Med på senareläggningen är även Berga-Ryssby älgskötselområde som också sträcker sig in i Kronoberg.
Vi träffas hemma i jaktstugan hos en annan entusiastisk älgförespråkare, Stellan Eriksson i Hok, som genom motioner och skrivelser under flera års tid har försökt förmå Jägareförbundet att driva på för att senarelägga jaktstarten.

Stellan Eriksson.

– Vi anade tidigt att vi började jaga innan brunsten var över. När älgforskarna Jonas Malmsten och Anne-Marie Dalin tillsammans med doktoranden Gustav Averhed i ett forskningsprojekt undersökte livmödrar på skjutna älgar i forskningsprojektet Höglandsälgen fick vi svart på vitt att så var fallet, säger Stellan Eriksson.

Total uppslutning

De två ordförandena har inte haft särskilt svårt att få med sig jägarna i skötselområdena på senareläggningen. För att lyckas med det, säger de, gäller det att vara ute i god tid, att lägga fram fakta och att låta jaktlagen diskutera saken i lugn och ro.
– Jag har inte haft några problem med det, säger Sören Svanström. Jaktlagen har tagit till sig forskningen och har inte protesterat mot senareläggningen.

Sören Svanström.

Dramatiken är inte heller särskilt stor. Det handlar om att skjuta på premiären med en vecka till tredje måndagen i oktober. Men genom den förhållandevis blygsamma åtgärden tror de tre älgförvaltarna att resultatet kommer att bli påtagligt. Och att man får se det snabbt.
– Brunsten är en känslig tid i älgarnas årscykel. Om en ko som är mottaglig i ett dygn störs av jägarna just då är risken stor att det tar tre veckor innan hon brunstar om, med små kalvar som resultat, säger Lars-Olof Öberg.
– Dessutom finns det all anledning att låta de stora tjurarna utföra sin uppgift innan de fälls. Det är ytterligare en kvalitetshöjande faktor, fortsätter han.

Fler kalvar

Sjunkande reproduktion är ett annat argument, som Lars-Olof Öberg lyfter fram. I hans skötselområden har man under flera år haft en negativ trend och var i höstas nere på 0.6 kalvar per vuxet hondjur.
– När målet är 0.9 är det en stor skillnad. På hundra hondjur handlar det om 30 kalvar, och det är naturligtvis negativt både för älgstammen och för jakten, säger han.
Vad har de då för belägg för att brunsten inte är över när ordinarie jakttid börjar. Ja, förutom egna erfarenheter visade forskningen att en stor del av hondjuren som undersöktes hade betäckts efter att jakten börjat.
– Ett flertal hade parat sig under samma dygn som de fälldes. Dessutom fann man även yngre hondjur som ännu inte brunstat, säger Sören Svanström.

Lugn och ro

Diskussionen i jaktstugan kommer också att beröra jakttiden på älg i ett vidare perspektiv. De tre är överens om att den tid som är nu, från oktober till och med februari, med möjlighet att jaktträna hund redan i augusti är för lång.
– En vuxen älg tappar 60 kilo i vikt under vintermånaderna. Självklart ska vi inte jaga dem då, säger Sören Svanström.

Lars-Olof Öberg.

Därför har kortare jakttid införts i de två skötselområdena på jägarnas eget initiativ. I Tofteryd-Svenarum är vuxna älgar tillåtna fram till 4 december. Kalvjakten avslutas 15 januari.
– I Ruskån uppmanar vi utöver att vi kortat jakttiden hundförarna att inte träna sina älghundar mellan 21 september och jaktstarten. Också det för att älgen ska få lugn och ro under brunsten, säger Lars-Olof Öberg.

En bra början

Som förslagsställare och pådrivare hade Stellan Eriksson gärna sett att senareläggningen av jaktstarten fått genomslag på nationell nivå. Men när så inte blivit fallet är han glad för att det finns de som går före.
– Det finns andra skötselområden, till exempel i Skåne, Halland och Blekinge som anammat de här tankarna. Nu har vi sådana områden också i Jönköpings län, och förhoppningen är att det ska ge goda resultat och att fler ska följa efter, säger han.
Att utvärdera resultatet redan till nästa år, tror de blir för tidigt. Men om tre år, menar de att det ska gå att visa en tydligt positiv trend med fler och större kalvar och en bättre kvalitet på älgstammen.
– Egentligen är det ganska enkelt. Vi ska jaga älgen på älgens villkor och inte på människans. Då gäller det att anpassa sig till de biologiska förutsättningarna, säger Lars-Olof Öberg och de andra två nickar instämmande.