I Hökhöjdens älgförvaltningsområde beslutade jägarmandaten och Mellanskogs representant att älgstammen ska höjas. Med motiveringen att de ökande betesskadorna och den minskade älgstammen går åt motsatta håll beslutade länsstyrelsen i Örebro att fastslå planen. En plan som resulterade i att avskjutningen sänktes till 0,4 älgar per 1 000 hektar.

Stora Enso och Sveaskog har dock överklagat beslutet, som trots allt gäller fram till dess att Naturvårdsverket avgjort frågan.

För att samspela med de nya målen i förvaltningsområdet sänkte länsstyrelsen även avskjutningsmålet för det största skötselområdet. Ändå visar det sig nu, några dagar innan älgjaktens start, att Stora Ensos representant inte tänker följa länsstyrelsens beslut.

Och skillnaden är markant.

Enligt beslutet från Länsstyrelsen i Örebro län är avskjutningsmålet för älgskötselområdet Björnjägarn, som består av merparten mark inom Hökhöjdens älgförvaltningsområde, 0,6 älgar per 1000 hektar. Det avskjutningsmål som Stora Enso säger ska gälla är 1,6 älgar per 1 000 hektar.

Differensen mellan dessa avskjutningsmål – 52 respektive 152 djur – är alltså 100 älgar.

– Länsstyrelsen har fastställt en älgskötselplan för Björnjägarns älgskötselområde, och den skickades ut tidigare i veckan. När vi fastställde den har vi gjort en justering i planen i syfte att avskjutningen ska överensstämma med älgförvaltningsplanen i älgförvaltningsområdet. Det innebär en minskning av avskjutningen jämfört vad älgskötselområdet själva har föreslagit, berättar Johanna Månsson Wikland, vilthandläggare på Länsstyrelsen i Örebro.

Förvaltningsplanen beslutades den 1 september, och fyra dagar senare begärde länsstyrelsen en revidering av Björnjägarns älgskötselplan – där avskjutningsmålet var aktuellt att ändra, framhåller hon.

– Den 5 september skickade vi en begäran till Björnjägarns älskötselområde.

Som handlade om att revidera avskjutningsmål?

– Ja.

Har ni diskuterat avskjutningmålet innan beslutet av skötselplanen kom?

– Ja, vi har begärt en revidering av Björnjägarns älgskötselplan, och de har lämnat svar på begäran, svarar Johanna Månsson Wikland.

Besvärande

Hon har den senaste tiden haft kontakt med Stora Ensos företrädare, som förutom sitt ordförandeskap i älgförvaltningsgruppen också är del av styrgruppen för skötselområdet.

Att myndighetens beslut inte efterlevs, trots påtryckningar, är enligt Johanna Månsson Wikland besvärande.

– Det ger inte en bra signal till jägarna. Jag har fått många samtal och mejl, och jag vet att det snackas en del om vilken avskjutning som egentligen gäller. Vi har bett om att tydliggöra för jägarna vilken skötselplan och vilken avskjutning som länsstyrelsen fastställt – så att det blir tydligt för de jägare som ska ut på söndag vad det är man ska rikta in sig på för avskjutning. För som läget är nu finns det jättestora funderingar och tveksamheter kring vad som gäller. Det tycker inte vi är bra.

Men de andra siffrorna står kvar, trots att ni som länsstyrelse legat på om att det är felaktigt?

– Ja. Det kan man nog konstatera, ja, svarar Johanna Månsson Wikland.

– Jag har bett Björnjägarns älgskötselområde att justera avskjutningen, eller tilldelningen till jaktlagen, inom området så att de siffrorna ska överensstämma med älgskötselplanen. Vi får rapporter om att det är en annan tilldelning som flaggats ut.

Hur ser ni på att ni som beslutande myndighet tar ett beslut som inte följs?

– Det är inte bra. Vi förväntar ju oss att skötselområdet också följer det beslut som länsstyrelsen fattat. Det är inte bra, det är bara så jag kan säga.

Konsekvenser

Trots att det skulle ge en stor avvikelse gentemot planen har länsstyrelsen få verktyg för att kunna agera. Ett alternativ är att upplösa skötselområden, men då krävs flera avvikelser, enligt Johanna Månsson Wikland. Om det finns andra verktyg för länsstyrelsen att använda är något som just nu diskuteras.

