Historien upprepar sig. Flera av de regleringar utöver vad EU-direktivet kräver diskuterades och kritiserades hårt i jägar- och sportskyttekretsar för fyra år sedan, då Sverige på eget initiativ skärpte sin vapenlagstiftning.

Förslag som var med ända tills de ratades i slutbehandlingen har kommit igen nu, i det förslag som regeringens utredare lagt för hur EU:s direktiv ska implementeras i svensk vapenlagstiftning.

Det handlade om reglering av magasin och femårslicenser för sportskyttegevär med stora magasin. Ytterligare ett förslag var att licens över huvud taget inte skulle medges för sportskyttegevär med stora magasin, alltså liknande den effekt som blir genom att dessa vapen överförs till kategori A i EU:s säkerhetsklassning. En annan fråga var om sportskyttegrenen k-pist skulle förbjudas.

S i opposition

Justitieminister Morgan Johansson (S).

2014 var Socialdemokraterna i opposition och nuvarande justitieminister Morgan Johansson ordförande i justitieutskottet.  I Svensk Jakts enkät som ställdes till och besvarades av samtliga riksdagspartier var Morgan Johansson den som (tillsammans med C, KD och SD) tog klarast ställning mot ytterligare regleringar och inskränkningar för vapenägare.

Morgan Johansson såg inga behov av att reglera vapenmagasin eller införa femårslicenser för halvautomatiska gevär med stora magasin, eller behov av ytterligare regleringar av dessa vapen.

Kritik mot allians

Socialdemokraternas liberala inställning i vapenfrågan underströks i en debattartikel publicerad på svenskjakt.se där Morgan Johansson tillsammans med nuvarande landsbygdsminister Sven-Erik Bucht kritiserade den borgerliga regeringen:

”Förvånande nog har fokus sällan varit på de illegala vapnen och deras användning, utan på de legala vapnen. Regeringens vapenutredning från 2013 föreslog till exempel att en hel sportskyttegren (k-pistskytte) skulle elimineras. Därtill lades licenskrav på magasin och förbud mot halvautomatiska målskyttevapen med löstagbara magasin.

Förslagen påverkar i första hand de cirka 600.000 legala vapenägarna i landet. I mindre utsträckning de kriminella. Om regeringen går på sin egen utredning kommer fel åtgärder att riktas mot fel vapenanvändare.”

Undvikande svar

Krister Hammarbergh (M).

Vänsterpartisten Lena Olsson och miljöpartisten Maria Ferm svarade undvikande på Svensk Jakts enkätfrågor, genom att hänvisa till att de ville vänta och se regeringens förslag innan de tog ställning.

Något förvånande är att Krister Hammarbergh (M) valde en liknande taktik genom att istället för att säga rakt vad han tyckte, ville ”pröva utredningens resonemang”. Kanske berode det på att han representerade ett av regeringspartierna. Dessutom det som styrde i justitiedepartementet.

Enkla nej

Något tydligare i sina svar var liberalen Johan Pehrson som inte trodde att Sverige blir tryggare med licenspliktiga magasin och som var tveksam till femårslicenser för halvautomater med stora magasin.

Caroline Szyber (KD).

Centerpartisten Johan Linander tvekade inte i sina svar. Han sa nej till samtliga förslag som innebar ytterligare regleringar och krångel för vapenägarna. Samma inställning hade Caroline Szyber (KD) som besvarade flera av frågorna med ett enkelt nej.

Och som sagt, inte heller Sverigedemokraterna ville se fler regler för laglydiga vapenägare. Richard Jomshof ansåg inte att magasin är en vital vapendel eller att det behövdes femårslicenser för sportskyttegevär.

Majoritet finns

Sammanfattningsvis. Om de som svarade på enkätfrågorna också talade för partiernas inställning borde de förslag i den nuvarande utredningen som går längre än vad EU-direktivet kräver, inte få något gehör i riksdagen.

Richard Jomshof (SD).

S, KD, SD, och C innebär en betryggande majoritet. Sannolikt borde också M och L med utgångspunkt från vad de svarade på enkätfrågorna kunna sälla sig till den skaran. Särskilt som det som diskuterades stannade vid just det, diskussioner.

Något skarpt förslag i riksdagen om till exempel femårslicenser blev det aldrig.

Sedan dess har i och för sig mycket hänt, då bland annat terrorattentaten i Paris och Bryssel påverkat politiker i allmänhet och EU i synnerhet. Något som ökat pressen på dem att agera.

Samtidigt kan man säga att ett i stort sett enigt budskap från svenska politiker  – allt sedan EU-kommissionens förslag till ett nytt vapendirektiv blev känt –  har varit att problemet inte utgörs av legala vapen, utan av illegala.