Publicerad 14 april 2022 - 05:55

Björnhona med årsunge har plundrat soptunnor i byn Hemsjö utanför Bräcke. Foto: Per Andersson & Ingemar Pettersson

Problem med nära björnar: ”En väldig ökning av samtal till polisen”

Polisen i bland annat Jämtland får göra fler utryckningar för att skrämma eller avliva björnar i närheten av människor. Här ger polis och länsstyrelse tips på hur man ska göra för att minska risken med björnar i bebyggelsen.

På Tiburtiusdagen den 14 april kliver björnarna ur sina vinteriden och därmed är det dags för björnen att vakna ur sitt ide och stiga upp. Så säger i alla fall bondepraktikan.

I takt med att björnstammarna har vuxit har reviren blivit mindre och björnarna har dessutom etablerat sina hemområden närmare bebyggelse. I människans närhet finns mat för en hungrig björn, som sopor och tamdjur. En björn som lärt sig att det finns mat i soptunnor går inte ifrån det området innan maten tar slut, och sopor blir det alltid.

 

Martin Trostemo, viltsamordnare hos polisen i Jämtland/Härjedalen.

Polisen i bland annat Jämtland har märkt en ökning med utryckningar för att skrämma eller avliva björnar i närheten av bebyggelsen.

 

Tips från myndigheter

Martin Trostemo, viltsamordnare hos polisen i Jämtland/Härjedalen, ger tips på hur man ska göra för att minska risken för björnar i bebyggelsen.

Även länsstyrelsen i Jämtland har genom vilthandläggare Emma Andersson gett sina kommentarer i frågan.

 

• Hur ska folket ute i byarna göra för att inte få in björnar i byarna?

– Ta undan allt som kan locka björn till bebyggelse. Städa undan fågelbord, ställ in kompost och soptunna i förråd och bodar, tvätta ur soptunnor så att de inte osar gott i björnnosen, och kör endast fram tunnan när den ska tömmas, säger Martin Trostemo.

Snart vaknar björnen – tydliga tecken i naturen kan rädda liv

– Släng inga slaktrester i närheten av stigar, vägar eller byar, ta bort fallfrukt och spannmål som kan finnas kvar i närheten av hus och bebyggelse, hund eller djurfoder bör också förvaras inomhus så det inte står ute och doftar. Töm inte matavfall nära huset. Ta undan rävåtlar nära bebyggelse, fortsätter han.

 

Soptunna med klösmärken efter björn vid rastplatsen Gimårasten utanför Bräcke vid E14. Foto: Per Andersson

Glesbygdskommuner bör också se över sina rutiner kring matavfalls- och sophantering så att man inte ökar risken att björnar dras till bebyggelsen.

– Hittar björnen belöning i form av mat nära byar kan den tappa sin naturliga skygghet för människan. Då kan farliga situationer uppstå, menar Martin Trostemo.

– Länsstyrelsen vill också trycka på vikten av att allmänheten i möjligaste mån lämnar björnar i fred när de visar sig i närheten av bebyggelse, fortsätter Emma Andersson.

 

Äta gräs

Det är vanligt att björnarna söker sig till byar för att äta gräs på våren innan det grönskat i skogen.

– Genom att känna till björnens beteende kan man förebygga mycket av problemet att björnar lockas in bland bebyggelsen. Det är mycket enklare att förebygga än att ta itu med det efter att björnen blivit van vid att hitta mat i närheten av människan. Då kan det vara hart när omöjligt att skrämma den därifrån, inte sällan slutar det med att avlivningsbeslut måste fattas, säger Martin Trostemo.

 

”Jag har märkt en väldig ökning av samtal till polisen om björnproblem här i Jämtland de senaste tio åren. ”
– Martin Trostemo

 

På senare år har polisen märkt en kraftig ökning av björnar som kommer in i bebyggelsen.

– Jag har märkt en väldig ökning av samtal till polisen om björnproblem här i Jämtland de senaste tio åren. Ofta får vi hantera flera björnar samtidigt på våren, där våra anlitade rovdjursjägare får jobba intensivt med skrämselåtgärder. Det är viktigt att bemöta dem som drabbas på ett hyggligt och förtroendeingivande sätt och att det hela inte bollas mellan myndigheterna, berättar Martin Trostemo.