Men tilltaget att ställa sig över ett myndighetsbeslut får andra konsekvenser, menar Johanna Månsson Wikland.

– Det skapar också ett missnöje inom skötselområdet, och det är inte så det är tänkt att fungera. Att länsstyrelsen, myndigheten, fastställer en skötselplan som sedan inte följs. Det känns inte alls bra och ger dåliga signaler till alla som är berörda inom älgförvaltningen.

Oroliga jägare

Precis som Johanna Wiklund har även Johan Stedt, som varit inblandad i ärendet genom sin roll som jaktvårdskonsultent på Svenska Jägareförbundet, mottagit många samtal från oroliga jaktlag.

Johan Stedt. Foto: Privat

– Jag kan säga att jag varit nerringd både i dag och i går. Det är samtal från jägare och jaktlag som undrar hur man ska hantera det här, eftersom man har ett länsstyrelsebeslut å ena sidan och Stora Enso på andra sidan som säger att man ska skjuta flera gånger så mycket, berättar han.

– Det jägarna säger är att man inte vill skjuta så här mycket, för då kommer man inte ha någon jakt nästa år.

Hård kritik

Johan Stedt skräder inte orden när han berättar om hur han ser på skogsbolagets agerande.

– Där har vi ett klart och tydligt myndighetsbeslut, men det skiter Stora Enso fullständigt i och säger att ’vi kör på den avskjutning som vi bestämt’. Man kan säga att de skiter i det demokratiska beslut som skett i förvaltningsgruppen och man skiter i myndighetens beslut och tycker att man står över dem båda.

– Det Stora Enso gör med det här är att rasera hela älgförvaltningssystemet. Om man inte behöver bry sig om beslut som tas i demokratisk anda i älgförvaltningsgrupperna, och om man inte behöver bry sig om myndighetens beslut – är det då bara att göra som man vill framöver? Det kan ju alla göra i så fall, om det här fortsätter.

Det hela handlar inte bara om ett missförstånd då?

– Det handlar absolut inte om ett missförstånd. Det har varit en tät dialog inom älgförvaltningsgruppen och med länsstyrelsen. Det här handlar bara om ovilja att rätta in sig i ledet, från skogsbolagets sida, skulle jag säga.

Uppmanas i mejl

I dagsläget beräknas älgstammen inom älgskötselområdet ligga på 6,5 älgar per 1 000 hektar. För att i enlighet med den nyligen fastslagna planen höja den siffran till 8,8 sänktes tilldelningen till 0,4 per 1000 hektar – eller 0,6 för Björnjägarns älgskötselområde.

Så sent som under torsdagen skickade Stora Ensos företrädare, via Jaktrapport, ett mejl till de berörda jaktlagen i Björnjägarns älgskötselområde och fastslog där att det fortsatt är den högre avskjutningen som gäller.

I samma mejl skriver företrädaren att avskjutningen på 1,6 älgar per 1 000 hektar leder till att det nya målet för den höjda älgstammen kommer att nås.

– Det finns inte en chans att man gör det. I älgförvaltningsplanen har man ett avskjutningsmål på 0,4 älgar för att nå målet. Här för man in en avskjutning som i stort sett är tre gånger så hög som det länsstyrelsen sagt att man ska skjuta i älgskötselområdet. Det är dessutom på den dominerande arealen i förvaltningsområdet, så hur man får ihop den matematiken går över mitt förstånd, säger Johan Stedt.

Vad är din rekommendation till jägarna i Björnjägarns älgskötselområde?

– Skulle man skjuta efter Stora Ensos plan anser jag att man skjuter sig rejält i foten för då har man nog inte någon jakt nästa år. Med tanke på faktaunderlaget man har från Lst-Moose går det inte ihop med avskjutningen.

– Det är myndigheterna som faktiskt är de som tar beslut om avskjutningen och där borde alla rätta in sig i ledet och följa avskjutningen, säger Johan Stedt, som samtidigt ger beröm åt länsstyrelsens agerande i ärendet.