Publicerad 1 december 2017 - 08:44

Att skyddsjakten på hjortkalvarna får bedrivas ”på skogsplantering” gör dem i det närmaste fredlösa. Kalvarna kan jagas nästan överallt, såvida de inte befinner sig i vatten eller på kalfjället. Foto: Anders Jarnemo (kronkalv) och Kjell-Erik Moseid (studsare).

Regeringen: ”Den enskilde bestämmer när hjortkalven kan fällas”

Reglerna för hur skyddsjakten på dovkalv och kronkalv är diffusa, och ger den enskilde stora möjligheter att avgöra när det är tillåtet att fälla en kalv. Samtidigt står det klart att skyddsjakt på dov inte får bedrivas i Skåne.

Efter frågor från Svensk Jakt till regeringen om vad som avses i det otydligt skrivna pressmeddelanden om skyddsjakt på dovkalv och kronkalv har landsbygdsministerns pressekreterare nu svarat.

Att skyddsjakten får bedrivas ”på skogsplantering” gör hjortkalvarna i stort sett fredlösa. Man kan säga att de kan jagas praktiskt taget överallt, såvida de inte befinner sig i vatten eller på kalfjället.

 

”Skyddsjakt får bedrivas där till exempel årskalvar av kronhjort orsakar stamskada på barrträd.”

 

Regeringen meddelar att den enskilde gör bedömningen om kalven är tillåten att fälla:

”Syftet är att förebygga skada från dov- och kronhjort och skyddsjakt får därför bedrivas där till exempel årskalvar av kronhjort orsakar stamskada på barrträd.”

 

Fredade i Skåne

Regeringens beslut innebär också att inte bara kronkalv utan också dovkalv i Skåne är undantagna från skyddsjaktbeslutet. Något som viltforskaren och kronhjortexperten Anders Jarnemo tycker är märkligt:

Anders Jarnemo. Foto: Jan Henricson

– Att man undantar kronkalv är logiskt med tanke på att vi har ett eget förvaltningssystem med licenstilldelning i Skåne, men varför det är en specialregel också för dovkalvar är svårt att förstå. Om dovkalvar orsakar skador så gör de ju det lika mycket i Skåne som på andra håll i landet, säger Anders Jarnemo.

Jarnemo har tillsammans med andra viltforskare tidigare varit mycket kritisk till att införa den här sortens skyddsjakt, och han tror inte att den kommer att ha någon effekt.

– Jag är dessutom frågande till hur det här beslutet har kommit till. Ingen som arbetar med viltförvaltning verkar ha vetat att det var på gång. Det tycks som att det har smugits igenom, säger Anders Jarnemo.

 

Befarar sämre förvaltning

Anders Jarnemo har också flera frågor med anledning av beslutet. Till exempel om kronkalvar som skjuts under skyddsjakt faller under rapporteringsplikten.

– Kron som skjuts, oavsett om det är inom kronhjortsskötselområden eller utanför, ska rapporteras till länsstyrelsen. Jag förutsätter att det också gäller de kalvar som kan komma att fällas under skyddsjakt.

 

”Risken är stor att den här sortens skyddsjakt leder till att intresset för att bilda skötselområden och bedriva en bra viltförvaltning minskar.”

 

Anders Jarnemo befarar att regeringens beslut leder till en sämre kronförvaltning.

– Ska skyddsjaktkalvarna räknas in i skötselområdenas avskjutning? Risken är stor att den här sortens skyddsjakt leder till att intresset för att bilda skötselområden och bedriva en bra viltförvaltning minskar.

 

Lokala skador

Jesper Einarsson som är jaktvårdskonsulent och ansvarig för jakt och viltförvaltning i Jägareförbundets region Syd anser att regeringen tagit ett dåligt beslut.

Jesper Einarsson. Foto: Jan Henricson

– Jag tycker inte att ett sådant här upplägg av skyddsjakt på våra värdefulla klövvilt är förenligt med god viltförvaltning, säger han.

Mot bakgrund av att både dov och kron förekommer i lokala stammar kan en skyddsjakt som regeringen vill ha försvåra nyetableringar.

– Bland annat därför är det märkligt att regeringen utfärdar ett sådant här allmänt hållet skyddsjaktbeslut. Det finns inga generella skadeproblem, tvärt om är de mycket lokala.

 

”Jag tycker inte att ett sådant här upplägg av skyddsjakt på våra värdefulla klövvilt är förenligt med god viltförvaltning”

 

Jesper Einarsson är också tveksam till effekterna av skyddsjakten.

– I juli är dovkalvarna i princip nyfödda och de äter definitivt inga grödor. Jag tror knappast att en dovflock där det skjuts en kalv reagerar på samma sätt som när en vildsvinsflock utsätts för samma störning, det vill säga att hjortarna lämnar området för en längre eller kortare tid, funderar Jesper Einarsson.

Fakta

Regeringen har beslutat om en ändring i jaktförordningen som innebär att kronkalv och dovkalv blir tillåten för skyddsjakt från 1 juli till 15 april. Ändringen träder i kraft 1 januari 2018.

Skribent

Jan Henricson

jan.henricson@svenskjakt.se

Kommentera artikeln

Vad tycker du? Här kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver skapa ett konto och logga in först.
Tänk på att hålla god ton, inte byta ämne och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.
Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort.
Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Svenskjakt.se.

Visa kommentarer

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Redskapsboden!

Mest läst

Mina artiklar
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram