ordinarie plats som ledamot, jag vill fortsätta vara aktiv i förbundet. Jag tror jag skulle göra mer nytta om jag kunde engagera mig mera som ordförande, men svaret är ja. Jag är beredd att sitta kvar.

 

Vi kan återkomma till vargfrågan. Var står du personligen i den frågan?

– Vi har haft lyckan att inte ha varg på den mark där jag jagar, men jag är medveten om att vargen väcker oerhörda känslor. Det är uppenbart. Vi har en demokrati i vårt land som ska hantera den här typen av frågor, vi kan alla ha åsikter men det är politiken som har ansvar för frågorna. Vi behöver förstå att det påverkar förhållandet mellan stad och land, och när politiken inte sätter tydliga gränser ger det tyvärr aktivister allt för stor möjlighet att påverka. Jag blir förtvivlad när människor som lever med varg på sina marker känner sig helt uppgivna. Jägareförbundet har en stor uppgift att hjälpa och göra medlemmarnas och folkets röst hörd.

 

Så, hur många vargar ska vi ha i Sverige?

– Det finns många åsikter, och jag är inte rätt person att ha en åsikt. Det är rätt tydligt beskrivet i riksdagsbeslutet från 2013, vi behöver reducera antalet vargar ganska ordentligt. Politiken måste sätta gränser, det är förskräckligt att antalet och koncentrationen till några län tillåtit den utveckling som lett till den situation vi har i dag.

 

Jag är uppfödd med bondjakten på älg på egen mark

 

Vi vet att du jagar på marker i Hälsingland, men vilken jakt finner du mest intressant?

– Jag har varit några gånger i fjällen, det är fantastiska upplevelser, när det inte regnar. Men det är inte den normala jakten för mig. Jag är uppfödd med bondjakten på älg på egen mark, och någon gång jakt på änder i skärgården. Men det är löshundsjakten på älg jag ägnar mest tid åt. Nu har vi sålt skogen, men får fortsatt jaga och där är jag ordförande i jaktlaget. Där har jag också jagat sedan jag var liten grabb.

 

Har du jakthund?

– Nej, tyvärr inte. Jag bor mitt i Stockholm och har haft två barn som varit allergiska så det har inte fungerat. Men jag skulle gärna ha en stående fågelhund.

 

En sista fråga, Hur kommer det att gå på stämman?

– Jag hoppas att jag blir vald. Jag är inte beroende av uppdraget som ordförande, men jag känner en stor glädje i att kunna bidra till att utveckla förbundet. För mig är medlemsnyttan central. Vi ska finnas för medlemmarna, varför ska man annars vara medlem i Jägareförbundet?

Skribent

Boo Westlund

boo.westlund@svenskjakt.se

Kommentera artikeln

Vad tycker du? Här kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver skapa ett konto och logga in först.
Tänk på att hålla god ton, inte byta ämne och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.
Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort.
Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Svenskjakt.se.

Visa kommentarer

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram