I dag, torsdag, justerades justitieutskottets betänkande om vapenfrågor. Utskottet lägger elva så kallade tillkännagivanden till regeringen, med vilka man vill se förändringar i lagar och förordningar som reglerar vapen och vapeninnehav.

Sammanfattningsvis kan man säga att det är den tidigare borgerliga alliansen som tillsammans med Sverigedemokraterna som står bakom betänkandet i utskottet, medan regeringspartierna plus Vänsterpartiet reserverar sig. I något fall ansluter sig V till majoriteten, i något hör Liberalerna till reservanterna.

Justitieutskottets betänkande, som har sitt ursprung i de cirka 60 förslag som lämnades av riksdagsledamöter under den allmänna motionstiden, ska debatteras och beslutas i kammaren den 17 juni.

Fortsatt press på regeringen i vapenfrågor

Tydligare regler

Flera tillkännagivanden, som är en uppmaning till regeringen att göra en utredning eller komma med ett lagförslag, känns igen sedan tidigare. Men där finns också några nyheter.

En sådan är att riksdagsmajoriteten vill ha ett förtydligande av regelverket som polisen följer när licenser beviljas eller avslås. Man vill minska polisens tolkningsutrymme genom att specificera att det är de vitala delarna – låda, pipa, slutstycke och avfyrningsmekanism – som ska bedömas och inte vapnets utseende.

I förslaget som riksdagen ska rösta om skriver utskottet:

”Utskottet finner att reglerna för tillstånd till vapeninnehav behöver förtydligas för att minska tolkningsutrymmet för om ett vapen är lämpat för det ändamål som tillståndet ska avse. Med ett otydligt regelverk finns det enligt utskottet risk för att lika fall behandlas olika och att jägare felaktigt nekas tillstånd att inneha vapen.”

Färre transaktioner

Sten Bergheden (M).

Ytterligare en nyhet är att riksdagen vill ha en översyn av vilka krav som ska ställas på en vapenhandlare för att denne ska få fortsätta att bedriva sin verksamhet. Sten Bergheden, som är Moderaternas talesperson i vapenfrågor, förklarar hur justitieutskottet resonerar.

– Som det nu är krävs att en vapenhandlare genomför ett visst antal transaktioner om året för att få behålla sitt tillstånd. På grund av pandemin riskerar små handlare att inte nå upp till godkänt antal, och seriösa vapenhandlare riskerar därför att tvingas stänga sin verksamhet. Vi har också handlare som inte genomför särskilt många transaktioner, beroende på att de handlar med sällsynta eller exklusiva vapen.

Därför, skriver utskottet i tillkännagivandet, att man i en översyn särskilt bör utreda om kravet på ett visst antal transaktioner kan tas bort, för att även mindre aktörer ska kunna fortsätta att handla med vapen.

Riksdagsbeslut om flera vapenfrågor

Annan än Polisen

En tredje nyhet är att riksdagen vill att tillsynsansvaret för skjutbanor flyttas från Polisen till annan myndighet. I första hand till den jakt- och viltmyndighet som regeringen sedan 2015 haft riksdagens uppdrag att inrätta, utan att något hänt.

Justitieutskottet motiverar sitt förslag genom att ifrågasätta om Polisens bristande resurser verkligen ska användas till tillsyn och tillståndsprövning av skjutbanor, när andra kan sköta det lika bra.

– Och i det fall det inte finns någon jakt- och viltmyndighet att lägga detta ansvar på, kan man tänka sig att någon skytteorganisation tillsammans med annan lämplig myndighet får i uppdrag att syna skjutbanor och utfärda tillstånd, kommenterar Sten Bergheden.

Tillsynsansvaret för skjutbanor kan flyttas från Polisen. Foto: Lars-Henrik Andersson

Vapenlag i delar

Utöver dessa återupprepar majoriteten i riksdagen ett antal tillkännagivanden som man tidigare lagt, och som regeringen inte åtgärdat, trots att man i vissa fall haft flera år på sig.

Bland dessa återfinns att en ny tillståndsmyndighet som hanterar vapenärenden (jakt- och viltmyndighet) ska inrättas, att licenskrav på ljuddämpare ska avskaffas, att vapengarderoben ska utökas och att Sverige ska ta till sig regelverket för det europeiska skjutvapenpasset för att underlätta för jägare och skyttar att åka över gränserna.

Riksdagen påtalar också en extra gång att man vill ha en översyn av vapenlagstiftningen. Konkret föreslås att den delas upp i två delar, en som reglerar illegala vapen och en för legalt vapenägande.

– Vi vill med detta kunna skärpa vapenlagen, bland annat med strängare straff, för de grova brottslingarna, för terrorister, utan att det riskerar att spilla över på legala vapenägare som hamnar i trångmål för att de begått ett misstag, till exempel, säger Sten Bergheden.

Direkta lagar

När vapenfrågor debatterades och beslutades i riksdagen förra året vid den här tiden, sa Sten Bergheden till Svensk Jakt att han inte uteslöt att vapenlagarna kunde stiftas direkt i riksdagen, utan föregående proposition från regeringen, vilket är den gängse gången.

Men nu, med ett drygt år kvar till valet, är han lite försiktigare.

– Jag utesluter inte det, när regeringen så tydligt nonchalerar vad riksdagen beslutar. Samtidigt har vi en tydlig majoritet i riksdagen och med en moderatledd borgerlig regering kan vi komma snabbt fram i de här frågorna, som i grunden handlar om att förenkla för landets laglydiga jägare och sportskyttar och försvåra för de kriminella med illegala vapen, säger Sten Bergheden.