 

Fall för polisen

Är det fara för människors säkerhet landar björnproblemen ofta hos oss på polisen. Handlar det om att björnen ställer till det kring bikupor och dylikt eller problem för tamdjur så ska i stället länsstyrelsen kontaktas.

– Det förekommer samtal om närgångna björnar, särskilt om våren och försommaren. Det är viktigt att dessa tas på allvar och hanteras på ett förtroendeingivande sätt, konstaterar Emma Andersson.

 

• Behövs det skjutas björnhonor med ungar för att få ner björnstammen?

– Det är ofta ungbjörnar som dras till bebyggelse. Även om det inte är helt jämförbart så kan man dra paralleller till älgavskjutningen där det ofta förordas att man ska låta kalvaskjutningen styra, för att få en bra och kvalitativ sammansättning av stammen, säger Martin Trostemo.

Frågorna hopar sig inför årets björnjakt

– Min åsikt är att en viss del av avskjutningen bör utgöras av honor med ungar för att dels få en god könsfördelning i stammen, dels för att få ner stammen och därmed också begränsa antalet problembjörnar fortsätter han.

 

Styra björnstammen

Martin Trostemo anser att det är licensjakten som ska styra stammens storlek och sammansättning för att nå beslutade förvaltningsmål i länet.

Domstol: Rätt att besluta om jakt på 200 björnar

– Myndigheters undantagslagstiftning så som skyddsjakt enligt jaktförordningen eller avlivning enligt jaktlagen ska vara just undantag, inte en regel. Vid bedömning av förvaltningsmål är det oerhört viktigt att man tar hänsyn till acceptansen kring björn hos människorna som bor och verkar på landsbygden, säger han.

 

”I dag finns endast ett begränsat utrymme för sådan förvaltning av björnstammen.”
– Emma Andersson

 

Emma Andersson:

– Länsstyrelsen har två verktyg för decimerande åtgärder av björnstammen. Vid licensjakt tillåter inte nu gällande lagstiftning att jakten riktas mot honor som har ungar eller de medföljande ungarna. Vid skyddsjakt har länsstyrelsen möjlighet att besluta om skyddsjakt efter honor med tillhörande ungar, om situationen kräver ett sådant beslut. Generellt sett är avskjutning av avkommor samt reproduktiva hondjur ett effektivt sätt att sänka en viltpopulation men i dag finns endast ett begränsat utrymme för sådan förvaltning av björnstammen, säger hon.

 

Ungbjörnar går och betar gräs. Foto: Olle Olsson

Någon löpande kommunikation om björnproblemen mellan polisen och länsstyrelsen finns inte i dagsläget.

– Vi har ingen löpande kommunikation. Bara vid vissa ärenden där gränsdragningen mellan myndighetsansvaret kan behöva redas ut, säger Martin Trostemo.

– När situationen kräver det har vi dialog i aktuella fall, fortsätter Emma Andersson.

 

Per Andersson

Skribent

Svensk Jakt

webbredaktionen@svenskjakt.se

Kommentera artikeln

Vad tycker du? Här kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Du behöver skapa ett konto och logga in först.
Tänk på att hålla god ton, inte byta ämne och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.
Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort.
Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen Svenskjakt.se.

Visa kommentarer

Andra läser också

Kul att du vill följa !

För att följa artiklar måste du vara medlem och inloggad på svenskjakt.se.

Om du är medlem, logga in och följ de ämnen du tycker är intressanta.

Är du inte medlem är du välkommen att teckna ett medlemskap här.

Senaste nytt

Mest läst

Mina artiklar
Provläs Svensk Jakt digitalt
Bläddra i senaste numret
Vi testar – på riktigt!
Svensk Jakts tester kan du lita på
Här kan du annonsera vapen
Annonstorget med allt från hundar till jaktvapen
Skriv en debattartikel
Här förs debatten i Jägarsverige
Drömjakt
Här finns någonstans att jaga
Gott från vilt
Tips på hur du lagar vilt på bästa sätt

Senaste från Annonstorget

Läs Svensk Jakts dagliga nyhetsbrev

Samtidigt på JaktPlay

Svensk Jakt på Instagram