Jägareförbundet Blekinge ville i en motion ha en revidering av Jägareförbundets projekt Jakten på framtiden. Under tiden som en utvärdering genomförs bör arbetet pausas, heter det i motionen. Stämman avslog motionen, att göra en paus är inte möjligt, framhöll flera talare. Däremot ska framtidsprojektet utvärderas, bland annat vid en ordförandekonferens.

Genom en tävling bland jaktvårdskretsar kan Jägareförbundet få fler medlemmar att anmäla sina mejladresser föreslogs i en motion från Willy Nilsson, Jägareförbundet Västerbotten. Förbundsstämman ansåg att det nu, då Jägareförbundet arbetar med att få igång ett nytt medlemsregister, inte är lämpligt att lägga till nya tekniska krav, men att man i ett senare skede är öppen för nya metoder att samla in kontaktuppgifter från medlemmarna.

Motioner med medlemmar i fokus

Jägareförbundet Blekinge ville också se en tävling. Genom sina länsföreningar ska medlemmarna få möjlighet att vinna en weekend på Öster Malma, Jägareförbundets högborg, föreslogs i en motion. Enligt förbundsstyrelsens förslag och årsstämmans beslut sätter lotterilagen hinder i vägen för en sådan tävling. Man vill inte att varken förbundet eller vinnande medlemmar ska hamna i någon slags skattetvist. Däremot ska styrelsen ”i motionärens anda utreda och överväga möjligheterna för fler medlemmar att kunna besöka Öster Malma.”

Val på två år

I tre motioner föreslogs att ledamöterna i Jägareförbundets valberedning ska väljas på två år i taget, istället för ett som nu är fallet. Genom att växelvis välja tre ledamöter får valberedningen kontinuitet, heter det i motionerna. Stämman gick på motionärernas förslag. Förändringen kräver emellertid en ändring av stadgarna. Årsstämman beslutade att dessa ska ändras snarast.

Efter en motion från Jägareförbundet Blekinge ska Jägareförbundet bli bättre på att följa upp tidigare fattade stämmobeslut. Årsstämman beslutade att förbundsstyrelsen ska ta fram en förteckning över årsstämmobeslut från de senaste 15 åren som ännu inte till någon del har genomförts eller lett till resultat.

Särskild tjänst

Jägareförbundet Skåne föreslog att Jägareförbundet ska se över hur länsföreningar med omfattande aktivitet kan få ett bättre stöd från förbundets tjänstemän när aktiviteter genomförs. Enligt motionärerna går förtroendevalda och tjänstemän inte alltid i takt. I för många fall arbetar man med olika saker, heter det. Styrelsen ville avslå motionen, men efter en debatt med flera inlägg biföll årsstämman motionen.

Att förtroendevalda ska få tillgång till domänen jagareforbundet.se i sina mejladresser är en återkommande fråga på Jägareförbundets årsstämmor. Så också i år efter en motion från Hedemora-Säters jaktvårdskrets. Efter en lång debatt där fördelarna liksom nackdelarna med en sådan ordning ventilerades, beslutade stämman att avslå motionen. Flera talare påpekade att det bästa för att visa var innehavaren av mejladressen hör hemma är att skapa en egen domän. Såsom man exempelvis har gjort i Skåne där förtroendevalda kan skicka mejl under adressen fornamn.efternamn@jagareforbundetskane.se.

Hantera uppgifter

Förtroendevalda bör enklare få tillgång till Jägareförbundets medlemsregister. Till exempel för att kunna hantera uppgifterna för medlemmar i sin krets. Förslaget ställdes av Fredrik Remes, Jägareförbundet Dalarna. Stämman besvarade motionen genom att konstatera att i det nya medlemssystemet ges både kretsar och länsföreningar bättre tillgång till registret, vilket bedöms bidra till att förtroendevalda ska komma medlemmar närmare.

Motioner till årsstämman i korthet

Per-Arne Olsson i Jägareförbundet Mittnorrland föreslog i två motioner att Jägareförbundets handlingsplaner för stora rovdjur ska revideras. Det har gått för lång tid sedan de setts över, och mycket har hänt sedan de antogs, menar han. Årsstämman beslutade att Jägareförbundets handlingsplaner ska ersättas med begreppet Ståndpunkter för stora rovdjur, och att en total översyn av förbundets policydokument ska göras under de kommande två åren.

Med en tredje motion föreslog Per-Arne Olsson, Mittnorrland, att Svenska Jägareförbundets etiska riktlinjer ska revideras. Han saknar bland annat en skrivning om publicering i sociala medier. Årsstämman beslutade enligt första attsatsen i motionen: ”Dokumentet Svenska Jägareförbundets Etiska riktlinjer å det snaraste revideras så att dess innehåll är aktuellt. Detta och liknande dokument bör revideras minst vartannat år.”

