Enligt Skogsstyrelsen har andelen ungtall som varje år skadas av vilt ökat från 15,5 till 16,2 procent, vilket är drygt tio procent mer än uppsatt mål. Endast i Västra Götaland är skadenivån oförändrad. I samtliga övriga sydsvenska län har skadorna ökat, enligt Äbin-inventeringen.

– Det dåliga resultatet förvånar oss och tyder på att de insatser som görs i dag inte räcker i Götaland. Inblandade myndigheter behöver ta i frågan med större allvar eftersom markägare och jägare uppenbarligen inte lyckas åstadkomma det som krävs för att minska miljardförlusterna för skogsbruket, säger Christer Kalén, viltspecialist på Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Göran Örlander. Foto: Henrik Björnsson

På Södra är skogsstrategen Göran Örlander besviken. Skogsägareföreningen har satsat på rådgivning för att få medlemmarna att plantera tall, och han befarar att skogsägarna kan tappa förtroendet.

– Om inte betestrycket minskar genom ökad avskjutning av klövviltstammarna redan under höstens jaktsäsong är risken att åtgärderna för att få mer tall blir verkningslösa. Det finns just nu helt enkelt för mycket älg och annat klövvilt i Götaland i förhållande till fodertillgången, säger Göran Örlander till SVT Öst.

Halverad älgstam

Jaktvårdskonsulent Elias Turesson i Kronoberg anser att sambandet inte är så enkelt som de skogliga företrädarna gör gällande.

Elias Turesson. Foto: Jan Henricson

– Sedan 2010 har älgstammen minskat med 40–50 procent i de län där man säger att skadorna nu ökar. Alltså en halvering. Jägarna har tagit sitt ansvar, men har skogsbruket tagit sitt?

Sambandet mellan felaktig ståndortsanpassning och skadorna på ungtall behöver lyftas fram tydligare. På många håll är tallandelen så liten och foderutbudet så ansträngt att en ytterligare minskning av älgstammen inte har någon betydelse, hävdar Elias Turesson.

– Jag tittade på ett förvaltningsområde i mitt eget län där endast 2,8 procent av marken där det borde växa tall är föryngrad med tall. Då spelar det ingen roll om älgstammen skjuts ner till ett minimum, till en nivå där den inte längre är jaktbar. Den älg som kanske finns kvar kommer att hitta de där tallarna ändå.

Enbart kalv

Inom vissa lokala områden kan älgstammen fortfarande vara för stor. Att rådjursstammen ökar och dess påverkan på unga tallplantor får inte underskattas.

– Vad gäller älgen är stammen på många håll så liten att man passerat gränsen för vad som är en rimlig nivå. Det finns till och med områden där man beslutat att enbart jaga kalv.

– Man måste från skogsbrukets sida förstå att andelen tall har större påverkan på skadorna än viltstammarnas storlek. Tyvärr är det inget man tar till sig. För fem-sex år sedan argumenterade skogsbruket för att älgstammen måste halveras. Nu när vi har gjort det fortsätter de att mässa samma budskap. Kanske borde de fundera på om skadorna beror på något annat när det nu visar sig att detta inte fungerar, säger Elias Turesson.