Jaktfrågorna har stor betydelse för många jägare, inte minst för att politikerna sett till att det blivit så. Politiken är med oss jägare hela tiden.

Allt från det att vi stoppar handen i fickan för att ta fram ammunitionen, till rädslan för att släppa våra hundar på grund av att vargstammen tillåts växa närmast ohämmat.

Eller till den oro många jägare nu känner inför hotet att inte längre få jaga på statens vidsträckta marker i de svenska fjällen.

Enligt en Novusundersökning jagar cirka 600.000 svenskar. Det är fler än man tidigare trott. Därmed  är jägarna en maktfaktor, enligt Torbjörn Sjöström, vd för Novus.

Inga linjer

Svensk Jakts enkät visar att det inte går att dra några klara linjer i inställningen till jakt och viltförvaltning mellan de politiska block som blivit tydligare under vårens och sommarens dramatik i regering och riksdag.

Att det finns, och antagligen också kommer att finnas, en majoritet i riksdagen för att driva en för jakten och jägarna positiv politik ger inga garantier för att det blir så, eftersom små partier kan bli tungan på vågen när en ny regering ska bildas.

Färre vargar

I de tre frågor i Svensk Jakts enkät som handlar om varg är Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Annie Lööf (C) tydligast. De vill ha en rovdjursförvaltning som följer politiska beslut, en klart mindre vargstam, ökat lokalt inflytande samt minskad koncentration där stammen är som tätast.

Liberalernas Johan Pehrson anser däremot att rovdjursförvaltningen fungerar bra, medan han tycker att till exempel Värmland bär en för stor del av vargbördan samt att beslut om licensjakt ska fattas lokalt.

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson vill sänka vargstammen kraftigt, men svävar på målet inför frågan om vargstammen ska förvaltas lokalt, och förespråkar utredning.

Miljöpartiets Per Bolund och Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar verkar i stort nöjda med hur rovdjursförvaltningen bedrivs i landet. Den förstnämnde anser att det behövs fler vargar, då ”den är långt ifrån livskraftig”.

Av Socialdemokraternas partiledare Magdalena Anderssons svar är det svårt att förstå om hon är nöjd eller missnöjd med rovdjursförvaltningen. Hon anser emellertid att beslut ska fattas regionalt och att vargstammen ska minska.

Undvikande svar

En annan stor jaktfråga som seglat upp under den snart gångna mandatperioden är jakten på statens marker ovan odlingsgränsen. Efter en dom i Högsta domstolen som gick jägarna emot (Girjasdomen) har en utredning tillsatts, och det som hittills framkommit från den har gett anledning till oro bland fjälljägarna.

På de två frågorna om fjälljakten i enkäten svarar de flesta av partiledarna undvikande genom att hänvisa till den pågående utredningen.

På frågan om samebyarna ska ha ensamrätt att upplåta jakt svarar endast M och KD ett klart nej, medan C i ett resonemang kommer fram till att allmänheten ska ha fortsatt rätt till jakt och fiske nära sådana förutsättningar som gällde innan Girjasdomen.

Övriga partiledare hänvisar på skilda sätt till arbetet i Renmarkskommittén, utan att rent ut förklara vad man förväntar sig av den.

Uppdrag eller inte

Förändringen, en del säger avskaffandet, av Jägareförbundets allmänna uppdrag har genomförts av S-MP-regeringen under mandatperioden. De båda partierna samt Vänsterpartiet har enligt enkätsvaren ingen avsikt att återställa uppdraget till den gamla ordningen.

Enligt S och MP sprids en felaktig bild av att Jägareförbundets uppdrag har avskaffats, när det man gjort är att värna och utveckla det. Liberalerna är positiva till att tjänsten upphandlas.

De fyra övriga partierna, C, KD, M och SD, anser att uppdraget ska återställas till den gamla ordningen. Något som M-ledaren Ulf Kristersson motiverar med att det är ett exempel på när samarbetet mellan det civila samhället och myndigheter fungerar bra.

Fler vapen

I samband med att viltförvaltning utsattes för upphandling aktualiserades frågan om hur jägarnas pengar i Viltvårdsfonden ska fördelas. Återigen skiljer sig Liberalernas svar från övriga traditionella borgerliga partiers. Precis som V och MP har L inget emot att jaktkritiska organisationer tar del av fonden.

SD, M, KD och C svarar att jägarnas pengar inte ska gå till organisationer som är emot jakt. S svarar att pengarna ska gynna viltvård enligt jaktlagens definitioner.

De flesta partiledarna är positiva till att utöka vapengarderoben. S och MP hänvisar till den i våras tillsatta vapenutredningen som särskilt ska undersöka jägarnas behov av vapen. Övriga partier betonar de många tillkännagivanden riksdagen gjort under mandatperioden, där utökad vapengarderob är ett krav.

Besvärlig fråga

På frågan om ett totalt blyförbud inom EU är MP och V tydliga med att de vill ha ett sådant omgående. Övriga partier är mer eller mindre emot ett snabbt blyförbud. M anser att sådana beslut ska fattas i Sverige, KD och C säger nej till ett förbud så länge det inte finns fullgoda alternativ.

S anser att all jakt med blyhagel på fågel på sikt ska fasas ut. L ser hellre ekonomiska styrmedel än ett förbud, och SD vill ta slutlig ställning senare men accepterar inte förslag som försvårar för jägarna.

Frågan om meningsfull jakt på älg ställer till det för partierna, som har svårt att formulera klara svar om vad som behöver göras för att säkerställa en sådan. C, V och MP är tydliga när de skriver att älgen tenderar att få hela skulden för skogsskadorna, och betonar att skogsbruket måste förändras.

Skydd för jägare

Partiledarna är ense om att jaktbrott inte ska jämställas med terrorism. Frågan kan ha missuppfattats av några. Den fråga vi ställde var om tvångsåtgärder som används för att bekämpa de allra grövsta brotten, som terrorism, även ska tillämpas vid misstänkta jaktbrott.

Enligt S pågår inte något sådant arbete, medan det tidigare regeringspartiet MP inte har tagit ställning till förslaget som innebär nya möjligheter att använda hemliga tvångsmedel vid grova jaktbrott. Dubbla budskap, alltså.

De borgerliga partierna anser med variation att jaktbrott inte kan hanteras som terrorism i brottsbekämpningen. C vill se över straffsatserna vid jaktbrott, som man anser är för höga.

På enkätens avslutande fråga om skärpta straff för djurrättsaktivister som begår brott mot lantbrukare och djurhållare, anser samtliga partiledare att även jägare ska omfattas av ett sådant skydd.

Så svarade partiledarna på Svensk Jakts frågor. Utifrån deras svar har Svensk Jakt-redaktionen tilldelat partierna tumme upp, tumme ner – eller varken eller (streck).