Foto: Dennis Jacobsen / Mostphotos

Karl-Evert Hellsén från Gävleborg föreslog i en motion att Jägareförbundet ska arbeta för att skyddsjakt på varg ska tillåtas efter att varg attackerat hund vid ett tillfälle. I dag krävs tre eller fyra angrepp. Förbundsstyrelsen konstaterar i sitt svar att man tillsammans med Kennelklubben redan har begärt att Naturvårdsverket ser över reglerna för skyddsjakt. Stämman sa ja till motionen och styrelsen fick i uppdrag att fortsätta driva frågan om skyddsjakt på varg vid första angrepp på jakthund.

Flera förslag om utökad skyddsjakt

I en motion från Jägareförbundet Rättviks jaktvårdskrets föreslogs att begreppet skyddsjakt på eget initiativ ska utökas till att omfatta även stora rovdjur om dessa till exempel befinner sig inom bebyggelse. I sitt yttrande över motionen såg förbundsstyrelsen stora faror med en sådan ordning. Risken för att en enskild jägare ska hamna i komplicerade rättsliga utredningar är stor. Likaså gör man bedömningen att ett sådant system öppnar för skyddsjakt på eget initiativ på annat vilt, och nämnde skogsbolagen och älgen som exempel. Däremot ska man arbeta för förändringar i EU:s direktiv så att vargen flyttas i bilagorna och därmed anses förvaltningsbar. Något som också blev årsstämmans beslut.

Foto: Lars-Henrik Andersson

Kerstin Winges, Jägareförbundet Örebro län, omfattande motion om vilka faktorer som påverkar betesskadorna av vilt mottogs positivt av Jägareförbundets årsstämma. Motionären vill på djupet ha utrett vilka orsaker det finns till betesskadorna. Älgen får ofta oförtjänt skulden för dessa, skriver hon. Trots att det finns andra orsaker, som kan vara annat vilt liksom ett felaktigt skogsbruk, blir svaret att skjuta nere älgstammen, framhåller motionären. Årsstämman beslutade att bifalla motionen och förbundet ska nu arbeta för att faktabaserade underlag tas fram så att alla parter ska kunna agera på ett hållbart och ansvarsfullt sätt.

I samma anda var Stellan Erikssons, Jägareförbundet Jönköpings län, motion att förbundet ska tillsätta en referensgrupp som granskar, utvecklar och kvalitetssäkrar de underlag som ingår i älgförvaltningen. Enligt förbundsstyrelsen är det ett arbete som pågått länge, och årsstämman biföll motionen med skrivningen att förbundet ska fortsätta driva på för en granskning av samtliga sedan tidigare kvalitetssäkrade basmetoder och framtida inom ramen för älgförvaltningen.

Närmare band

Att skapa ett närmare band mellan jägarna i älgskötselområdenas styrelser och Jägareförbundet är en god sak, men hur det ska göras utan att ta ifrån jaktlagen möjlighet att på egen hand utse sina företrädare är inte enkelt. Det blev årsstämmans svar på Torbjörn Lövboms, Västerbotten, förslag att förbundet ska arbeta för att representanterna i skötselområdena utses på förordnande av jaktvårdskretsarna. På det sättet skulle jägarnas ställning stärkas, enligt motionären. Förbundsstämman biföll motionen i så motto att förbundsstyrelsen får i uppdrag att se över förvaltningssystemet med målsättningen att ta fram förslag till och driva frågan om hur delaktighet bland jägarna kan stärkas i den regionala och lokala förvaltningen.

Viltskinnens status i motionsfloden

Jägareförbundet ska arbeta för att ta fram ett certifieringssystem för svenska viltskinn. Det blev resultatet av en motion från Mikael Blomqvist, Jägareförbundet Kronoberg, som vill höja statusen för viltskinn. I Tyskland finns sedan några år en sådan certifiering, och förbundet ska nu vända sig till kollegorna där för att undersöka om deras modell, eller delar av den, kan överföras till svenska förhållanden. Det är onödigt att uppfinna hjulet på nytt, om vi kan dra nytta av tyskarnas erfarenheter, konstaterade riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné när han besvarade frågor om svaret på motionen.

I en motion från Rolf Hedquist, Jägareförbundet Västerbotten, påpekas att inte bara köttet utan också viltskinnen som jakten avkastar är viktiga att ta omhand. Ur etisk synpunkt, och för att behålla en fortsatt stor acceptans för jakt. Jägareförbundets årsstämma delade motionärens synpunkter och förbundet ska arbeta för och uppmärksamma att även skinnen ska tas om hand på bästa sätt.

Kommunjägarnas arbetsvillkor

Inom projektet Urban viltförvaltning, som ser över kommunjägarnas arbetsvillkor, ska Jägareförbundet undersöka hur landets viltundersökare ersätts när de inspekterar fälld älg som kan vara otjänlig, och se vad man kan göra för att förbättra deras villkor. Det blev resultatet av en motion från Jägareförbundet Uppvidinge jaktvårdskrets i Kronoberg. Enligt förbundsstyrelsens yttrande bestäms möjliga ersättningar på länsnivå, och att få till ett gemensamt riksomfattande system är mycket svårt. Att finansiera ett sådant ersättningssystem genom Viltvårdsfonden eller Jakt- och viltvårdsuppdraget bedömdes heller inte lämpligt.

Foto: Lars-Henrik Andersson

Årsstämman beslutade att Jägareförbundet ska undersöka om man genom sitt samarbete med ett försäkringsbolag kan ta fram en lösning som ersätter förlusterna när en frys går sönder och viltköttet blir förstört. Andreas Nordlund, Jägareförbundet Norrbotten, ansåg i sin motion att beloppet som betalas ut via hemförsäkringen, 5.000 kronor inklusive ny utrustning, är alldeles för lågt.

Eftersöksjägare

I två motioner från jaktvårdskretsar i Jägareförbundet Södra Älvsborg och Jägareförbundet Kalmar län behandlades villkoren som eftersöksjägarna i NVR arbetar under. Bland annat konstaterades att milersättningen är alldeles för låg, och att ersättning inte betalas ut om det inte är minst fem mil enkel resa till olycksplatsen är orimligt, resonerar motionärerna. Årsstämman beslutade att förbundet ska arbeta för att reseersättning höjs, att ersättningar till eftersöksjägare och kontaktpersoner indexuppräknas, att arbetsmiljöansvaret utreds, samordnare och hundansvariga får ett årligt engångsbelopp för arbetet de utför samt att jägarna får personlig utrustning som är mer anpassad till deras behov än vad som är fallet idag.

Idag gäller att en jaktgranne ska underrättas om skadad älg, hjort eller rådjur går in på dennes område. Efter en motion från Jägareförbundet Uppsala län beslutade årsstämman att Jägareförbundet ska arbeta för att även de stora rovdjuren samt ytterligare några jaktbara arter ska omfattas av denna rapportskyldighet.

Digitalt prov

Torbjörn Lövbom, Jägareförbundet Västerbotten, pekar i en motion på vikten av att det nya digitala provet för Jägarexamen granskas så att det inte blir för svårt och att alla kategorier blivande jägare ges en rimlig möjlighet att klara provet. Något som Jägareförbundets årsstämma höll med om, och gav styrelsen i uppdrag att uppmärksamma Naturvårdsverket på behovet av att särskilda hänsyn tas till provtagare med särskilda behov, till exempel dyslektiker. Lövboms förslag om att höjningen av provavgiften ska genomföras först när systemet är i bruk, kunde dock inte behandlas av årsstämman eftersom Naturvårdsverket redan har genomfört en sådan höjning.

Foto: Jan Henricson

Jägareförbundet ska arbeta för att polisens allmänna råd ska ändras så att kravet på att vapen förvaras i bostaden ska ändras. Det blev resultatet av en motion från Torbjörn Lövbom, Jägareförbundet Västerbotten, i vilken han efterlyser förenklade, men fortfarande säkra, regler för vapenförvaring. I sitt yttrande konstaterar förbundsstyrelsen att vapenlagen reglerar att vapen när det inte används ska förvaras i säkerhetsskåp.

Att det ska vara i innehavarens bostad är emellertid något som polisen har infört i sina allmänna råd, vilket är en rekommendation och ingen bindande föreskrift. Ändå har dessa råd även i domstol kommit att uppfattas som bindande. Årsstämman gav därför förbundsstyrelsen i uppdrag att verka för att Polismyndigheten uppmanas att ändra i sina allmänna råd, i motionens anda.

Permanent sommartid

Förslaget från Jägareförbundet Västerbotten om att Jägareförbundet ska arbeta för att permanent sommartid införs för att därmed ge jägarna mer dagsljus för att under eftermiddagar och kvällar bedriva jakt, är inte alldeles enkelt att uppfylla, konstaterade årsstämman.

Förbundet har varken tid eller resurser att driva frågan med uttrycklig kraft, heter det i förbundsstyrelsens yttrande. Dessutom har frågan om permanent sommar- eller vintertid stor betydelse för andra verksamheter, som jordbruk, handel och turism, till exempel. Årsstämman beslutade emellertid att styrelsen när tillfälle ges och möjlighet bjuds påpeka fördelarna för jägarna med permanent sommartid.